Vardagens kemi, åk8, MF

Vi går igenom kolhydrater, fetter och proteiner, dels utifrån ett näringsperspektiv, men även utifrån deras kemiska struktur och egenskaper.

Laborationen består i att använda olika tester (kemiska reaktioner) för att undersöka matvaror och se om de innehåller glukos, stärkelse och proteiner.

 

Översikt

 

I åttans kemi ska vi bland annat gå igenom den kemi som ligger bakom maten vi äter, och hur vi påverkas av den.

·       Sidor i boken: Ämnena i maten (vardagens kemi): Triton kemi s. 224-237, 239-248

En Vissa sidor läser du ifall du siktar på ett högre betyg, ett ”C” eller ett ”A”. I så fall står det tydligt.

 

Ämnena i maten

 

·       Kolhydrater.

I fotosyntesen bildas den allra enklaste kolhydraten – glukos (druvsocker). Med glukos som byggsten kan växter, bakterier, svampar och djur bygga större kolhydrater. Exempel på dessa är sammansatta kolhydrater, stärkelse och cellulosa.

 

Det är bra att känna till olika namn på kolhydrater, och i vilka matvaror de finns.

 

Även varför stärkelse kan brytas ner av många djur, medans cellulosa inte bryts ner lika lätt (eller över huvud taget).

Film om kolhydrater i clio: sök på ”Sol7357”

 

Sidor i boken:

 

För E	För C eller A
224-225 och 227-230	226 och 240-245

 

·       Fetter

Fetter är det mest energirika näringsämnet. Det används som energilagring hos många djur och en del växter.

 

Det är bra att känna till hur fetter är uppbyggda, och i vilken typ av mat de finns.

 

Det är även bra att kunna lite om skillnaden mellan mättade, omättade och fleromättade fettsyror.

 

Film om fetter i clio: sök på ”Sol7338”

 

Sidor i boken:

 

För E	För C eller A
231-232	Bilden på 231 och 233

 

 

·       Proteiner

Proteiner är de kemiska föreningar i kroppen som gör olika saker. Det är till exempel muskler, hormoner, hår, hud och naglar, enzymer som hjälper oss att bryta ner mat och så vidare.

Det är bra att känna till att proteiner är uppbyggda av 20 olika aminosyror som kopplas ihop i en lång rad. Ordningen på dessa aminosyror spelar stor roll för hur proteinet kommer att se ut, och vad det ska göra i kroppen.

För högre betyg är det bra att kunna några olika proteiner och vad de gör i människokroppen.

Film om fetter i clio: sök på ”Sol7339”

 

Sidor i boken:

 

För E	För C eller A
234-235	246-247

 

Vitaminer och mineraler

Dessa två sidor (236-237) kan läsas igenom två gånger. Vi har inte pratat om ämnet på lektionerna, så jag kommer endast att ställa E-frågor på denna del.

 

Sammanfattning finns på sidan 248 – Mycket bra att läsa igenom!

 

Clio

I clio.me har ni fått arbetsområdet ”Kost” tilldelat. Läs igenom hela det området för en repetition av det ni jobbat med på lektionerna. Denna text går att översätta till många olika språk.

 

Laborationer

 

E:                  Ni ska kunna återberätta det ni gjort på laborationerna (detta har ni övat på med era labbrapporter).

C och A:      För ett högre betyg ska ni ska även känna till de tre olika testerna ni använde för att hitta glukos, stärkelse och proteiner, och vad som händer när de får ett positivt resultat. Även detta har ni jobbat med när ni skrev ihop labbrapporterna.

 

 

 

Centralt innehåll

 

Kemin i naturen​

 

Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.​

 

Kemin i vardagen och samhället​

 

Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.

 

​Kemins metoder och arbetssätt

 

Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

 

 

 

 

 

 

 

Kunskapskrav

 

·        Samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, och då skilja fakta från värderingar och formulera ställningstaganden med motiveringar.

·        Ställa frågor och framföra och bemöta åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.

·        Söka naturvetenskaplig information och då använda olika källor och föra underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

·        Använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp.

·        Genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

·        Använda utrustning på ett säkert sätt.

·        Jämföra resultaten med frågeställningarna och då dra slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.

·        Föra resonemang kring resultatens rimlighet och ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

·        Ha kunskaper om kemiska sammanhang och visa det genom att använda kemins begrepp, modeller

·        Föra underbyggda resonemang om kemiska processer och då visa på kemiska samband i naturen.

·        Undersöka hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och då beskriva kemiska samband.

·        Föra underbyggda resonemang kring hur människan påverkar miljön och vilka åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

·        Beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.