Tar den nånsin slut, spiralen på skalet?

Projektfråga:
Tar den nånsin slut, spiralen på skalet? Ett möte med naturens matematik.

Läroplansmål och WKI:
Vi utgår från följande läroplansmål:
"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,"

och

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,"

Vi fokuserar på följande åtgärdsförslag från WKI:
"Dokumentation av arbetet på det här området, barns lärprocesser och förändrade matematiska kunnande är underlag för diskussioner och reflektioner i arbetslaget och i vissa fall med barnen. Den bidrar även till utvärderingen i det systematiska kvalitetsarbetet av i vilken mån arbetet med matematik bidrar till att uppfylla verksamhetens prioriterade mål. Barn och föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i den processen." 

Projektbeskrivning

VAD: Vi ska undersöka spiralformen, som bland annat återfinns på ett snäckskal, utifrån ett matematiskt perspektiv.

VARFÖR: Utifrån den WKI vi gjort under vårterminen, där ett av våra utvecklingsområden var hur vi använder oss av matematik i utbildningen och undervisningen, bestämde vi oss för att under introduktionen hålla ögonen öppna för matematiska fenomen som barnen intresserar sig för.

Under en av våra promenader, de vi gör för att introducera närmiljön för den nya barngruppen, fick barnen syn på massor av små snäckor som kröp runt i ett parti med högt gräs. De tyckte att dessa var oerhört spännande och vi bestämde oss för att ta med några hem för att undersöka dessa närmre. Flera av barnen studerade nyfiket när vi kom tillbaka hur snäckorna ser och tog till papper och penna för att återskapa sin upplevelse och med stora drag dök flera spiraler upp på barnens papper. Och här hittade vi vår ingång till starten på projektet, ett naturligt förekommande matematiskt fenomen, spiralformen på snäckornas skal. 

Eftersom barnen i gruppen tillhör de yngsta på förskolan vill vi bekanta oss med matematiken på nya sätt, där vi kan känna matematiken med kroppen. Spiralen är en form som ofta dyker upp tidigt hos barns tecknande och som många barn intresserar sig för utan att någon visat formen för dem. Ämnet ger oss möjlighet att bygga vidare på tidigare erfarenheter i barngruppen och samtidigt ge nya utmaningar och möjligheter till fördjupning. 

Vi vill att projektet ska påbörja en förståelse hos barnen för att matematik finns runt omkring oss, ute i naturen och att det hos många växter och djur återkommer samma typer av mönster. Vi vill lägga grunden för en nyfikenhet inför vad matematiken kan innebära och lyfta upp matematiken. Vi hoppas att de, om några år, tar med sig den nyfikenheten in i skolvärlden och därför kan fortsätta intressera sig för matematikens möjligheter.

HUR: Vi kommer börja med att dokumentera hur barnens förståelse för naturligt förekommande matematiska fenomen ser ut idag för att senare kunna följa upp om vi kan se något förändrat kunnande inom området. Det insamlade materialet kommer att bidra till att öka förmågan att genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete i arbetslaget. 

Samtliga i arbetslaget kommer att dokumentera, observera och reflektera (på reflektionstillfällen i arbetslaget och tillsammans med barnen i barngrupp). Det insamlade materialet, tillsammans med reflektionerna, är det som sedan ligger till grund för det fortsatta arbetet med att erbjuda nya utmaningar till barngruppen. 

Vi använder oss av vår miljö på avdelningen för att undersöka snäckorna och spiralerna närmre. Flera terrarier med olika typer av snäckor kommer finnas tillgängliga tillsammans med dels olika digitala verktyg som hjälper oss att studera ämnet närmre, dels nya material i ateljén, bland annat nya sorteringsmaterial (kastanjer, stenar m.m.) som uppmuntrar till skapande av spiraler. Också utskrivna bilder på olika typer av spiraler kommer finnas tillgängligt som inspirationsmaterial.

I anslutning till en del av terrarierna med snäckor finns den dokumentationsvägg där barnens funderingar och upptäckter samlas.  

Vi använder oss av reflektionssamlingar i barngrupp, som start på dagen i form av morgonmöten och efter undervisningstillfällena för att lyfta de funderingar och upptäckter barnen gjorts. Alla i arbetslaget stöttar barnens formulerande av tankar, vi hjälps tillsammans åt för att förklara för de andra hur vi tänker och känner och lyfter på så sätt medvetenheten och det egna och andras tänkande. 

Arbetet ska präglas av lust och glädje med ett tillåtande klimat där alla får chansen att pröva och uttrycka sig utifrån sina förutsättningar. Alla barns tidigare erfarenheter tas tillvara och hjälper till att bidra för att utveckla arbetet på avdelningen och i projektet. För att öka möjligheterna för att alla att pröva sina tankar och idéer kommer arbetet ske i små grupper och vi bjuder in barnen till stationer där nya utmaningar i projektet presenteras. Fokus ligger på en språkande miljö där vi uppmuntrar och utmanar barnen att använda nya ord och testa olika sätt att kommunicera, olika typer att uttrycksformer är viktiga och skapande med ett rikt utbud av material är centralt i utbildningen.

Läroplansmål

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

Uppgifter

Stödmaterial

Projektfrågan formuleras efter att projektbeskrivningen är gjord.

VAD: (Innehåll)

Vad ska barnen få möjlighet att utvecklas och lära om? Stämmer det tänkta innehållet överens med projektfrågan?

VARFÖR? (Syfte)

Vad är syftet? Hur kommer det sig att ni valt denna frågeställning? Vad är det ni är nyfikna på? Vad är det ni vill skaffa kunskap om? Vad vill ni att projektet ska ge/lära barnen? Varför? Vad säger styrdokumenten?

HUR? (Metod)

Hur organiserar vi den pedagogiska miljön och barnens dagstruktur, pedagogens förhållningssätt,  dokumentation, reflektion och hur kan de varieras? Hur kan barnen inspireras och utmanas? Hur ska barn, pedagoger och föräldrars reflektioner efterfrågas och tas tillvara?

Att tänka på

• Vad är det vi vill utforska tillsammans med barnen
• På vilket sätt utgår frågan från barnens tankar, frågor, teorier, fantasier och intressen
• Är frågan tydlig, lätt att förstå, en fråga att hålla fast i
• Är frågan avgränsad 
• Är frågan möjlig att följa upp och besvara vid projektets slut
• Ta alltid reda på barnens förkunskaper om ämnet/frågeställningen 
• Hur behöver du som pedagog förbereda dig kring ämnet/frågeställningen
• Vilket förändrat lärande/kunnande tror ni att barnen kommer att erövra
• Låt projektet leva och bli synligt  i den pedagogiska miljön