Språkplanering HT 19

Vi vill att vår verksamhet ska genomsyras av känslan att vi ser hela dagen som en helhet och ett lärande. Vardagssituationerna ska innefattas av ett stort lärande och de ska inte stressas igenom. Alla i arbetslaget ska ha inställningen att se det kompetenta barnet – barn kan.

Vi kommer att fortsätta vårt pedagogiska arbete i alla våra vardagssituationer, att se det lärande som sker i dessa moment. Ge barnen tid och uppmuntran till att försöka själva och att tro på sig själv. Denna termin fokuserar vi mycket på språket i våra vardagsrutiner. ”Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att upp­muntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt.” (Lpfö 18, s. 8)

Barnens intressen, Var är vi? Nuläge

Vi kan se att alla barn växer av att klara av saker själv och vill jobba med att barnen hjälper och visar varandra på avdelningen. Första gången ett barn kan dra upp dragkedjan själv blir de väldigt glada eller om det handlar om ett yngre barn som själv vet var deras skor ska stå så ser vi att barnen växer av att "kunna själv". Det är viktigt att dessa vardagssituationer utförs på ett medvetet och pedagogiskt sätt för att gynna barnens lärande och utveckling. Eftersom vi har många yngre barn, gruppen består mest av barn i åldern två och tre år, vill vi jobba ihop gruppen och få barnen trygga. Språket anser vi vara en stor del i att barnen känner trygghet. Kan man göra sig förstod så växer barnen också av det och känner en trygghet.

Syfte och mål, Vart ska vi?

Mål - Vi har valt att under höstterminen lyfta vårt arbete kring våra vardagssituationer, exempelvis i hallen och vid matbordet. Att se dessa moment som viktiga "lärandestunder" för barnen. Att prioritera goda samtal med mycket reflektion och tid för barnens funderingar och egna tankar. Vi vill uppnå en verksamhet i vilken alla barn utvecklar sin självständighet och sitt inflytande över sin vardag genom att ge dem tid och vägledning. Denna termin arbetar vi extra mycket med barnens språkutveckling och den kan vi gynna mycket i dessa situationer. Vi kommer också under våra gruppaktiviteter och våra samlingar jobba medvetet med språket för att barnen ska få chansen att utveckla det och bli en trygg individ som tror på sig själv och får en bra självkänsla.

Målkriterier

Vi vet att barnen utvecklas gentemot målen när vi ser barn som:

• Efter ålder och mognad ges möjlighet att utveckla sitt språk och ett intresse för kommunikation och socialt samspel i nämnda vardagssituationer.
• Efter ålder och mognad ges möjlighet att utveckla en förståelse för vad som ska hända härnäst - vad ska jag ta på mig för att inte frysa eller bli för varm. Reflektion och eftertanke om sin vardag.

Metod, och material Hur gör vi?

Metod – De situationer vi vald att fokusera på är följande: Leken, hallen, samlingar, lunchen, mellanmål.

Leken -  Vi försöker finnas där och stötta barnen i deras lek. Vi uppmuntrar dem att använda talspråket för att berätta, eller kroppsspråket för att visa, vad de vill. Vi vill att barnen ska kommunicera med varandra när de leker för att göra sig förstådda och kunna undvika konflikter om olika saker. Vi pratar mycket med dem om att om de berättar vad de vill så kommer deras kompisar förstå och kunna hjälpa dem eller leka med dem.

Toalettbesök/blöjbyte - Ge de äldre barnen utrymme till att få vara ifred, få stänga dörren om sig. Påminna om handtvätten.

De yngre som behöver hjälp samtalar vi mycket med. Vi uppmuntrar dem att göra så mycket de själva vill och kan efter dagsform. Stötta vid handtvättningen, barnen kan ta en pappershandduk själv, torka och slänga den exempelvis.

De allra yngsta barnen pratar vi hela tiden mycket med, vi sätter ord på det vi gör. Exempel: nu tar vi på första strumpan och sen den andra. Du har randiga strumpor idag.

Hallen -  Vi försöker ge barnen tid och uppmuntran till att göra själv. Om de inte kan själva uppmuntrar vi dem att fråga om hjälp, kanske av en kompis eller en pedagog. Med de yngre barnen - benämner vi saker och pratar om det vi gör.  

Samlingar – Vid samlingarna sjunger vi mycket, på så sätt övar vi språket, både de talade och det kroppsliga då vi gör olika rörelsesånger. Barnen får uppleva många olika språk då vi sjunger sånger på olika språk.

Lunchen - Vi sitter på bestämda platser märkta med namn, för att skapa trygghet och lugn vid borden. Vi pedagoger har också bestämda platser för att skapa en trygghet för barnen dock byter vi pedagoger platser varje ny månad.

Vi uppmuntrar alla barn att göra själv. När man arbetar med barn 1-4 år ser det väldigt olika ut på vilken nivå man gör saker. De flesta går och tar sin mat själv, endast de allra minsta ca 2 barn. Våra yngsta barn provar äta själva, visar med gest vad de vill dricka osv.

Nu sitter vi vid tre bord för att varje barn ska få mer tid och utrymme till att prata och att få stöd. Vi pedagoger uppmuntrar och stöttar till en bra konversation runt matbordet och att alla ska få utrymme till att vara med. De barn som inte själva deltar aktivt försöker vi locka med i samtalet. Vi kan prata om det som vi gjort under förmiddagen för att återkoppla och fånga upp barnens tankar och intressen för kommande projekt. 

Mellanmål – Vi har valt att äta mellanmål vid ett bord med endast sex barn i taget. Detta för att få en lugn stund vid mellanmålet att samtala tillsammans. Barnen får chans att komma till tals och reflektera över dagen och olika händelser.

I alla dessa situationer som vi lägger mycket tid på under en vanlig dag på förskolan är det viktigt att vi pedagoger " språkar" mycket med barnen. Framförallt de yngre som kan behöva någon som sätter ord på nya föremål och situationer som de kommer i kontakt med.

Förutsättningar – I vårt vardagliga arbete, i alla situationer.

Dokumentation - Hur ska vi dokumentera? Observationer, iPad, film, text.

Vad ska vi dokumentera? Barnens reflektioner och deras språk och samtal, både med vuxna och barn.

Läroplansmål

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,