De tidiga flodkulturerna, Antiken och Romarriket

Under veckorna 42 till och med 3 kommer vi att arbeta med ett brett arbetsområde som sträcker sig över en mycket lång tidsperiod. Vi ska titta närmare på de tidiga flodkulturerna kring Indus, Gula floden, Eufrat & Tigris, Nilen samt det Antika Grekland och Romarriket.

En fullständig veckoplanering bifogas nedan.

//Johan

Planering för arbetsområdet i historia – ”De tidiga flodkulturerna, Antiken och Romarriket”

 

Vecka 42:

Måndag :

·     Gleerups – avsnitt a883 (Inledning: Kulturernas utbredning). Vi pratar om de gamla

flodkulturerna som uppstått utmed- och vid floders utlopp i havet. Förutsättningarna

för varaktigt liv är- och har varit goda just i dessa områden pga. tillgång till bl.a.

färskvatten, bördig jordbruksmark, mat (växter och djur), transportvägar,

byggmaterial, gynnsamt klimat (i de flesta fall). De exempel på gamla flodkulturer vi

tar upp idag är de som uppstod vid floden Indus (nuvarande Pakistan), Huanghe

(Gula floden i det nuvarande Kina), Eufrat & Tigris (nuvarande Syrien & Irak) och

Nilen (nuvarande Egypten och andra Östafrikanska länder).

 

Tisdag:

·     Mesopotamien – landet mellan floderna. Gleerups – avsnitt a530. Vilka var

sumererna, babylonierna och assyrierna? Mellan de båda floderna Eufrat och Tigris

var för mer än 6000 år sedan förutsättningarna mycket goda för varaktigt liv och

därför växte flera högkulturer fram under årens lopp. Vi pratar om de aktuella

kulturernas samhällsbyggande, yrkeskategorier, vetenskap, lagar, uppgång och fall.

·     Film (SLI): ”Flodkulturer – Mesopotamien”

 

Fredag:

·     Egypten – Faraonernas floddal. Gleerups – avsnitt a843. Längs den väldiga Nilen har

samhällen byggts upp sedan mer än 5000 år. Det gamla, mellersta och nya riket

varade tillsammans i närmare 2000 år vilket är lång tid för en civilisation. Som med

de flesta andra kulturer finns det en början och ett slut och när romarna slutligen

erövrade och avslutade den egyptiska kulturen hade den varat i mer än 3000 år!

·     Film (SLI): ”Stora civilisationer – Antikens Egypten”. Vi tittar på hur det väldiga riket

var uppbyggt kring tydliga hierarkier, yrkesgrupper, arkitektur och vetenskapliga

upptäckter.

 

Vecka 43

Måndag:

·     Den egyptiska arkitekturen: pyramiderna i Giza och konungarnas dal i Luxor. Hur kan

det komma sig att människor kunde uppföra sådana fantastiska byggnadsverk på en

tid då det inte fanns så moderna arbetsredskap som idag? Hur bar de sig åt? Varför

byggde man de väldiga pyramiderna och hur lång tid tog det? Frågor som dessa ska

eleverna söka svar på under dagens lektion som avslutas med en gemensam

diskussion kring arkitektur, vetenskap och religion.

 

Tisdag

·     Fenicierna – Medelhavets okrönta mästerseglare! Gleerups – avsnitt 711. Vilka var

Fenicierna och varför blev de så framgångsrika sjöfarare? I det väldiga Kartago i

nuvarande Nordafrika (Tunisien – Algeriet – Libyen) uppstod en högkultur under

Antiken som var särskilt duktiga på att bygga båtar som kunde ta sig över Medelhavet

och ibland också en bit ut i Atlanten. Den avgörande detaljen var kölen, den tunga

del av båtarnas botten som höll dem upprätta också i hård sjögång. Fenicierna spred

också rykten om sjöodjur, väldiga havsvidunder och andra faror som lurade ute på

öppet hav som ett led i att dominera handelstransporterna. Den väldige Hannibal var

en stark ledare som bland annat lät rida över Alperna sittandes på en elefant(!) när

han lät anfalla folken i det nuvarande Italien från oväntat håll.

 

Fredag

·     Genomgång av Fenicierna – Kartagerna.

·     Film (SLI): ”Kartagernas guldålder” (52 min.)

 

Vecka 44: HÖSTLOV

 

Vecka 45

Måndag 

·     Genomgång av Judarna – Folket med en enda gud. Gleerups – avsnitt a105. Vem var Abraham,

stamfadern, som fick i uppdrag av Gud att föra sitt folk till det förlovade landet

Israel? Vill man veta mer om judarnas historia finns det mesta att utläsa i Gamla

Testamentet i Bibeln, som berättar om hur ett folk, en nation och en tro uppstod för

länge sedan.

·     Film (SLI): ”Judarna – ett folks historia” (50 min.)

 

Tisdag

·     Perserriket – ett nytt imperium i öster. Gleerups (a910) Vi läser om det väldiga

Perserriket i området kring det nuvarande Iran. 

 

 

Fredag 

·     Sammanfattning av de äldre flodkulturerna, innan det antika Grekland. Vi tittar

tillbaka på de tidiga högkulturerna, från Mesopotamiens storhetsdagar med sumerer,

babylonier och assyrier, till feniciernas Kartago och Egyptens faraoner. Tillhörande

frågor och centrala ord och begrepp diskuteras och reds ut. Gleerups (a110, a164)

 

Vecka 46:

Måndag

·     Repetition och eftertanke: Till sammanhanget hör ett antal fakta- och

reflektionsfrågor som vi ska titta närmare på. Vi ägnar lektionen åt att reda ut

orsaker till- och konsekvenser av högkulturernas framväxt och de sista tio-femton

minuterna går vi igenom dem tillsammans. (Gleerups: a540)

 

Tisdag

·     Antikens Grekland! Den kanske mest kända högkulturen från Antiken är nog allt den

grekiska med sina välbevarade epos, äventyr och legender. Många har säkert hört

talas om den väldige krigaren Akilles eller den sluge äventyraren Odysseus. Kriget

mellan grekerna och Troja har blivit en del av historien och lockar än idag läsare och

filmälskare världen över. Vi inleder med att titta på hur allt började någonstans runt

2000 år före Kristus födelse, på Medelhavsön Kreta och den minoiska kulturen.

(Gleerups: a238)

 

Fredag

·     Film (SLI): ”Civilisationens födelse – Grekernas storhetstid” (50 min.)

 

 

Vecka 47

Måndag

·     Den klassiska grekiska kulturen (Gleerups a507): Den grekiska kulturen var färgstark

och dramatisk. Runt om i området växte såväl akademier (skolor) som teatrar och

vetenskapliga institut fram i snabb takt. Grekerna var nyfikna och intresserade sig

mycket för uppfinningar vilka de utvecklade. Mycket var redan uppfunnet sedan

tidigare, t.ex. hjulet (sumererna) men såväl matematiken som astronomin och

vetenskapen utvecklades och mycket nedtecknades (och det är bland annat därför vi

vet så mycket om det antika Grekland). Vi tar också en titt på den polyteistiska

religionen och kopplar till Iliaden och Odyssén av Homeros som vi läst om på

svenskan.

·     Film (SLI): ”Antiken i Grekland – demokrati, vetenskap och filosofi” (15 min.)

 

Tisdag

·     Atens demokrati (Gleerups a738): Många delar nog uppfattningen om att demokratin

(folkstyret) föddes i det antika Grekland men frågan är om det verkligen var fråga om

en demokrati mätt med dagens mått. Vilka fick rösta och hur jämlikt/ jämställt var

det egentligen?

 

Fredag

·     Det antika Greklands många krig (Gleerups a924): Då det antika Grekland inte var ett

enat rike utan snarare bestod av ett antal stadsstater (mindre kungadömen) hände

det ofta att det blev konflikter mellan dem. Orsakerna kunde variera men oftast

handlade det om makt och pengar. Det fanns också andra kulturer som hotade den

grekiska, t.ex. perserna i öster och romarna i väster. Vi tittar närmare på de olika

krigen som drabbade det antika Grekland och kopplar till kriget mellan grekerna och

trojanerna som skildras i Homeros Iliaden.

·     Alexander den store och Hellenismen (Gleerups a907): Vem var den makedonske

härföraren som erövrade stora delar av Asien? Legenden om den väldige Alexander

har gått till historien som ett av antikens största äventyr och vi ska titta närmare på

vad som egentligen hände.

 

Vecka 48

Måndag

·     Man och kvinna i det antika Grekland (Gleerups a461): Hur jämställt var det antika

Grekland? Vilka rättigheter hade män respektive kvinnor? Är den antika demokratin

verkligen en förebild för dagens demokratiska samhällen? Vi har redan diskuterat

sammanhanget i vecka 47 men det är värt att fördjupas.

 

Tisdag

·     Sammanfattning av det antika Grekland (Gleerups a618)

·     Centrala ord och begrepp (Gleerups a148)

·     Vi diskuterar de för området centrala ord och begrepp som anges i avsnittet.

 

Fredag

·     Repetition och reflektion (Gleerups a725): Eleverna resonerar kring

frågeställningarna i avsnittet. Gemensam genomgång lektionens sista 20 minuter.

 

 

 

Vecka 49

Måndag

·     Romarriket! (Gleerups a598 och a215): Vi lär oss mer av hur allt började. Vilka var

Romolus och Remus, och vilken betydelse hade floden Tibern för framväxten av vad

som skulle bli ett tusenårigt rike runt Medelhavet?

·     Sagorna om Roms grundläggning (Gleerups a344)

 

Tisdag

·     Krigen som gjorde Rom till en världsmakt (Gleerups a979): Vi tittar närmare på den

väldiga romerska hären och krigen mot Kartago.

·     Vad hände med de erövrade folken? (Gleerups a111): Stora delar av det nuvarande

Europa samt Nordafrika erövrades av de romerska soldaterna. Strategi, disciplin och

hängivenhet skapade en synnerligen framgångsrik militär som få kulturer kunde stå

emot. Fler och fler folk och kulturer tvingades underkasta sig sina nya herrar och med

den romerska kulturen följde nya lagar, en ny religion och en ny tid.

 

Fredag

·     Film (SLI): ”Civilisationens födelse – Romarnas herravälde” (51 min.)

 

Vecka 50

Måndag

·     Romarrikets kultur och vardagsliv (Gleerups a674)

·     Slaveriet i Romarriket (Gleerups a985)

·     Romarrikets politik – hur styrdes Rom? (Gleerups a242)

·     Livet kunde te sig mycket olika för människorna i det väldiga Romarriket beroende på

samhällsklass och härkomst. I de romerska provinserna i utkanten av riket styrde

lokala ståthållare med järnhand och det var mycket vanligt med hemskheter som

t.ex. handel med slavar vilket idag betraktas som något fasansfullt och förbjudet. Den

romerska kulturen och livsstilen vad dels våldsbejakande, dels respektfull gentemot

människan som en tänkande varelse. Vid tiden utvecklades mycket av det vi idag

kallar för ”politik” och ”filosofi” och högst upp i samhället stod kejsaren.

·     Romarrikets religioner – möten och konflikter (Gleerups a930): Hur gick det till när

det väldiga Romarriket kristnades? 300 år efter Kristus död och uppståndelse blev

kristendomen den allmänna religionen i ett väldigt rike som först förföljt och mördat

kristna missionärer. Vem var kejsaren Konstantin och vilken betydelse hade han för

kristendomens spridning i världen?

·     Konstantin, kristendomen och den nya huvudstaden (Gleerups a279)

 

Tisdag

·     Romarrikets sammanbrott (Gleerups a236): Alla imperium faller så småningom

samman på grund av såväl yttre som inte krafter, och Romarriket är inte något

undantag från regeln. Vi tittar närmare på vad som egentligen hände när det väldiga

riket föll samman.

·     Fyra orsaker till romarrikets fall (Gleerups a156)

·     Kulturarvet från antikens Rom (Gleerups a990): Vad finns kvar från det väldiga

Romarriket idag? Massor av saker! Vi kopplar nutiden till dåtiden genom att prata om

språk, vetenskap, arkitektur och religion.

 

 

Fredag

Arbeta med instuderingsfrågor inför provet.

 

 

Vecka 51:

Måndag 

Arbeta med instuderingsfrågor inför provet.

 

Vecka 2:

Fredag

Arbeta med instuderingsfrågor inför provet.

 

Vecka 3

Måndag

Arbeta med instuderingsfrågor inför provet.

 

Tisdag

Arbeta med instuderingsfrågor inför provet.

 

Fredag

Prov!

 

 

 

 

 

En kort sammanfattning av flodkulturerna, Antiken och Romarriket

Nomader – kringvandrande folk

Bofasta – när dessa folk slog sig ner på en och samma plats en längre tid

Floder och vattendrag förde med sig näringsrikt slam som sjönk till botten och bildade bördig

jordbruksmark. Utmed floder och vattendrag samt där de rinner ut i havet är

jordbruksmarken särskilt bördig. Där slog sig nomaderna ner och blev bofasta.

Med tiden bildades byar som växte till mindre samhällen som så småningom blev till större

samhällen.

Förutom bördig jordbruksmark fanns det också tillgång till rent vatten, byggmaterial (trä)

och vilda djur (mat).

En del av de vilda djuren blev med tiden tamboskap åt människorna. Kor, får, getter, höns

mm. blev en del av det vardagliga livet. Hundar användes som skydd mot farliga rovdjur och

ormar.

Leran vid flodstranden och djurens spillning (bajs) användes till att bygga hus med.

De första stora flodkulturerna uppstod i det nuvarande Kina (Gula floden), Pakistan/ Indien

(Indus), Egypten (Nilen) och Irak/ Syrien (Eufrat och Tigris).

Mesopotamien betyder landet mellan floderna och låg mellan de båda floderna Eufrat och

Tigris. Babylon var en fantastisk stad i Mesopotamien för c:a 4000 år sedan. I Babylon

utvecklades matematik och vetenskap.

Egyptens pyramider, sfinxer och andra byggnadsverk i sten är en rest från den egyptiska

kulturen där farao var kung och andlig ledare. De egyptiska kungarna/ faraonerna begravdes

i de väldiga pyramiderna som man idag kan besöka i Giza.

Gemensamt för de gamla flodkulturerna var att det fanns en religion där man tillbad flera

gudar, bl.a. solen. Solen var gudomlig och den livgivande kraften. Också andra delar av

naturen ansågs vara gudomlig.

I Mesopotamien lärde man sig att skriva med hjälp av avklippta vasstrån. Denna skrift kallas

kilskrift eftersom tecknen såg ut som små kilar >> << >

I det gamla Egypten använde man sig också av skrift, fast där föreställde tecknen bilder

istället Dessa kallas för hieroglyfer.

En viktig uppfinning för de gamla flodkulturerna var metallbruket. Man lärde sig utvinna

olika slags metaller ur marken. Metallerna användes till olika jordbruksredskap och vapen.

Det var ofta bråk mellan de olika kulturerna som kunde leda till krig. Man slogs oftast om

makten över området.

 

Kvinnor och slavar:

Kvinnorna i de gamla flodkulturerna hade oftast inte samma rättigheter som männen. De

fick för det mesta arbeta hemma i husen eller på åkrarna medan männen hade andra

arbetsuppgifter inom militär, vetenskap, hantverk, handel och politik.

Samhället var inte jämställt eftersom kvinnor inte hade lika mycket att säga till om som män.

Slaveriet var en naturlig del av livet i de gamla flodkulturerna. Slavar var de som var ofria,

dvs. inte hade någon självbestämmanderätt. Slavar kunde tvingas arbeta i gruvor, jordbruk

eller att bygga hus och tempel. Slavarna fick inget betalt utan på sin höjd mat för dagen och

någonstans att sova. En del slavar hade det ganska bra om de hade snälla och omtänksamma

ägare. Andra slavar hade det hemskt.

Medelhavets gamla kulturer:

Fenicierna var ett folk som var duktiga på att bygga fartyg. De levde på handel med andra

kulturer. Fenicierna hade sin hemstad i Kartago som låg i det nuvarande Tunisien på Afrikas

medelhavskust. Fenicierna dominerade sjöfarten på Medelhavet under långa tider.

Antikens Grekland:

Det fanns flera mindre kulturer runt Medelhavet som med tiden blev större och större tills

de en dag växte samman. Grekland är ett exempel på detta.

De små kulturerna växte till stadsstater som blev allt mäktigare. De var i de flesta fall goda

vänner med andra stadsstater men det var samtidigt ofta krig mellan dem.

Stadsstaterna var som små länder med en stor stad i mitten och jordbruksmark runt

omkring.

Stadsstaterna hade en tydlig politisk struktur och alla fria män gick till val då och då för att

rösta. Kvinnor och slavar fick inte rösta.

Demokratin föddes i det antika Grekland även om den inte var en riktig demokrati jämfört

med idag, eftersom alla inte hade rätt att rösta på grund av sitt kön eller om de var slavar.

Matematik och vetenskap utvecklades i det antika Grekland.

De första skolorna (akademierna) bildades i det antika Grekland.

De grekiska stadsstaterna krigade mot det väldiga perserriket på 300-och 400-talet före

Kristus. Spartanerna var särskilt duktiga krigare och kämpade hårt mot perserna.

Den antika kulturen och litteraturen:

 

Teatern och lyriken föddes i det antika Grekland. Människor samlades på stora amfiteatrar

som var uthuggna ur berget eller utgrävda ur marken för att se på skådespel och

teaterpjäser. Det fanns två typer av pjäser: komedier och tragedier. En komedi är rolig och

underhållande, tragedin sorglig.

Iliaden och Odyssén är kända litterära verk av författaren Homeros. Iliaden handlar om

grekernas krig mot trojanerna och Odyssén handlar om Odysseus spännande och farliga

resor över det väldiga Medelhavet.

Alexander den store var en makedonsk militär härförare som erövrade stora delar av Asien.

Han förde med sig den grekiska kulturen och livsstilen ända bort till det nuvarande Indien.

Alexander den stores tid kallas för hellenismen efter grekiskans Hellas som betyder just

Grekland.

Romarriket:

Mot slutet av det antika Greklands storhetstid började stadsstater i det nuvarande Italien att

växa sig starka. Stadsstaten Rom blev mäktig och på några hundra år blev romarna de

mäktigaste folken runt Medelhavet. Romarna var duktiga politiker och strateger vilket

innebar att de var särskilt skickliga på att erövra andra folk och stadsstater.

Romarna krigade mot Fenicierna i Kartago och besegrade dem efter tre stora krig. I det sista

kriget besegrade romarna kartagerna en gång för alla och förstörde Kartago fullständigt.

Romarriket styrdes som en republik där folket valde de styrande. Högst upp fanns två

konsuler som fungerade ungefär som stadsministrar eller presidenter. Under dem fanns

senaten som också de var folkvalda. I folkförsamlingen fanns alla som hade rösträtt. Också i

Romarriket saknade kvinnor och slavar rösträtt och därför kan man idag inte betrakta

Romarriket som en demokrati.

Romarriket var inte alltid en republik. Efter en tid utropade en man som hette Julius Caesar

sig till kejsare över riket. Han var den förste i en lång rad kejsare som styrde det väldiga riket

på egen hand. Kejsaren var enväldig och Romarriket var en diktatur.

Befolkningen i det väldiga Romarriket tyckte om att samlas på stora arenor och titta på när

människor slogs mot varandra eller mot vilda djur. Dessa gladiatorspel var fruktansvärt

grymma och det var oftast slavar som tvingades slåss mot sin vilja.

Den romerska militären var mycket välorganiserad och besegrade omkringliggande folk och

kulturer. När Romarriket var som störst sträckte det sig från Egypten i söder till Britannien i

norr (England, Skottland, Wales och Irland). Dock lyckades man inte besegra germanerna

som levde i det nuvarande Tyskland. (Germanien – Germany – Tyskland)

Kristendomen i Romarriket

Kristendomen började som en liten utbrytarreligion ur Judendomen för c:a 2000 år sedan.

Till en början spred sig Kristendomen utmed den nordafrikanska kusten innan den kom till

 

Rom. Under de första århundradena förföljdes och mördades kristna missionärer i

Romarriket men efter ungefär 300 år bestämde kejsar Konstantin att hela Romarriket skulle

vara kristet.

Arkitektur och vägar

I det väldiga Romarriket byggdes fantastiska system för att föra friskt vatten in till de stora

städerna. Dessa akvedukter finns kvar än idag och finns att titta på framförallt i Sydeuropa

(Italien, Frankrike och Spanien).

Pompeji

År 79 e.Kr. fick den väldiga vulkanen Vesuvius utanför den italienska staden Neapel ett

väldigt utbrott som begravde den intilliggande staden Pompeji i ett tjockt lager aska, grus

och sten. Många hundratals år senare grävdes staden fram av arkeologer och en tidskapsel

öppnades. Dagens arkeologer och forskare har lärt sig mycket om Romarriket genom att

studera Pompeji.

Romarriket föll så småningom sönder under sin egen tyngd. Överallt i utkanten av det

väldiga riket krävde provinserna självständighet och till slut gick det inte längre att hålla ihop

alla skilda kulturer och religioner. Ungefär 500 år e.Kr. delades det väldiga riket i två delar,

Västrom och Östrom och tynade bort. Kvar fanns den gemensamma religionen

Kristendomen, om än i två delar; den katolska i väster och den ortodoxa i öster.

Först år 1500 e.Kr. var det definitivt slut för Romarriket då det bysantinska riket i öster

slutligen upplöstes.

Den antika och romerska kulturen lever kvar än idag på många vis, t.ex. genom språket,

teater och litteratur, byggnadskonst och vetenskap. Det går t.ex. att finna många

byggnadsverk som ön idag står kvar, flera tusen år efter de byggdes.

 

Begreppsordlista:

·     klimat – väder- och temperaturförhållanden

·     bördig – jordbruksmark med god avkastning (skörd)

·     nomadiserande – kringvandrande

·     bofasta – varaktigt boende på en geografisk plats

·     slam – näringsrika partiklar och stoft som floder och vattendrag för med sig

·     deltan – där floder mynnar ut i havet eller större sjöar

·     rovdjur – köttätande djur

·     djurspillning – bajs från djur

·     Mesopotamien – ”landet mellan floderna” Eufrat och Tigris i nuvarande Irak

·     struktur – ordning

·     spannmål – vete, korn, råg eller havre

·     ämbeten – yrken

·     malm – metall- eller mineralrikt berg

·     myrmalm – metall- eller mineralrik torrlagd sjöbotten

 

·     astronomi – läran om himlakropparna och rymden

·     stat – ett land eller område med en gemensam kultur

·     högkultur – ett samhälle med utvecklade samhällsfunktioner

·     arkitektur – byggnadskonst

·     republik – land eller stat med en folkvald ledare

·     senat – beslutande församling eller organ, lite som Sveriges riksdag

Uppgifter

Instuderingsfrågor, de tidiga flodkulturerna

Eleverna besvarar dessa frågor i Classroom så att jag kan följa deras arbete. MVH/Johan

Instuderingsfrågor inför prov.docx