Språkliga variationer

Vi tittar närmare på språkliga variationer, såsom dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, idiolekt och slang.

Område 2: v. 40-47 – Språklig variation

Vecka 40: Onsdag: Varför pratar människor olika? Diskutera i grupper om några påståenden om språk. Genomgång språklig variation: -lekter (dialekt, sociolekt, kronolekt, sexolekt och ungdomsspråk. Fredag: Repetera språkliga variationer. Grupparbete: Kan man veta hur någon är genom att höra hur hen pratar? Mer om manligt och kvinnligt språk.

Vecka 41: Onsdag - Genomgång: engelskans påverkan. Läs artiklar med olika åsikter och diskutera i grupper. Även ”hen”. Fredag - Attityder till språk. Läs en artikel om slang och redovisa slangorden i varsitt stycke.          

Vecka 42: Onsdag – Genomgång: slang. Dela in klassen i sex grupper, som ska göra en attitydundersökning med 20 informanter. Två grupper – hen, två grupper – slangord, två grupper – engelskans påverkan på svenskan. Varje grupp får formulär med frågor att ställa. Förbered undersökningen. Fredag - Attityd-undersökningen.

Vecka 43: Onsdag - Sammanställa resultatet från undersökningen. Fredag - Redovisning av undersökningen. Genomgång: Uppgiften-att skriva en rapport.

Vecka 44: Höstlov

Vecka 45: Onsdag – Repetition: språkliga variationer. Eleverna får material att läsa på till provet vecka 47. Genomgång: uppgiften, kunskapskraven, hur man skriver en rapport, språkriktighet, plagiat, källor. Börja jobba med rapporterna.

Fredag - Förbered rapporten. Lämna in ett utkast.

Vecka 46: Onsdag – Skriv rapporten med hjälp av mina kommentarer. Fredag – Lämna in rapporten.

Vecka 47: Onsdag – Repetition: Materialet om språkliga variationer. Fredag – Prov.

 

 

Läroplanskopplingar

Kriterier

• Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar.
• Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och delvis välformulerat.
• Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet.
• Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
• Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
• Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
• Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.
• Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation.
• Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.

Uppgifter

Skriv en rapport om din undersökning

Examinationsuppgift: att skriva en rapport om din undersökning

Din rapport ska vara på 500-800 ord. Använd Times New Roman, 12. I sidhuvudet skriver du ditt namn och vilken klass du går i.

Syftet med rapporten är att redogöra för din undersökning, att förklara och analysera det du har kommit fram till. Du berättar om vad du har undersökt, hur du har gjort och vad du har kommit fram till. Allra sist skriver du om dina egna reflektioner och slutsatser. Det ska vara lätt att få en överblick över vad rapporten handlar om. Språket ska gå att förstå och rapportens olika delar ska hänga ihop på ett tydligt sätt. Det ska också vara lätt att urskilja vad som är fakta/idéer från andra källor och vad som är dina egna åsikter. Din rapport ska ha fem delar:

 

1.     Inledning

Här skriver du först en bakgrund. Vad finns det skrivet om ditt ämne? Använd minst en källa, som har information om det du skriver om. Sedan redogör du för syftet, där du berättar vilka frågor du har försökt hitta svar på. Du behöver också beskriva metoden du har använt. Om du har gjort en enkätundersökning berättar du om var du har hittat dina informanter, hur många de är och hur de reagerade när du frågade om de ville delta i undersökningen.

 

2.     Resultat

Här redovisar du resultatet av undersökningen och besvarar frågorna du ställde i inledningen. Du kan antingen redovisa dina resultat i ett diagram eller beskriva dem i löpande text.

 

3.  Diskussion

Här diskuterar du det du har kommit fram till och drar egna slutsatser. Här kan du också relatera dina resultat till de källor du har använt dig av. Du gör även egna reflektioner kring resultatet. Här behöver du inte vara objektiv utan kan visa vad du själv tycker. Det är viktigt att det framgår om du skriver om dina egna eller någon annans åsikter.

4. Avslutning

 Här sammanfattar du hela rapporten från inledningen till slutsatserna.

 

 

 

 

 

 

5.Källförteckning

Allra sist i dokumentet kommer en källförteckning.

I Harvardsystemet skriver man ut källan i en parentes i den löpande texten direkt efter citat och referat. I parentesen anges tre uppgifter: efternamn, publiceringsår och eventuellt sidnummer. (Allin 2011 s. 217).

Ibland kan man vilja nämna författarens namn i texten när man refererar. I så fall behöver namnet inte upprepas i parentesen.

 Allin (2011 s. 217) menar att skogsbränder ger upphov till nya insektsarter som i sin tur gynnar fågelpopulationen.

Kortare citat skriver man ut direkt i texten inom citattecken, ”…” med en parentes efter.

 ”Skogsbränder ger upphov till många nya insektsarter som i sin tur gynnar fågelpopulationen” (Allin 2011 s. 217).

Om man vill citera ett längre stycke (mer än två rader) använder man sig av blockcitat. Blockcitat markeras i texten genom indrag och mindre teckenstorlek. Källparentesen placeras då innan sista meningens punkt: En långsiktig effekt vi vill se i det planerade naturreservatet efter branden i Västmanland är att fler lövträd ska växa där, och bli så gamla att det bildas mer av den ved och de insekter som de vitryggiga hackspettarna behöver (Stenberg 2014).

 I slutet av rapporten finns en källförteckning där kan man leta upp källan som hänvisas till i parentesen

Artikel

Skriv efternamn, förnamn, utgivningsår, artikelns rubrik, tidskriften/ tidningens namn i kursiv och nr eller publiceringsdatum. Mattei, Anna (2010). Skogsbrandens pionjärer. Illustrerad vetenskap nr 12. Thorén, Jonas (1999). Tyresta året efter. Dagens Nyheter 2011-04-24.

Internetkälla

För källor som är hämtade från internet är det extra viktigt att ange korrekta källuppgifter eftersom det händer att dessa källor förändras eller försvinner. Skriv alltid

ut den fullständiga adressen till sidan samt datum och tid när informationen

hämtades. Om adressen är lång och svår att tyda kan man skriva ut vad sidan

heter och vem som ligger bakom den. SCB:s rapport Skyddad natur. Hämtad från

Statistiska Centralbyrån SCB,

http://www.scb.se/sv/_hitta-statistik/statistik_natur333.html. Publicerad 31

dec 2013. Hämtad 24 april 2015 kl. 15.00.

 

 

 

 

Kunskapskrav (betyg E)

Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.

Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.