Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Svenska

·

Årskurs:

1

Svenska Åk 1

Friskolan Metis, Grundskolor · Senast uppdaterad: 13 mars 2020

Vi fortsätter med arbetet att skriva sig till läsning. Eleverna skriver ofta tillsammans med en kamrat för att utveckla kommunikation och innehållet i skrivandet. Eleverna lär av varandra och vi jobbar med bokstavsarbete, läsning och skriver för hand och med digitala verktyg. Vi jobbar med olika typer av texter såsom sagor, dikter, brev, veckoreflektioner och fakta. Arbetet med "En läsande klass" löper som en röd tråd genom arbetet i svenska med fokus på läsförståelse.

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

 

Undervisning

Under läsåret arbetar eleverna med läsinlärningen på sin individuella nivå. 
Eleverna skriver egna texter på dator eller i-pad. I år börjar vi också att träna på att skriva texter med penna och att forma bokstäverna på rätt sätt.

Vi arbetar med meningsbyggnad, enkla stavningsregler och tränar på hur vanligt förekommande ord stavas och ser ut. 
Var tredje vecka besöker åk 1 biblioteket och lånar böcker att läsa både hemma och i skolan. Varje morgon läser eleverna i sin lånade bok. Varje elev får hjälp vid valet av bok så att läsningen blir så utvecklande som möjligt. 
Nästan varje dag lyssnar eleverna till högläsning och de tränas i att aktivt lyssna och att återberätta vad texten handlar om. 

Vi arbetar regelbundet med läsfixarna (lässtrategier) ur arbetsmaterialet "En läsande klass", där fokus ligger på läsförståelse. 

Alla elever i klassen har samma läsebok, Huset på Alvägen, och vi arbetar gemensamt med kapitlen som också skickas hem i läxa varje vecka. Läsläxan varieras med extra böcker att läsa för de elever som behöver mer utmaning i läsandet. En skrivuppgift skickas ibland hem i samband med läsläxan. Uppgifterna följs alltid upp varje vecka i skolan. 

I samlingar läggs stor vikt på att lyssna på den som pratar, begära ordet på rätt sätt, ställa frågor och att ge respons på rätt sätt. 


Läroplanskopplingar

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

söka information från olika källor och värdera dessa.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.

Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Alfabetet och alfabetisk ordning.

Sambandet mellan ljud och bokstav.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras

Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback