Vilda djur i världen

Generativ fråga: Hur kan vi på Ramsta skola ta hand om Kolmårdens vilda djur?

Lärandeinnehåll

Varför är kunskapen viktig för människan i världen?

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Läroplansmål (demokrati, elevinflytande, sociala färdigheter, jämställdhet, skapande, lek):

Genom denna lektionsplanering kommer eleverna arbeta i grupper där samarbetsförmåga och demokratiska beslut krävs. De kommer också att få öva på sina sociala färdigheter. Det kommer att ingå mycket skapande genom teckning, bild, modellbygge, skapande i trolldeg samt lekar i form av lajvspel i skolskogen där eleverna själva får agera djur och kämpa för sin arts överlevnad för att skapa större förståelse för vilda djurs situation.

Övergripande perspektiv (historiskt, miljö, internationellt, etiskt):

Miljö: förståelse för både människors och djurs beroende av naturen och vikten av hållbar utveckling.

Internationellt: förståelse för olika delar av världen, dess miljö och förutsättningar för vilda djur och människor.

Etiskt: förståelse för hur viktiga deras personliga val och ställningstagande har för både oss människor men även för vilda djur och vår gemensamma framtid, utveckling och överlevnad.

Vad ska eleven förstå efteråt?

Eleven ska förstå skillnaden på vilda och tama djur, vad vilda djur behöver för att kunna leva och må bra. Hur vi människor kan hjälpa djur för att de ska kunna fortsätta leva i det vilda och må bra. Eleven ska kunna jämföra olika arter och ge exempel på skillnader och likheter. Eleven ska förstå att vi människor har en viktig roll för vilda djurs överlevnad och mående samt kommande utveckling. 

Vilka förmågor utvecklar eleven?

 • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara 

 biologiska samband i naturen och samhället.

Vilka kunskaper och färdigheter lär sig eleven?

Eleven ska kunna följande begrepp: näringskedja, vild, tam, byte, föda, köttätare, växtätare, hona, hane, dia, dräktig, utrotningshotad.

Eleven ska kunna följande fakta: Var i världen vissa vilda djur lever, skillnaden på växtätare och köttätare, vad som menas med utrotningshotade arter och vad det finns för anledningar till att vissa arter är utrotningshotade. Vad djur behöver för att kunna leva och må bra i form av mat, miljö, fysik och psykisk stimulans. 

Eleven ska kunna använda följande färdigheter/genomföra följande processer: Söka information och besvara frågor, värdera information, källkritik, jämföra skillnader och likheter mellan olika arter. Motivera val och förhållningssätt, argumentera och resonera.

Eleven gör enkla observationer, eleven namnger några djur och sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. 

Vilka frågor ska eleven fundera över under arbetet?

Vad äter djuret?

Var ska djuret bo?

Vad behöver djuret för att må bra?

 Hur ska vi få tag i mat till djuret?

Hur mycket mat äter djuret per dag?

Har djuret några fiender?

Får djuret plats i vårt klassrum?

Hur ska vi fördela arbetet för skötsel av djuret? 

Vilket material ska vi bygga inhägnaden med? 

Var ska vi bygga? 

Hur ska vi få råd att bygga?

Hur vet vi om djuret är en hona eller hane?

Hur kan utseendet och beteende skilja sig mellan honor och hanar?

Är vårt djur en hona eller hane?

Har könet någon betydelse i hur vi hanterar djuret?

Vilka skillnader och likheter finns mellan olika arter?

Bedömning

Vad ska bedömas?

TBL-lektion compare and contrast och parts of a whole

Keynote presentation

Modellbygge

Faktatext

Hur ska det bedömas?

Formativ bedömning: Kontinuerlig feedback.

Summativ bedömning: Faktatext och Keynote presentation.

Hur vet vi vad eleverna redan kan?

 V-Ö-L schema innan lektionsplanering.

 

Lektionsplanering

Lektionsaktiviteter

Följande aktiviteter genomförs: V-Ö-L, berättande, informationssökning med hjälpa av ipads, grupparbete, kooperativa metoder för faktainlärning, faktafilmer, lajvspel i skogen, kunskapsfrågor, TBL: compare and contrast, parts of the whole, modellbygge, skapande i trolldeg, bild och textarbete, digitala presentationer.

Lärandemiljö

Lärmiljö och möblering används så här: Grupplaceringar, filmvisning, utomhuspedagogik.

Följande material och tekniker används: Kartong och pappersmaterial för modellbygge, ipads för keynote presentation, planscher, TBL- tankemodeller, lajvspel.

 

 

Uppgifter

Lektionsupplägg

No-åk 3.docx