Huvud, axlar, knä och tå

Kroppsuppfattning och lokalisering genom sång och rörelse.

Dibbers planeringsmall för undervisning

Bilden ovan är från Skolverkets stödmaterial "Kvalitetsarbete i praktiken". Bilden visar de olika steg en undervisningsprocess ska genomgå, samt den ständigt pågående processen som inte har något slut.

Klicka här om du vill läsa "Kvalitetsarbete i praktiken".

 Dibbers planeringsmall för undervisning

1. Undervisningsplanering 

En undervisningsplanering ska besvara alla dessa frågor

• Vad ska läras ut? (Vilka läroplansmål siktar ni mot? Max 2-3 mål per pedagogisk planering) Kroppsuppfattning (lokalisering)

• Varför? (Syfte med undervisningen) Barnen visar ett intresse för sång och rörelse. Det är ett intresse vi vill fortsätta bygga vår undervisning på.  Ökad kunskap om den egna kroppen och var den befinner sig genererar ett mjukare kroppsligt möte med kompisarna på avdelningen när de till exempel vill klappa på varandra.

• Hur ska undervisningen genomföras? (Didaktik, metod, vilka teorier lutar ni er emot?)
  Repetionsprincip och igenkänning samt Learning by doing - John Dewey. 
• Lpfö 18
  "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta," Lpfö 18.
• 1. Rörelsesången "huvud, axlar, knä och tå" repeteras på samlingen varje dag. Bilder finns tillgängliga på pedagogerna där de pekar på de olika kroppsdelarna. TAKK används för att förtydliga. Vi lyssnar på sången på olika språk.  Efter hand introduceras fler rörelsesånger efter barnens intresse och önskan. 
• Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? 
  Genom samling och inspelad undervisning som visas tillsammans med barnen. Bilder på barnens reflektionstavlor.

• För vem/vilka ska undervisningen genomföras? Hela gruppen.

           Av vem? (Vem ansvarar för genomförande, dokumentation med mera)

           Samtliga pedagoger.

• Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

   Ökad kunskap om den egna kroppen och var den befinner sig genererar ett mjukare kroppsligt möte med kompisarna på avdelningen när de till exempel vill klappa på varandra.

   

  _____________________________________________________________________ 

  2. Reflektion

  Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”

Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle;

• Hur går det? Hur gick det?
• Varför tror du att det blir/blev så?
• Vad fångar barnens intresse?
• Vilka lärstrategier använder barnen?
• Vilka reflektioner gör barnen?
• Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?
• Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga kön, könsindentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?
• Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen? 

_________________________________________________________________________________________

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

Analysfrågor att ställa er;

• Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen?

• Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

• Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

______________________________________________________________________________________

4. Nästa steg

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys

• Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?
• Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
• Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?
• Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?
• Vad/vilken kunskap behöver pedagogen söka för att komma vidare?
• Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning?
• Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer? 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,