Läsårsplanering 19/20 Avd. Polstjärnan Tofta förskola

En läsårsplanering där vi planerar att arbeta med kemi med bla, kemidraken Berta, äventyrspedagogik, sagan som kraft och John Deweys pedagogiska tankar om 'Learning by doing'. Vi utgår från barnens erfarenheter från fjolåretsprojekt: Bygg och konstruktion med fokus på byggteknik, stabilitet, hållfasthet och materiallära med sagan. Likt förra läsåret kommer vi även att använda oss av hemstaden STORA STADEN Helsingborg som stöd i lärandet.

Planering hösten 2019 – gruppnivå

 

Datum: 2019-09-30

Avdelning/Grupp: Stjärnan/Polstjärnan 

Ta tillvara barnens intresse och erfarenheter

Detta projekt har vi valt:

• ”Kemiska processer med draken Berta”

 

Dessa intressen/erfarenheter ser vi att barnen har med sig sedan tidigare och så här tänker vi arbeta vidare med dessa: 

Vi startar upp höstterminen 2019 med en intakt barngrupp dvs vi har inga nya barn eller flyttat upp barn till 5- års verksamheten Blå Huset. Detta skapar möjligheter att fortsätta arbeta vidare med gruppen och barnen individuellt utifrån sina tidigare erfarenheter och nya intressen; bygg och konstruktion med fokus på stabilitet , materiallära, hållfasthet med sago inspirerande, projekterande och äventyrspedagogik som metod. 

Informationen om intakt barngrupp, fick vi redan i våras 2019. Då började vi pedagoger att observera vad som eventuellt skulle kunna bli kommande läsårs projekt, baserat just på tidigare erfarenheter och kunskaper hos samma barngrupp. Dessa observationer antecknades och togs fram nu vid höstterminens start med syftet att se om de fortfarande var aktuella genom en ny insamlingsperiod på cirka 4 veckor. Det vi kom fram till (analys) efter observationerna från våren och hösten var följande:

Intresseområde hos barnen:

• Olika processer som sker i utforskandet av olika ämnen som möts (vatten + sand/ vatten + färg/ olika jäsmedel som jäst, bakpulver + annat ämne tex mjöl, vatten, olja).

• Engelska språket (enstaka ord men även även talsspråk med syfte att kommunicera)

• Alfabetet och skriftspråket

• Musik och rörelse

• Rollekar med figurer/ karaktärer

• Uppdrag i olika former.

• Böcker (spec. Sagan om den underbara familjen Kanin och…/ Tre små grisarna/ faktaböcker/bilderböcker)

• Polyglutt/ Youtube/ Safari (informations - faktasökning)

• Experiment inom kemi/ fysik/teknik

 

Metoder som barnen visar och vi tolkar:

• Äventyrspedagogik (ett samarbetsbaserat- och upplevelsebaserat lärande där man använder barnens kunskap och erfarenheter inom olika ämnesområden och att hon/han utvecklas som individ men även samtidigt i olika gruppsammanhang. Man skapar ett känslomässigt engagemang med tex uppdrag, karaktärer som blir ’levande’.)  Barnen efterfrågade olika sorters uppdrag både individuellt och i grupp.

 

• Marie Erikssons (2017): Barnbokens magi lärande samspel i sagans värld. (att lyfta fram och levandegöra sagans kraft. Ett projektarbete kring en saga eller karaktär under ett läsår som blir en processbaserad fördjupning i förskolans uppdrag med fokus på relationer, reflektion och gemensamma upplevelser.) Barnen använder sig av de olika figurerna de mött under förra läsåret (Kråkan/Lillebror Kanin/ Häxan Mattant/ Rödluvan) och samtidigt ‘uppfinner’ nya som tex Krokodilen med väskan (ett mjukisdjur på Stjärnan). Dessa figurer blir deras vänner i deras dagliga utforskande både inom och utomhus. 

• John Deweys  ”Learn to do by knowing and to know by doing” (Learning by doing). Ett pragmatistiskt sätt att tänka kring aktivitetspedagogik där teori, praktik, reflektion och handling hänger ihop. Genom egenupplevda, praktiska erfarenheter kunna reflektera och lära sig något nytt.  Barnen berättar om och praktiserar sina kunskaper som de genom JD pedagogik erhållit hitintills både på förskolan och i hemmet. De uppmuntras av oss att utmana sin självständighet genom att våga prova. 

Vi pedagoger på PS valde medvetet att inte introducera de två första metoderna nu under höstterminens start för att se om det om det fortfarande fanns ett intresse och JA, det fanns det. Barnen började efterfråga uppdrag, våra ‘gamla’ sagor  och karaktärer från förra läsåret i sin lek och undersökande av nya ämnesområden. Barnen höll dom vid liv och genom att visa i ord och handling att de fortfarande behövs som ett verktyg och stöd i lärandet. Allt detta resulterade i att Berta kemidraken, blev årets figur som kommer med olika uppdrag som fördjupar kunnandet om olika kemiska processer. Berta är framtagen av NAVET, ett science- center i Borås som bl.a. forskar om hur man kan väcka barns intresse för kemi och naturvetenskap redan i förskoleåldern. 

 

Undervisning

Dessa läroplansmål har vi valt att arbeta mot:

• Förståelse för […] enkla kemiska processer 

• Förmågan att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld. 

 

Vi har valt detta/dessa mål för att: 

 

Vi kommer att arbeta med dessa målen som huvudmål under hela höstterminen 2019 och kanske även under vårterminen och på främst gruppnivå. På individnivå kommer vi att bygga på med fler mål från hela läroplanen under hela läsåret. Metoderna vi kommer att arbeta med dessa mål är främst äventyrspedagogik, samspel i sagans värld som kraft och J. Deweys pedagogik. 

Det första målet (Förståelse för […] enkla kemiska processer) valde vi för att både utmana och stärka barnens kunskaper om kemi, då främst kemi i vardagen. Vilket samband har olika kemiska processer med de aktiviteter barnen gör i vardagen tex tvätta händerna med tvål, gör geggamoja i sandlådan, blandar chokladmjölk till frukosten mfl. 

 

Det andra målet (Förmågan att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.) valde vi för att fortsätta arbetet med hållbar utveckling med fokus på social hållbarhet (grundläggande mänskliga rättigheter och Barnkonventionen) och samtidigt lyfta blicken mot ekologisk hållbarhet (att hushålla med resurserna så att de räcker till kommande generationer) och ekonomisk hållbarhet (att motverka fattigdom utan att påverka social eller ekologisk hållbarhet negativt.)

 

Dessa målkriterier har vi satt upp för våra mål:

 

(Förståelse för […] enkla kemiska processer) 

 

• Barnen uppfattar och skapar en djupare kunskap om grundläggande och vardagliga händelseförlopp med fokus på olika kemiska processer. 

• Barnen utforskar och visar olika ämnens egenskaper och förändringar i sin lek och vid de olika undervisningstillfällen. 

• Barnen börjar få en djupare förståelse om olika kemiska processer genom att använda tillhörande begrepp i sina tolkningar och/ eller visa genom praktiska handlingar. 

 

Förmågan att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld)

 

• Barnen får syn på sin kunskap och handlingssätt i vardagen som en tillgång, genom att erbjuda sina hypoteser och hjälp till kamraterna. Detta genom handling och/eller ord. 

• Barnen jämför och försöker få syn på nya tillvägagångssätt att använda sig av i utforskandet av sin omgivning /miljö (socialt, materiellt, miljö eko) 

 

Så här ska vi arbeta mot målen, i såväl den planerade som den spontana undervisningen. Dessa metoder, arbetssätt och strategier tänker vi använda oss av: 

 

Vi kommer att ha en så kallad ‘uppstartsvecka’ där vi introducerar årets läsårsprojekt genom att använda oss av uppstartuppdrag skickat till barnen på Polstjärnan från årets figur (Berta).  Upplevelserna ur detta kommer vi att använda oss av i planeringen av fortsatta aktiviteter, både de vi erbjuder under dagarna inne på Polstjärnan men även i den planerade undervisningen. Det blir barnens nyfikenhetsfrågor som styr till en viss grad men det är vi som arbetar fram ramen som vi förhåller oss till under läsårets gång. Till vår hjälp använder vi oss av olika källor och stöd. Exempel på detta kan vara:

• Läslyftet (Lekvärldar och skriftspråket) 

• Introducera den grundläggande teorin om om kemi och kemiska processer (A+ B= C) 

• genom experiment av olika slag. Dessa experiment grundar sig främst på aktiviteter som barnen redan har tidigare erfarenhet av. 

Kemiska processer baserad på kategorisering, klassificering, tolkning och innehåll 

Kompost  - nedbrytare. Ämnenas egenskaper tex metall rostar  Sortering - vilka ämnesegenskaper har olika material i nedbrytningsprocessen 

 Exempel på aktiviteter: skräpplockarveckan och samtal kring vad komposterbart material är. Undersöka skillnaderna mellan komposterbart och icke-komposterbart material genom tex ’plankan’. Vilka ämnen är nedbrytare och varför? 

 Matlagning - jäsmedel av olika slag.  Bakpulver - olika jäsmedels egenskaper och funktion.  

Exempel på aktiviteter: experiment med olika jäsmedel. (bakning, knallgas mm) 

Separera färger -  blandning av färger där man även separerar färger (färglära där man utgår från grundfärgerna rött, blått och gult) 

 Exempel på aktiviteter: kaffefilter och tuschpennor experiment 

 Växter -   fotosyntes. Man bildar nya ämnen med hjälp av värme och ljus  Frön 

 Exempel på aktivitet: plantera frön och studera växtprocessen ur det kemiska reaktionens perspektiv. Vad händer i reaktionen när det tillsätts ljus, värme, ström? 

 

• Läroplanen

• forskning från Navet (science center Borås) om kemi och figuren Berta som stöd. 

• Ett  mera tematiskt arbetssätt som både utmanar och stärker redan erhållen kunskap. I detta kan vi synliggöra gruppens såväl som den individuella proximala utvecklingszonen. 

• Planerad undervisning i olika gruppstorlekar och konstellationer. Detta för att låta individen arbeta och utforska i olika sammanhang och genom det få syn på sina och andras lärteorier. 

• Reflekterande och lärande samtal i dessa grupper och konstellationer. 

• Vi pedagoger fördjupar oss om ämnet kemi och metoder i undervisningen av den. 

 

Digitalisering i förskola

Verksamhetsmål I – resultat på individnivå

¨Barnen i Bårslöv/Gantofta förskoleområde får ta del av digitala verktyg så att de stimulerar deras utveckling och lärande.¨

Våra tankar: 

För oss handlar digitalisering om vardag och tvärvetenskap (mångvetenskap). Med detta menar vi att barn ska få tillgång till digitala verktyg rent tekniskt, men att ett tvärvetenskapligt perspektiv där forskare delar kritiska resonemang med forskningstyngd om varför och hur vi ska arbeta med detta i förskolan även blir lika om inte viktigare. Vi pedagoger behöver läsa på om ämnet och skapa strategier utifrån där gruppen och det enskilda barnet. 

Så här ska vi arbeta mot målen, i såväl den planerade som den spontana undervisningen. Dessa metoder, arbetssätt och strategier tänker vi använda oss av:  

• Ta del av boken: Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund Bim Riddersporre, Susanne Kjällander (red) [Natur & Kultur]

• Observera och kartlägga den nuvarande kunnandet  och erfarenheter i detta på grupp- och individnivå. Syftet med denna information är att  kunna skapa framtida strategier i hur våra digitala verktyg som erbjuds på Polstjärnan ska fortsätta att stimulera barns lärande och utveckling. 

• Introducera olika rekommenderade appar tex Loopimal som start i begreppet ‘programmering’.

 

Hållbar utveckling

Verksamhetsmål I – resultat på individnivå

¨Alla barn i Bå/Ga förskoleområde ska få samma möjligheter att tillägna sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö.¨

Våra tankar: 

Det första vi kommer att tänka på är frågorna: Vilket förhållningssätt har du/ vi till hållbar utveckling? Vad är det för någonting och vad innebär det i arbetet på förskolan?

Vi arbetslaget inser ganska så fort att vi vet för lite om hållbar utveckling för att ‘lära för hållbar utveckling’.  Vi reflekterar den svenska förskolans pedagogiska tradition som kan bädda för hållbar utveckling. Bland annat tycker vi att förskolans helhetssyn på barn, kunskap och lärande är en resurs i uppdraget, eftersom hållbar utveckling kräver en sådan ansats.

Så här ska vi arbeta mot målen, i såväl den planerade som den spontana undervisningen. Dessa metoder, arbetssätt och strategier tänker vi använda oss av:  

Lärmiljö

Så här ska vårt projekt synas i vår lärmiljö: 

• Vi har som ambition att använda oss av tankar ur LInda Linders bok ’Pedagogisk miljö i tanke och handling’ (2016) om rörliga och fasta platser. Detta betyder att vi kommer att utforma vår fysiska lärmiljö med platser som både är statiska i material och form och platser som är föränderliga av det som sker ‘just nu’ i tex leken. Dessa olika platser ska vara tydligt uttalade och framarbetade av både barnen som oss pedagoger. Vi kommer att utgå främst från våra huvudmål och med tanken att utgå från barnens perspektiv och försöker skapa så få platser för bestämda lekar som möjligt. Barnen ska kunna själva omforma utrymmet till sitt eget för stunden eller långsiktigt. Exempel på detta är tydligt markerade sparplatser som barnen kan använda för en tillfällig paus eller som monter för att visa sina tankar. 

• Låta rummet och ‘rummen i rummens’ föremål göras meningsfulla av barnen och pedagogerna. Detta genom att vara inlyssnande i barnens lek och samtal och medvetet erbjuda just ‘det som behövs för att kunna leka/utforska om’ dvs ligga ett steg före som pedagog. Mängden lekmaterial (främst strukturerat) är inte så stor för att inte begränsa leken för mycket utan erbjuda mer av det ostrukturerade materialet. 

• Vi använder oss av material, lekmaterial och möbler som är både lätta och tunga för att barnen själva eller tillsammans med hjälp kan flytta i sitt utforskande. Detta för att vi tillsammans kan skapa miljöer med både inblick och utblick. 

 

Det här behöver vi pedagoger tänka särskilt på i vårt förhållningssätt och agerande:

• En tanke som vi pedagoger ofta reflektera kring, är barnens olika sätt och tid att omvandla och erövra ny kunskap till sin egen. I och med att vi har en intakt barngrupp sedan ett år tillbaka, så har det blivit tydligt för oss att kunskap och erfarenheter hos oss alla när tex begrepp, tankar om tidigare uppdrag/aktiviteter dyker upp nu en tid senare. Detta oftare hos barn som kanske inte varit lika drivande och ‘engagerade’ vid tillfällena, utan först nu vågar ta det klivet fram och berätta/ visa sina olika lärteorier om det ena och andra. Detta fick oss pedagoger att reflektera om hur och OM vi bygger broar mellan det ‘gamla’ och det nya? Hur får vi dessa två att vävas samman och skapa en meningsfullhet och samband till varandra? Vi kom fram till att det är OK att värna om det gamla, genom att behålla en del av vår gamla dokumentation eller material (vår gemensamma historia) på Polstjärnan. Med detta visar vi barnen det som tidigare skett i vårt projekt och samtidigt lägger till ny dokumentation. Det tror vi skapar en känsla av delaktighet, sambandsförståelse och en del av vårt kommande gemensamma sammanhang. 

• Låta barnen känna att de äger projektet och allt det innehåller, även om det är vi pedagoger som styr, fast då mer i bakgrunden. 

• För att arbeta vidare med J. Deweys pedagogik så behöver vi ännu mer låta barnen få prova på sina lärteorier i fler sammanhang under dagen. Vara där som ett stöd, få barnen att använda sina kompisar som en källa till ökat lärande och handlingskraft. 

• Använda oss av våra didaktiska frågor (Vad? Hur? Varför?) när vi samtalar med varandra. 

• Arbeta ännu mera tematisk där vi väver in de andra intressena vi observerat hos barnen tex musik, engelska, rörelse mfl. 

 

Vårdnadshavarnas delaktighet

Så här ska vi göra vårdnadshavarna delaktiga i vårt arbete: 

• Samtal i ‘hallen’ där vi skapar personliga relationer (ej privata).

• Publicera glimtar där vi även uppmuntrar till nyfiket undrande samtal mellan vh- barn,

• Använder barnens engagemang att ’dra in sin förälder’ in på avdelningen. 

• Skapa en slag transparens i vårt pågående arbete tillsammans med barnen med fokus på det pedagogiska arbetet. Varför gör vi det vi gör och vad får det för konsekvenser? 

• Erbjuda föräldramöte.

• Erbjuda utvecklingssamtal.

Dokumentation

Så här ska vi dokumentera arbetet mot målen: 

Lärlogg grupp:  

Vi beskriver och visar glimtar från vårt prioriterade mål (projekt och långsiktigt mål) genom dokumentation från främst planerade undervisningstillfällena.  Dokumentationsmaterialet diskuterar vi kring på vår PUTAA Vi satsar på att skapa 1-2 i månaden.  

 

Individuella dokumentationen 

Det enskilda barnets lärlogg:  Vi väljer 2-3 barn ur barngruppen att fokusera på under en veckas tid.  Under ’observationstiden’ tittar vi båda på vad, hur, varför barnet gör, lär, är nyfiken på i sin vardag. Vilka läroplansmål ser vi att barnen möter och nyfikna på? Var i sin proximala utvecklingszon (skillnaden mellan vad en individ kan göra utan hjälp och vad den kan göra med hjälp) befinner sig barnet i den pågående aktivitet?  

Materialet vi samlar in diskuterar vi båda under vår gemensamma PUTAA och beslutar vem som skriver dokumentationerna på vår enskilda PUT. 

Genom att vi gör på detta sätt, skapas en intervall mellan barnets inlägg i Unikum (ca 3-4 st/termin) och att alla barn synliggörs.

 

Barnens egna dokumentationer blir tillgängliga inne på Polstjärnan tex, väggar, golv, lådor mm. Var och hur dokumentationerna används beror på barnen syfte med dokumentationen. De äger den själva. Vi tänker att det är ett steg mot att själva skapa värde i det som skapas av individen/rna själv/a

Förslag på fördjupningslitteratur som vi kommer att bearbeta:

I boken Med luppen på verksamheten kommer vi att bl.a. läsa om om strategier, verktyg och metoder som arbetslag kan använda sig av för att konkret kunna visa hur läroplanen omsätts i praktiken. Syftet med detta systematiska kvalitetsarbetet är att utveckla och stödja ett lösningsinriktat förhållningssätt som skapar motivation och ger kraft att utföra förändringar som skapar framgång. 

 

Reflektion och analys

Arbetsunderlag PUTAA (ca 1,5h / vecka)

• FÖRDJUPA OSS I LPFÖ18 (FÖRVALT STYCKE) 20-30 MIN- DETTA SPELAS IN RÖSTMEMO SOM VI SEDAN ANTECKNAR STÖDORD IFRÅN. 

• REFLEKTION & ANALYS AV PROJEKT: 25 MIN (PAPPER, PENNA – STÖDANTECKNINGAR SOM FOTAS OCH SÄTTS IN I STJÄRNANS REFLEKTIONSRUM)

• REFLEKTION & ANALYS AV DEN INDIVIDUELLA OBSERVATIONEN (20 MIN) SOM VI SEDAN BETSTÄMMER ARBETSGÅNG TILL NÄSTA PUT.

• HUR GÅR VI VIDARE? 15 MIN  

De här avstämningsfrågorna behöver vi arbeta med på vår puta:

• Var är vi?

• Vart ska vi?

• Hur gör vi? 

• Hur blev det?

Arbetsunderlag: PUT

• VILKA PUNKTER HAR JAG ARBETAT MED UNDER MIN PUT? 

• FRAMTIDSBLICKAR (VAD? HUR? VARFÖR?) 

• LÄSA LITTERATUR: FORSKNING/ARTIKLAR: 

• FÖRBEREDELSE AV OLIKA SLAG: 

• SKRIVA DOKUMENTATION:

 

 

Den här kunskapen/litteraturen/teorierna behöver vi skaffa oss/fördjupa oss i: 

• Kemi 

• Äventyrspedagogik 

• John Deweys pedagogik

• Marie Erikssons bok

• Nya läroplanen 

• Läslyftet

• Begreppen Undervisning och utbildning

• Helsingborgs stad och vad den erbjuder kulturellt, historiskt och nutida. 

• TAKK och bildscheman

 

Övrigt att tänka på:

• Hur vi ska arbeta med våra 5- åringar för att skapa en samhörighet med sina jämnåriga på Blå Huset

• Hur kan vi integrera det stora intresset och kraften STORA STADEN (Helsingborg) och andra miljöer utanför förskolans gränser? 

• Hur  och varför ska vi arbeta med Takk och bildscheman