Ämnen:
Matematik
·
Årskurs:
8
Sundbyskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 15 oktober 2019
Geometri Geometri kommer från grekiskan och betyder i sin ursprungliga form jordmätning. Ordet är sammansatt av geo som betyder jord och metrei´a som betyder mäta. I detta arbetsområde kommer du att lära dig mer om olika geometriska figurer, avstånd, vinklar och area.
Förmågor:
Under momentets gång kommer vi att arbeta med alla fem förmågorna i matematik:
problemlösning, begreppsförståelse, metod, kommunikation och resonemang.
Långsiktiga mål
Under momentet ska du få möjlighet att
· formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
· välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
· använda och analysera matematiska begrepp och samband
· använda matematikens uttrycksformer för att kunna samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser
Lärandemål
Du ska få förståelse för:
· area
· metoder för beräkning av area för rektanglar, trianglar och cirklar
· areaenheter
· skala
· avbildning och konstruktion av geometriska objekt
· Begränsningsyta
· Beräkningar på cirkelbågar och cirkelsektorer
Undervisning
· Genomgångar och lärarledda gruppdiskussioner
· Enskilt arbete
· Problemlösning i gruppform
· Praktiska övningar
Underlag för bedömning
Skriftliga diagnoser och tester samt muntliga diskussioner enskilt och i grupp
Begreppslista: parallellogram, parallelltrapets, rektangel, kvadrat, triangel, cirkel, area, areaenheter, begränsningsarea, parallellogram, bas, höjd, skala, naturlig storlek, ar, hektar, radie, pi, cirkelbåge, cirkelsektor, medelpunkt, symmetri, spegelsymmetri, rotationssymmetri, begränsningsyta,
Bedömningen avser |
E C A
|
||
Problemlösning I vilken grad eleven kan tolka problemsituationer, lösa olika problem samt resonera om och värdera lösningarnas rimlighet.
Kvaliteten på de strategier, metoder och modeller som används samt förmågan att finna alternativa tillvägagångssätt. |
Eleven löser delar av problemen med strategier och metoder som delvis fungerar.
Tex: Av svårighetsgraden: Rita tre olika rektanglar med omkretsen 12 cm. Beräkna varje rektangels area. Har rektanglar med samma omkrets alltid samma area?
|
Eleven löser problemen nästan helt med strategier och metoder som fungerar. Tex: Av svårighetsgraden:
|
Eleven löser alla delar av problemen med lämpliga strategier och metoder . Tex: Av svårighetsgraden: Egon bakar en sockerkaka. Sockerkakan är cirkulär, 15 cm hög och har radien 2,5 dm. Egon skär en bit som har en medelpunktsvinkel på 43 grader. Hur stor begränsningsyta har den? Rut skär sedan en bit med dubbelt så stor medelpunktsvinkel. Varför får hennes bit inte dubbelt så stor begränsningsyta? |
Begrepp I vilken grad eleven använder och visar förståelse och förtrogenhet med innebörden av definition för de matematiska begreppen. |
Eleven visar förståelse för begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang. Tex: Eleven har viss förståelse för areabegreppet och kan använda detta när hen relaterar till icke sammansatta figurers area. Eleven har grundläggande förståelse för symmetribegreppet. |
Eleven visar god förståelse för begrepp och kan använda dem i bekanta sammanhang. Tex: Eleven har förståelse för areabegreppet och kan använda detta när hen relaterar till sammansatta figurers area. Eleven har viss förståelse för begreppet begränsningsyta och kan använda detta när hen relaterar till enklare rymdgeometriska figurer. Eleven har full förståelse för symmetribegreppet. |
Eleven visar mycket god förståelse för begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang.
Tex: Eleven har viss förståelse för begreppet begränsningsyta och kan använda detta när hen relaterar till mer komplexa rymdgeometriska figurer. |
Metod I vilken grad eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter |
Eleven kan välja och använda en delvis fungerande metod för att göra enkla beräkningar. Tex: Eleven kan beräkna arean för enklare figurer så som rektanglar, trianglar och cirklar |
Eleven kan välja och använda en fungerande metod och göra beräkningar med gott resultat. Tex: Eleven kan beräkna arean hos sammansatta figurer. ’Eleven kan beräkna begränsningsytan hos enkla rymdgeometriska figurer. |
Eleven kan välja och använda en mycket väl fungerande metod med mycket gott resultat. Tex: Eleven kan beräkna arean hos mer komplexa sammansatta figurer. Eleven kan beräkna begränsningsytan hos mer komplexa rymdgeometriska figurer. |
Kommunikation I vilken grad eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt genom att använda lämpliga uttrycksformer I vilken grad eleven för och följer matematiska resonemang |
Redovisningen är möjlig att förstå och går delvis att följa även om det matematiska språket har brister och felaktigheter. |
Redovisningen är lätt att förstå och följa men kan vara knapphändig. Det matematiska språket används på ett acceptabelt sätt.
|
Redovisningen är strukturerad och tydlig med ett korrekt och lämpligt matematiskt språk.
|
Vecka |
Arbete |
sidor |
Läxor |
|||
41-42 |
|
s. 42 - 45 s. 46 - 49 s. 50 - 53 |
Läxa 7 |
|||
43 |
Symmetri DIAGNOS
Röd eller blå kurs |
s. 54 - 55 s. 56 - 57
|
Läxa 8 |
|||
44 |
Höstlov |
|
||||
45 |
Begränsningsyta Trubbvinkliga trianglar Cirkelbåge och cirkelsektor Beräkningar av area m h a uppdelning av figurerna Befolkningstäthet |
s. 64 - 65 s. 66 s. 67 s. 68 - 69 s. 70 - 71 |
Läxa 9 |
|||
46 |
Repetition PROV på Geometri (kap 2) |
s.72–73 |
Repetition Hemma minst 60 min |
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser