Dinosaurietema Polstjärnan Blå

Dinosaurie-projekt på en avdelning med barn i åldern 2-3år.

Bakgrund och syfte: :

När HT-19 startade gjorde vi ett aktivt val vid att börja terminen med att arbeta med trygghet (utifrån trygghetsplanen). Under dessa veckor skulle vi också närgranska barnen för att ta reda på:
1. Vad är barnen intresserade av?
2. Finns det något gemensamt intresse i barngruppen?
3. Vad behöver barnen utvecklas i?

Väldigt snabbt såg vi att många barn fann intresse i Dinosaurier. Barnen lekte att de var Dinosaurier. De lekte med våra Dinosaurie-djur. Böcker som vi hade som handlade om Dinosaurier ville de gärna att vi skulle läsa, alternativt att de satt och bläddrade i dem själva. Vi kunde också locka barnen till olika aktiviteter genom att väva in Dinosaurier i det vi gjorde. Antalet barn i gruppen som intresserade sig för Dinosaurier ökade dessutom med tiden.

Under "startveckorna" uppmärksammade vi också att många barn har sig själv i fokus och att det kunde leda till konflikter. T.ex. Man slår kompisen för att man är arg och lyssnar inte på kompisen när den säger stopp. Barnen behövde utvecklas i att kunna ta någon annans perspektiv, att lyssna på stopp och vad betyder egentligen stopp samt kompisskap, hur är en bra kompis?

Arbete:
Vi bestämde oss för att väva samman dessa två delar; dinosaurier och värdegrundsfrågor. Vi hade sedan tidigare bestämt att vi ville att samlingarna ska vara i mindre grupper för att möjliggöra till utveckling och lärande, lugn och ro samt ut ett trygghetsperspektiv. Vi bestämde oss för att vi skulle göra 2st "projektgrupper" som skulle vara fasta. Dessa grupper var delvis skapade utifrån ålder men inte helt och hållet. I varje grupp var det 5st barn och en pedagog. I dessa grupper skulle vi sitta 1-2gånger per vecka på förmiddagstid innan frukten och arbetet skulle sträva mot diskussioner och utveckling kring värdegrundsfrågor. Vi hittade två stycken böcker som berör just värdegrund varav en inkluderade dinosaurier. Namnet på böckerna var: "Långhals och dunderfot" samt "Alla får åka med".

Vad har vi gjort vid lässamlingarna?
1. Läst boken och därefter ställt frågor och samtalat om innehållet
2. Bildpromenad- vad ser barnen på bilderna? Kommer de ihåg något av innehållet sedan sist?Fantasi och föreställningsförmåga vävs in.
3. Använt oss av material ifrån förskolan för att spela innehållet i boken.
4. De äldre barnen har samarbetat och gjort en egen saga utifrån vad de har sett på bilderna och kommer ihåg ifrån orginalet.

Vi ville att utbildningen skulle vara varierad, att de skulle få arbeta med Dinosaurier på olika sätt. Av den anledningen (och för i sin tur kunna väva in fler läroplansmål) valde vi att väva in skapande verksamhet i dinosaurieprojektet. Vi har gjort gemensamt skapande för att barnen ska tränas i att lyssna in andras åsikter, samarbeta, utifrån att utveckla språket samt utifrån att de kan inspireras av varandra. Det fanns barn i gruppen som alltid valde bort att skapa. Får man skapa tillsammans och de inspireras av varandra tänkte vi att vi kanske även skulle locka med dem barnen i skapandet. Likväl har barnen fått skapa enskilt utifrån deras egen förmåga. Här har vi också kunnat utmana barnen ännu mer utifrån deras proximala utvecklingszon. 

Vad har barnen skapat? 
Gemensamt
1. Pedagogerna har ritat en stor barchiosaurus. Valet av dinosaurie gjordes utifrån att brachiosaurusen har varit en av de dinosaurier som vi mött på i läsningen och som barnen har visat intresse för. Därefter har barnen fått träna på att måla innanför strecken på dinosaurien. De har arbetat i grupp om 3. Tillsammans har de bestämt färger. Här har vi pedagoger fått varit med och stötta och se så att alla får komma till tals, blir lyssnade på mm. Uppgiften utmanade barnens finmotorik. Många barn målar snabbt och håller penseln med hela handen. Vi tränade på att måla långsamt och att hålla penseln med fingrarna.

Tarchia är också en dinosaurie som vi har mött på i läsningen. Vi pedagoger målade upp en stor sådan och även denna fick barnen måla. I denna uppgift fanns det inte lika tydliga ”regler” utan vi ville se vad som hände med målningen om barnen fick fria tyglar och möjlighet att utnyttja sin kreativa sida till fullo. Vi uppmärksammade att barnen hade mycket åsikter om hur kompisen målade, de flesta barnen ville ha det på ”sitt sätt”. Endel barn refererade till tillfället gången innan- att man var tvungen att måla långsamt och innanför. Barnen fick använda språket väldigt mycket och träna på att argumentera för sig och i konfliktlösning. Med barnens fantasi och kreativitet blev Tarchia en dinosaurie utan ögon och fylld i så mycket färger att man inte ser mönstret på hen. 

Individuellt skapande
2. Med målarfärg har barnen fått göra sina egna dinosaurier. Ett barn arbetade i taget med en pedagog. Vi hade hittat inspiration på nätet för detta pyssel. Tanken var att de skulle göra dinosauriens kropp genom att måla handen i valfri färg och göra handavtryck mot pappret. Därefter göra övriga detaljer på dinosaurien med penseln. På bilden som vi visade barnen fanns det flera olika sorters dinosaurier. Barnen fick välja vilken de ville göra och därefter "härma", målet var givetvis att det skulle finnas plats och utrymme för den egna kreativiteten också men bilden var som en slags inspiration och en utgångspunkt. Endel barn struntade helt i orginalet då det blev till ett hinder för kreativiteten att ta plats, medan andra vävde samman fantasi och inspirationsbild. Ansvarig pedagog för skapandet har uppmuntrat barnen till att använda språket; berätta vad är det du gör nu? Vad vill du ha? Vilken färg vill du använda? Mm.

Under ett samlingstillfälle har barnen vi tagit ned dinosauriemålningarna ifrån väggen och barnen har fått berättat för varandra vad de har gjort. Detta gjordes dels för att inspirera varandra, alla barn hade inte gjort en dinosaurie av anledningen att de inte ville. Detta skulle hjälpa till att locka dem. Likaså för att använda och utveckla språket, återberätta det dem tidigare har sagt, samt att de ska träna på att lyssna på varandra. 

Parallellt med skapandet har dinosaurie-temat tagit plats genom att:
1.Vi har gjort om sånger så att de handlar om dinosaurier och sjungit de tillsammans med barnen. Tex 1,2,3 dinosaurier istället för 1,2,3 indianer. 
2. Vi har varit på biblioteket och lånat olika sorters böcker om dinosaurier tex. Sagoberättelse, faktaböcker. 
3. Vi har efterfrågat dinosaurie-figurer på övriga avdelningar på förskolan för att delvis kunna erbjuda en lärmiljö med material som fångar barnens intressen. Att vi numera har tillgång till dinosaurie-figurer har lett till att barnen väver in dinosaurier i andra saker som de leker/håller på med. Tex. Dinosaurierna får bo i byggen som de har gjort, dinosaurier har följt med ut i utomhusleken med mera. 
4. Vi har använt oss av en dinosauriefigur som barnen känner till (tarchia) i utomhuspedagogiken. Tarchia har berättat för barnen om regler när man går på utflykt, varit delaktig i saker och ting om barnen gör på utflykt mm. 
5. Dokumentationen är synlig för barnen i deras lärmiljö. Vi har en särskild vägg fylld med allt de har gjort som berör dinosaurier. Den nedre delen av väggen är fylld av en målning som ska lika ett dinosaurieland. Framför målningen står lådan med dinosaurier-detta ska inspirera till lek. Nära därintill finns också en hylla med alla dinosaurievöcker. Helheten ska skapa en ”dinosaurievärld”. 
6. Vi har arbetat med fotspår - även detta var barnens egna idé. När vi har varit utomhus har vi letat dinosauriefotspår, jämfört våra fotspår med varandra, och vår dinosauriefigur Tarchia har visat storleken på sina fotspår. Vi har ställt matematiska frågor till barnen i samband med detta som tex vems fotspår är störst? Kan ni hitta något fotspår som är mindre? 
7. Barnen har i mindre grupper färglagt dinosauriefotspår med tuschpennor. Barnen får använda sig av sin fantasi men vi kollar också på dinosauriefotspår via figurerna och på digitala medel, hur ser de ut? Är det mönster, olika färger och hur ska ditt fotspår se ut? Detta är exempel på frågor som vi ställer under undervisningens gång. När fotspåren är klara ska de bli en del av lärmiljön, med bokplast ska vi sätta fast dem på golvet. Fotspåren ska börja i hallen och leda in till vår avdelning. Detta ska väcka intresse, skapa diskussioner och inspirera barnen till lek. 

Utvärdering och planering:
Under höstlovet funderade vi, hur ska vi nu gå vidare med dinosaurieprojektet? Vi ser fortfarande ett starkt intresse och vi ser att intresset hjälper oss till ett lek och lustfyllt lärande. Många barn har vågat sig på saker som de tidigare inte har genom att undervisningen har varit influerat av dinosaurier. Vi gör en utvärdering av det vi har gjort och uppmärksammar att vi har arbetat mycket med matematik, språk och skapande. Vi bestämmer att nästa del ska beröra naturvetenskap (i form av experiment) samt att åtminstone ett utav experimenten ska göras utomhus . Dels för bästa effekt men också eftersom vi vill ha mer planerad verksamhet utomhus.

Vecka 47: Naturvetenskapligt experiment med dinosauriefigur. Arbeta i mindre grupper, målet är att göra experimentet utomhus för att uppnå bästa effekt. Grupperna ska vara skapade utifrån ålder, 3åringarna för sig och 2åringarna för sig. Cirka 3barn/grupp och en pedagog.

Utförande: experimentet skapade intresse och nyfikenhet hos barnen. Denna gång mötte barnen en ”ny” dinosaurie vid namn stegosaurus.

 Vi gjorde inledningen till ett uppdrag så att barnen skulle bli motiverade till att testa sig fram. Stegosaurusen 

ville ha hjälp att få nya fina ryggplattor som stod rakt upp. Kompis-stegosaurusarna var fästa vid en plastmugg med gummihandske på. Med hjälp av detta och en balja vatten fick barnen prova att få fingrarna i gummihandske att resa sig. Vi baddem berätta om vad de tänkte om vad som hände när de prövade sig fram. En intressant och förvånande upptäckt var att samtliga barn kom med olika svar. Vi trodde att det skulle finnas barn som enbart tittade och härmade varandra. Planen var attha grupper utifrån ålder men vi tänkte om. Vi ville skapa diskussioner i grupperna, samt att de skulle inspireras av varandra. Vi ansåg att det målet enklast skulle gå att nås via ålders-blandade grupper. Utifrån annan planerad verksamhet och att ge alla barn möjlighet att testa på experimentet gör vi experimentet även under vecka 48.

Vecka 48: Naturvetenskapligt experiment med dinosaurieägg (sten eller liknande). Frågeställning: Hur får vi den att flyta? Grupperna ska vara skapade utifrån ålder, 3åringarna för sig och 2åringarna för sig. Cirka 3barn/grupp och en vuxen. 
Uppdatering: vi flyttar detta experiment till senare. Det blir ett uppdrag genom julkalendern. Detta eftersom det första experimentet behövde ytterligare tid. Läs fortsättningen om experimentet via planering julkalender. 

Planeringen stäcker sig till och med vecka 48 eftersom att i december månad kommer vi att fokusera på vår julkalender som innefattar bla uppdrag, pyssel, sånger, bak mm. Eftersom vi inte vet var barnens intresse står med Dinosaurier i vår (i uppstarten av VT-20) kommer vi att göra ett avslut på dinosaurieprojektet innan terminen är slut. Detta är invävt i julkalender. Men givetvis kommer det att finnas utrymme och plats för Dinosaurie-intresset att leva vidare på avdelningen. Vi tänker avsluta projektet med en dinosaurie-fest. Vi kommer att göra barnen delaktiga i planeringen av festen genom att fråga barnen "om vi har en dinosaurie-fest, vad vill ni göra då?". Därefter kommer vi(pedagoger och barn) att arbeta med förberedelser inför festen. Dinosauriefesten kommer att bli i slutet av december. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
• säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet, och
• fantasi och föreställningsförmåga,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.