Utforskarens projektbeskrivning 2019/2020

Vi vill på ett roligt och lekfullt sätt språkutveckla barnen. Vi har därför påbörjat ett språkprojekt om "Sagan om vanten". Detta fortsätter vi tillsammans med barnen, då barnen tycker om sagan och det finns mycket bra saker att utgå ifrån i den sagan såsom språk, matematik, rim, turtagning ,samspel, lek och fantasi.

Var är vi?

Vi utgår från vårt mål som handlar om  språk och kommunikation och börjar med att berätta sagan om vanten. Vi ser att barnen har tagit till sig sagan och rimorden i sagan. De gillar att vara med och hjälpa till att ta fram figurerna till sagan. Barnen vill gärna lyssna på sagor och vill gärna vara med när vi tar fram exempelvis en sagopåse. Många av barnen sätter sig gärna med Polyglutt eller hämtar en bok som de vill att vi ska läsa. Vi försöker hela tiden förändrar den pedagogiska miljön. Vi har exempelvis ställt fram alla djuren och vanten. Detta gör att barnen kan sätta sig och berätta sagan själv eller för någon annan."Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling lärande lek och kommunikation"(skolverket 2018 C, sid 7).

  Djuren kan även få hoppa ner i en väska och följa med på en utflykt. Vi har sett att de gillar att klä ut sig till de olika djuren när vi dramatiserar sagan. De flesta barnen vill vara med och tycker det är roligt att krypa in i "vanten". Där kan barnen ofta sitta tålmodigt då sagan är ganska lång.Barnen kan  också gå fram till vitrinskåpet och peka på de olika djuröronen som de då vill ta på sig. Vi visar på detta vis intresse för vad barnen tycker om att göra och anpassar verksamheten därefter. Sagor och böcker finns tillgängliga. Vi utgår från barnens behov och pedagogernas samsyn stärker arbetet i barngruppen. Vi har ett tillåtande klimat där det är möjligt att utforska tillsammans. ”Det viktiga är att vara medveten om sitt ansvar att leda och utveckla verksamheten, att veta på vilka grunder man gör sitt urval och vara trygg i sitt uppdrag när det gäller att göra plats för barnens medverkan. Demokrati bygger på ansvarsfullt ledarskap som sätter ramarna men låter deltagarna vara med och ”måla tavlan”. (Martina Lundström, 2016, sid. 144)..

Vart ska vi?

Vilket syfte har vi med att arbeta med detta projekt/tema/arbetsområde?

 Vi vill på ett roligt och lekfullt sätt språkutveckla barnen. Vårt mål är att vi vill skapa "en pedagogisk atmosfär som främjar till att stimulera barnets kommunikation, lek och samspel genom olika uttryckssätt"   Vi använder oss av sagan för att språkstimulera barnen.  Vi använder  också tecken , språkpåsar och så många olika situationer vi kan till att  språkbada barnen. Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund (red. Bruce och Riddersporre, 2016) det handlar inte primärt om att stimulera barnets språkliga utveckling, utan om att skapa tillit och närhet genom att småprata, kanske t.o.m tomprata. Att ett sådant språkande ibland kallas kallprat är helt missvisande, istället borde det kallas varmprat! (s. 145). Vidare menar de att grunden till att utvecklas och lärande är att känna sig välkommen och trygg i förskolan.Vi ser att det blir samspel  som leder till kommunikation mellan barnen när vi sitter med olika lekmaterial i olika leksituationer, måltider och fasta rutiner.

Hur gör vi?

Vi  vill  hålla sagan levande hela dagen genom att djuren finns tillgängliga i vår lekmiljön på olika sätt och att vi läser och dramatisera sagan så att barnen får vara  de olika djuren i sagan. Barnen får olika djuröron som representerar de olika djuren som de sedan kan använda i leken. Böcker finns tillgängliga och vi skapar förutsättningar att i den pedagogiska miljön kunde sätta sig på en lugn plats för att titta i en bok eller få en bok läst av oss pedagoger eller uppläst i polyglutt. 

 

 Vi dokumenterar våra  aktiviteter med sagor genom att lägga ut lärloggar på Unikum. Vi har även en almanacka och en skärm i hallen där vi skriver och visar vad vi gör. Vi har satt upp några bilder och har en liten utställningsmonter där vi har ställt i de olika djuren. Där kan barnen reflektera över sagan och kommunicera om vad de ser.

I Unikum reflekterar och analyserar vi vår olika aktiviteter vecko, månad och halvårsvis. Vi kan där se vad som hände , vad barnen sa och var intresserade av och hur vi går vidare med vårt språkprojekt. Barnen kan också varar delaktiga och reflektera över olika saker genom att exempelvis titta på en bild eller film  från en aktivitet. De kan också vara med och fotografera och filma själva och sen reflektera över det.Vi använder oss av olika frågeställningar för att komma vidare i vårt pedagogiska arbete. Alla pedagoger har ansvar att skriva lärloggar och reflektera över dem. Vi diskuterar tillsammans för att vi ska ha en samsyn och sträva åt samma håll.

Läroplanen finns med som en grund i vårt projekt. Varje lärlogg i Unikum kopplas till läroplanen och detta hjälper oss pedagoger att  skapa en överblick kring vilka delar vi berört samt vilka delar vi behöver beröra. 

 Bild/skapande: Vi kommer att använda oss av vår ateljé där barnen får möjlighet att skapa och återbruka olika material och använda olika tekniker.

Drama: Vi använder oss av leken och barnens fantasi som verktyg bla genom att dramatisera sagan. Vi skapar en pedagogisk miljö där barnen har möjlighet att leka rollekar och  där vi läser och diskuterar böcker.

Rörelse, sång, musik och dans, : I projektet kommer sagan om vanten bjuda in till olika aktiviteter. Vi kommer använda oss av vår utemiljö både på gården och i skogen. Vi vill genom att erbjuda olika lärprocesser att barnen ska utveckla sin fantasi , kreativitet, samt öka socialt samspel och  använda olika typer av kommunikation.

Naturvetenskap:  Vi skapar olika saker med olika naturmaterial och återbrukar olika material, för att på så sätt skapar vi en levande miljö där vi arbetar och samtalar om vad som händer i naturen. Utifrån hållbar utveckling samtalar vi med barnen om hur man tar hand om allt levande i naturen. På så sätt vill vi ge barnen kunskap om hur man kan bibehålla naturens resurser.Vi  introducerar sopsamlarmonster och gör en utställning av det vi skapat i olika återbruksmaterial. Vi pratar om att de olika djuren som bor i vanten också finns på riktigt och tittar på filmer och bilder om djuren.

Teknik: Vi utforskar teknik i vardagen. Genom vårt projekt får barnen möjlighet att experimentera och utforska. I vår vattenateljé finns tillgång till vatten att ösa och experimentera med. Det finns också ett "rishav" på ett ljusbord som barnen kan utforska . På gården gör vi vinterskuggeslem, använder lutande plan , blåser sopbubblor och bygger med olika tekniker mm.

Digital kompetens: I vårt utforskande och lärande kommer vi använda oss utav Ipad och projektor  på många olika sätt. När vi söker information intar vi ett källkritiskt förhållningssätt. Med hjälp av barnen dokumenterar vi deras utveckling, där barnen deltar i dokumentations processen genom att själva få ta kort eller filmas på olika sätt.

Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen? 

Vi ser att genom att leka med språket utvecklas olika delar hos barnen. Exmpelvis kan barnen göra sig bättre förstådda när de får fler ord och tecken att kommunicera  med. Men, som Martina Lundström skriver, det är pedagogernas ansvar att skapa förutsättningar för att alla barn får upptäcka och erövra alla sina språk (Det synliga barnet, 2016).Caroline Lidberg (2010) menar att barn i tidiga åldrar samtalar om det som ligger dem nära och i sammanhang där man känner varandra. Men en förutsättning för detta är att barnen känner förtroende och en trygghet med den de samtalar med.

Det tränar också på turtagning   och  demokrati genom att förstå att alla vill vara med och vill bestämma ibland .Vi kan också få in  matematik, rim, lek och fantasi mm då detta ofta finns representerat i olika sagor. Genom att dramatisera , filma mm kan vi åskådliggöra detta för barnen.Barn som får möta många olika uttryckssätt får en tilltro till sin egen förmåga. En pedagogisk verksamhet som stimulerar barnens många språk leder till en mångfald av bilder, skulpturer, berättelser, konstruktioner med mera ... som i ett pedagogiskt perspektiv måste se som delar av barnets ständigt pågående kommunikation med världen (Hundra sätt att tänka, Jonstoij, T & Tolgraven, Å, 2001,sid 25).

.

 

                                         

 Stödfrågor veckoreflektion

• Vad är syftet?
• Hur stärker aktiviteten barnets/barnens språk, kommunikation och samspel?
• Vad/hur var min roll som pedagog?
• Blev aktiviteten/erbjudandet/uppgiften som du/ni hade tänkt?
• Hur går vi vidare?

Stödfrågor månadsreflektion/kvalitetsverktyg/Ska-arbete

I månadsreflektionen reflekterar förskolan kring de reflektionsfrågor som är riktade till enhetens kvalitetsmål, d.v.s. vad framgår i vår handlingsplan? Samt en djupare reflektion av de tidigare veckoreflektionerna under månaden.

Reflektionen görs i planeringens ”reflektionsruta” precis som veckoreflektionerna och rubriksätts med t.ex. Månadsreflektion september. Kan med fördel skapa underrubriker för varje område i SKA-arbetet.

Stödfrågor halvårsanalys (görs i december)

Analys av reflektioner som gjorts under hösten.

Litteraturhänvisningar/vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet ska läggas till. Analysen görs i planeringens ”reflektionsruta” precis som veckoreflektionerna och månadsreflektionerna och rubrikssätts med halvårsanalys.

Frågor att reflektera kring i halvårsanalysen:

• Vart står vi?

• Vad går vi vidare kring? Varför?

• Beskriv på vilket/vilka sätt ni når måluppfyllelsen i utbildningen?

• Hur stärks ert innehåll i reflektionen av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?   

Slutanalys 2019/2020:

Dessa stödfrågor och rubriker ska användas i ert analysarbete på avdelningen. Kopiera ner frågorna och rubrikerna till er reflektions- och analysdel här nedanför. Har man fler än ett mål, så får man skriva en slutanalys/mål. När slutanalysen är klar för respektive mål så kopieras den in i en lärlogg som kopplas till rätt respektive mål/planering som ligger i förskolans lärarrum. 

Målformulering:

Resultat: 

Har vi nått målet? (Ja, nej, delvis)

Analys:

Hur uppnåddes målet?

Varför blev det som det blev?

Vilka val har vi gjort och varför?

Kan vi identifiera några mönster? Likheter/Skillnader

Framgångsfaktorer, vad tar vi med oss?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
• utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,