Frihetstiden o Gustavianska tiden Åk6

Stormaktstiden är slut i och med Karl XII död och den efterföljande tidsperioden får det nya namnet frihetstiden och efterföljande Gustavianska tiden. Varför kallas perioden så? Är det rätt eller fel att kalla perioden frihetstiden? Vilka viktiga personer levde under denna tid och hur förändrades levnadssvillkoren för befolkningen?

 

Tidsperiod

Vecka 48 – 51

 

Arbetssätt

Vi använder oss av "Frihetstiden o Gustaviansk tid" i läroboken Puls SO6 s.134-153 (Nya Gula boken). Läroboken finns inläst på Inläsningstjänst för alla som vill lyssna på texten samtidigt som man läser. Utvalda filmer från Begreppa kommer att läggas till i teamskanalen. Material och uppgifter läggs som vanligt upp i teamskanalen Historia. Med andra ord, håller du koll på Teams har du koll på det mesta i SO-undervisningen. Skriftliga examinationer genomförs i DigiExam. 

 

Mål för arbetsområdet (att kunna besvara så bra som möjligt)

När var Frihetstiden/Gustavianska tiden och varför benämns perioden så? Hur levde människorna i de olika samhällsskikten/stånden (när det gäller levnadsvillkor, boende och mat) Vilka var kungar och hur förändrades kyrkan och kungens makt under dessa tidsperioder? Adelns och böndernas? Vad var nytt på frihetstiden jämfört med föregående tidsperioder och vilka rester/spår av frihetstiden vi kan se i Sverige idag? Vilka stora händelser känner du till från tidsperioden? (tex. politiska (partier), krig, vetenskapliga uppfinningar, häxprocesser) Vilka viktiga personer levde i Sverige under frihetstiden (T ex Gustav III, Lovisa Ulrika, Eva Ekeblad, Carl Von Linné) och hur har synen på vissa av dessa förändrats genom åren? Vilka spår av historia från denna tid hittar du med hjälp av olika källor? Hur kan dessa källor användas när det gäller trovärdighet och relevans?

 

Detaljplanering: 

V.48: Puls frihetstiden s.134-137 översikt.  Film: https://app.begreppa.se/begreppa/videos/historia/frihetstiden-och-gustavianska-tiden/vad-hande-i-sverige-under-1700-talet

https://app.begreppa.se/begreppa/videos/historia/frihetstiden-och-gustavianska-tiden/frihetstiden-vilka-ska-bestamma

https://sliplay.se/medioteket/play/products/834173-fatta-historia-frihetstid-till-industrialism

https://urplay.se/program/221734-historia-forklarad-frihetstiden (Svår - frivillig för den som vill!)

Ord o Begrepp: export, importera, köpmän, hantverkare, borgare, järnbruk, nybyggare, riksrådet, hattar o mössor, Arvid Horn, uppror, korruption, Adolf Fredrik, Lovisa Ulrika

 

V.49:Puls s.138-141. Film: https://app.begreppa.se/begreppa/videos/historia/frihetstiden-och-gustavianska-tiden/frihetstiden-nya-ider-och-uppfinningar

Begrepp: Upplysningstiden, församling, Voltaire, statskupp, landsförvisa, yttrande/tryckfrihet, Gustav Badin, kungliga vetenskapsakademin, Anders Celsius, Eva Ekeblad, Carl Von Linné, Polhem, Alströmer, Cajsa Warg, vidskepelse

 

V. 50-51:Gustav III. Puls s. 142 - 153. Arbete med källuppgifter. 

Film: https://app.begreppa.se/begreppa/videos/historia/frihetstiden-och-gustavianska-tiden/1700-talet-i-sverige-gustav-iii

Pod: Gustav III: https://sverigesradio.se/avsnitt/915715

Prov (mindre omfattande) 6E 16/12 Fredag.

Begrepp: Manufakturer, tjänstefolk, Socknen, bergsmän, nybyggare, reform, fattigläkare, Svenska Akademien, Gustav III, Gustav IV Adolf, Carl Michael Bellman, Anckarström

(Fördjupningsmöjlighet Ute i världen, samt EPA övningar för repetition Puls s. 158 - 159.

Begrepp: Kung Sol, Ludvig XIV, hov, överflöd, Peter den Store)

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
• Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.
• Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.