Skrivuppgift: Andra världskriget - En person

I denna uppgift får du välja mellan att skriva en faktabaserad uppsats eller att skriva en friare berättelse i dagboksform. I båda alternativen ska du utgå från en historisk person som på ett eller annat sätt var involverad i andra världskriget. Det kan röra sig om en politisk eller militär ledare, men även andra personer är tänkbara.

ARBETSGÅNG

1) Välj en person du tycker verka intressant. Vid projektets början kommer du att finna en lista i klassrummet med över 65 förslag på personer.

2) Läs om personen på NE:s enkla eller korta version.

3) Fundera ut några frågor som du vill få svar på. Använd några av de föreslagna eller hitta på egna. Ibland kan det vara svårt att få svar på alla sina frågor. Det kan också dyka upp nya under tiden du samlar fakta. Skriv då ner dem, men tänk på att begränsa antalet.

Frågor som kan vara användbara:

• Hur såg personens barndom ut? Var gick han/hon i skola? Hur såg familjen ut?

• Var befann sig personen när kriget bröt ut?

• Vad gjorde han/hon under kriget? Soldat? Maktposition?

• Hur såg det ut för honom/henne efter kriget?

4) Samla fakta. Se till att du använder flera olika källor.

Börja med NE:s långa version. Sök sedan vidare på Internet.

5) Läs och fundera. Stäm av mot din lista med frågor.

6) Nu är det dags att välja mellan att skriva uppsats eller dagbok.

a. Läs igenom Att tänka på när du skriver uppsats eller Att tänka på

när du skriver dagbok. Du hittar dessa texter nedan.

b. Gör en grov planering av din text. Skriv i punktform eller gör en

tankekarta på vad du tänker skriva om.

7) SKRIV din uppsats eller dagbok!

8) Innan du lämnar ifrån dig din text är det viktigt att du granskar den.

Be gärna någon annan läsa den och ge synpunkter. Tänk bland annat

på följande:

• Är texten grammatiskt korrekt? Stavningen riktig?

• Är texten begriplig? Hänger läsaren med? Finns det syftningsfel?

• Har du tagit upp det du hade tänkt?

• Saknas det något eller är det något som bör strykas?

Att tänka på när du skriver UPPSATS

Uppsatsen skall vara baserad på fakta. Den ska ha en inledning, en faktadel och en avslutning med diskussion.

I uppsatsens inledning talar du om varför du valt ämnet och hur du gått till väga. Här tar du upp de frågeställningar som du sedan arbetar utifrån.

Därefter kommer den delen som är själva kärnan. Här berättar du vad du har hittat för information om personen. Om det finns saker som du inte har hittat fakta om eller om du har hittat motstridiga fakta tar du även upp detta här. Texten ska inte vara en kopia av de texter du har hittat, utan du ska med egna ord kunna skriva ner det du vill ha med. Glöm inte att ange var du har hittat informationen. Om du kopierar ett avsnitt ur någon text måste du vara noga med att använda citationstecken och tala om vem du citerar.

I avslutningen ska du besvara de frågor du ställde i inledningen. Här tar du upp vad du tycker om ämnet och hur det har varit att jobba med uppsatsen. Du ska även ge en avslutande slutsats kring personen och hans eller hennes agerande.

Tänk på att dela upp din text i stycken för att underlätta läsningen.

Allra sist bifogar du en källförteckning där du listar alla källor du har använt.

Att tänka på när du skriver DAGBOK

Att skriva dagbok innebär större frihet än att skriva en uppsats men det kräver också en hel del fantasi och att man känner till en del om krigets historia och olika händelser.

Skriv inte om hela personens liv utan välj en period du tycker är extra intressant.

Sätt dig in i personens situation under andra världskriget. Tänk dig till exempel att du själv sitter i en källare och de tyska soldaterna klampar omkring på våningen ovanför och letar efter dig. Hur har du kommit undan? Eller är du kanske en av dem som arbetade i en motståndsrörelse?

I den här typen av texter är det viktigt att skriva på ett sätt som fångar läsaren. Väv in känslor med tankar och beskrivningar. Ta hjälp av alla sinnen: syn, hörsel, lukt, känsel och smak. Skriv detaljerat när det är något spännande men undvik alltför många detaljer i delar som fungerar mer som transportsträckor.

Tänk på att dela upp i stycken för att underlätta läsningen.

Syfte och centralt innehåll - grundskolan 

SVENSKA

Syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• söka information från olika källor och värdera dessa.

I årskurs 7-9

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Informationssökning och källkritik

• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.

HISTORIA

Syfte

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleven sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används,

• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

Undervisningen i de samhällsorienterade ämnena ska behandla följande, centrala innehåll:

I årskurs 7-9

Imperialism och världskrig, cirka 1800-1950

• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.

Hur historia används och historiska begrepp

• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.