`1. MÅLOMRÅDE

VAD o VARFÖR?

1a. SYFTE – GENERATIV FRÅGA

Språk och bokstäver

Språk är en viktig del i det sociala samspelet och för att kunna fungera ute i samhället. Genom att utforska språk hjälper vi barnen att stärka deras självkänsla och förmåga att fungera ute i samhället. Det hjälper barnen i sin vardag att kunna känna igen bokstäver och sitt namn. Det är viktigt för barnen att introduceras till det då det ligger till grund för läs- och skrivkunskaperna. Enligt läroplanen hänger språk, lärande och identitetsutveckling nära samman och därför känns det extra viktigt att väcka barnens nyfikenhet för bokstäver.

Övergripande mål

1b. MÅL ur Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sitt intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap.

BARNENS INTRESSE, KUNSKAPER, ERFARENHETER och BEHOV

1c. BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barngruppens intresse och förförståelse är väldigt varierad. Alla har däremot samma behov av att lära sig känna ingen olika bokstäver och så småningom om även sitt namn. Några av barnen känner igen olika bokstäver, men vet inte vad den heter. Andra har svårt att skilja på bokstäver och siffror.

1d. BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelsen för bokstäver och symbolers betydelser samt vad man kan göra med dessa.

1e. BARNENS FÖRMÅGOR

Känna igen bokstäver.

Leka med ord.

1f. BARNENS BEGREPP

Skilja bokstäver från siffror och fokusera på vad begreppet "bokstäver" är.

Lära oss hur rim fungerar och vad begreppet "rim" betyder.

Specifika mål

1d. BARNENS FÖRSTÅELSE

Vi vill ge barnen möjlighet att känna igen sitt namn och kan koppla rätt bokstäver till namnet. De kommer även få möjlighet att utveckla sin ordförståelse. Det är viktigt för barnens identitesutveckling och ett bra sätt att introducera skriftspråket.

1e. BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågan att koppla ihop ord med föremål och känna igen samband mellan olika ord samt känna igen olika bokstäver.

1f. BARNENS BEGREPP

Ge barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för bokstäver och känna igen dem i olika sammanhang.

1g. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS

1h. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål, när temat är avslutat?

2a. KRITERIER

På vilket sätt kommer ni efter temats genomförande kunna se att vart och ett av barnen utvecklats mot de förmågor, den förståelse och de begrepp ni har satt upp som mål?

Skriv kriterier för vart och ett av förmågorna, förståelsen och begreppen ni satt upp för er barngrupp under 1d, 1e och 1f. Arbetslaget kan i matrisen följa barnens progression under arbetet med teman. Använd gärna en matris och skriv fram hur man kommer kunna se progressionen i stegen:PÅBÖRJAD UTVECKLING - EN BIT PÅ VÄG - MÅLUPPFYLLELSE. Se matris. (Läs mer: sid. 151 – 158)

2b. UTVÄRDERINGSSÄTT

Hur ska ni göra för att utvärdera? När ska ni utvärdera? Planera en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet att genomföra på slutet av temat och/eller en formativ utvärdering att genomföra under processens gång. (Läs mer: sid. 158 – 162)

Vi kommer använda oss av matrisen och utvärdera varje vecka men inte alla barn på en gång. Som avslutning gör vi en stor snäcka i bla hönsnät med silkespapper som symboliserar barnens känslor vid t.ex. ilska.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? … och hur skulle vi kanske kunna fortsätta?

3a. STARTAKTIVITET

Planera hur ni ska sätta igång temat/projektet för att väcka barnens intresse. Starta gärna med en aktivitet som sätter igång barnens tankar, fantasi och kreativitet, där de får använda flera sinnen och känslor. Det kan vara en fördel om det är ett problem eller ett dilemma som barnen ska utforska tillsammans.

Skriv även ner tankar ni har om hur ni sen skulle kunna gå vidare, men lämna öppningar så att barnens initiativ och frågor får möjlighet att påverka er fortsatta planering. (Läs mer: sid. 164 – 172)

• Tisdagar är vi på gården. Vi delar oss i två grupper, Mimmi tar de äldsta , Susanne de yngre. Mimmi kommer berätta en saga om en kanin och göra en munmotoriksaga.

Susanne kommer ha bilder på barnen med deras namn under och visa för barnen samt läsa om Babbas saker.

• Onsdagar Här delar vi också in oss i två grupper. Mimmi tar de äldsta där hon läser en bok om en kanin. Barnen får även hålla på och se hur deras namn ser ut och vilken som är den första bokstaven i namnet.

Susanne visar bilder på barnen med deras namn under, läser Babbas saker. Barnen får peka på Babbas saker i boken. Vi använder oss också av flanotavlan.

Torsdagar Då är vi i skogen och leker och de äldsta barnen letar pinnar för att göra sin första bokstav. De yngre barnen leker med en boll precis som i Babbas bok. Vi leker björnen sover och huvud, axlar knä och tå. Vi yngre hänger på när de större barnen leker sin saga.

Hur följer vi upp så att barnens idéer får påverka fortsättningen?

3b. FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Hur ska ni kontinuerligt följa upp det som sker och fånga barnens lärprocesser, hypoteser, frågor, tankar etc. så att det kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna. Ni planerar alltså för hur och när ni kan stoppa ner fler saker i er ”planeringsryggsäck”. (Läs mer: sid. 172 – 173)

• Vi lyssnar och skriver ner barnens tankar funderingar och vad vi ser vad barnen tar till sig.

Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3c. LÄRANDEMILJÖ

Sammanhang (kontext)
Material o teknik
Samverka, samarbeta, samlärande

Vilken lärmiljö vill ni skapa för att bidra med så bra möjligheter för barnens utforskande och lärande som möjligt? Vilken är den optimala miljön för det lärande ni avser? Är miljön autentisk, verklighetsnära?

Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillför barnen spännande utmaningar utifrån målen? Hur skapar ni möjlighet för barnen att utforska samma sak på många sätt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammansättningar gynnar utforskandet och lärandet? Hur behöver möbleringen/placeringen vara för att lärandet ska underlättas? Hur bidrar lärmiljön till dialog, samverkan, samarbete och samlärande mellan barnen? (Läs mer: sid. 173 – 179).

Varför finns det bilder Tussilago

Matriser i planeringen

Uppgifter