jämföra & mäta- med "Astons stenar" som utgångspunkt

Ett projekt om att möta den matematiska aktiviteten och begreppet mäta på flera olika sätt. Så att barnen kan få möjlighet att utveckla innebörden och förståelsen för mätandets idé.

Projektets/temats namn

Mäta och jämföra -  med boken "Astons stenar"

Utvecklingsområden:

Med projektet vill vi ge barnen möjlighet att utveckla förståelsen av den matematiska aktiviteten -Mäta-

Vi ser att barnen möter många tillfällen i vardagen av aktiviteten mäta. De mäter dagligen då mäta innebär att göra jämförelser, att se likheter och skillnader. Detta är stora delar av barngruppen intresserade  och med projektet vill vi ge barnen möjlighet att utveckla förståelse av den matematiska aktiviteten          -Mäta-

Utifrån barnens intresse av att mäta valde vi pedagoger boken "Astons stenar" av Lotta Greffenblad som projekt bok. Vi pedagoger har erfarenhet av boken sedan tidigare och upplever att texterna och bilderna i boken stöder oss i utforskandet den matematiska aktiviteten -Mäta-. Vi tänker att vi ska arbeta med boken för att fånga matematiken utifrån barnens intressen och förmågor.

Syfte:

Syftet med projektet är att ge barnen möjlighet att utveckla en innebörd och förståelse för mätandets idé, dels genom att erbjuda aktiviteter och dels genom att introducera nya matematiska begrepp såsom jämförelse ord som stor-större-störst, liten-mindre-minst, tung-tyngre-tyngst, lätt-lättare-lättast.

Genom projektet ska barnen få utforska, upptäcka och erfara mätandets idé i vår undervisning, i sin omvärld och i sin lär-miljö.

Riktlinjer i läroplanen:

se nedan.

Prioriterade mål i utifrån Normer och värden 2:1

se nedan.

Prioriterade mål utifrån omsorg, utveckling och lärande 2:2

se nedan

Prioriterade mål utifrån barns delaktighet och inflytande 2:3

se nedan

Stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Enligt Björklund och Franzén (2015) innebär mätning och rumsuppfattning att jämföra storlek, längder och volym samt att beskriva relationer inom begrepp, som hur kroppen står i förhållande till något annat. Man kan se, tolka och avbilda perspektiv och objekt i rummet  och i omgivningen. När det kommer till yngre barn är själva begreppet och det språkliga inom matematik, det viktiga. 

Björklund & Palmér (2019) skriver att ”begrepp hjälper barn att tänka om objekt, egenskaper och processer och ju fler begrepp ett barn behärskar desto mer nyanserat och precist kan de tänka om ett objekt, en egenskap eller en process och därmed också kommunicera med andra om olika matematiska innehåll. Att förstå begrepp handlar inte enbart om att kunna uttrycka och använda matematiska begrepp relaterar till varandra (t ex lång, längre och längst). Sid.176-177

Björklund & Palmér (2019) skriver även att ” Det är viktigt att barn ges möjlighet att koppla samman informella uttryck med formella matematiska uttryck samt att koppla vardagliga begrepp till matematiska begrepp och vice versa.” S.178 Detta ser vi att barnen får möjlighet att erfara genom vårt projekt om att mäta.

Planera och genomföra: Hur gör/undervisar vi?

Vi pedagoger ställer oss frågorna:

* Vilka begrepp får barnen möjlighet att möta genom aktiviteten mäta?

* Vad är möjligt att skapa nyfikenhet för genom att arbeta med mäta?

Vi pedagoger förbereder oss genom att titta närmare på skolverketsmoduler om matematik och ser hur de tänker om progression i aktiviteten -mäta-.

Barnen ska få vara aktiva och delta i många olika sammanhang där mätning förekommer.

Det är variationen av möten och erfarenheter av att möta fenomen och begrepp som ger barnen de förutsättningar de behöver för att skapa en djupare förståelse av att mäta:  storlek, längd, höjd, vikt, tid och volym. 

Vi vill erbjuda barnen aktiviteter där de får utforska och utveckla sin förmåga att uttrycka och använda matematiska begrepp kopplade till aktiviteten mäta.

Tillsammans med sina kompisar ska de få jämföra med olika material under projektets gång.

Vid våra promenader i närmiljön samlar vi på material såsom stenar, pinnar och kottar. Vi knyter ann aktiviteterna till dessa material. Barnens delaktighet i insamlandet av materialet tänker vi gör det lättare för dem att koppla det till sig själva- jaget. Vi låter även materialet vara tillgängligt i våra lärmiljöer för att ge möjlighet till upprepning och egen utforskning.

under våra promenader tänker vi på att samtala och ställa produktiva frågor i relation till mätandet som aktivitet. 

Vi såg ett stort intresse för stenar vid insamling av material. Vår första aktivitet blir att undersöka och jämföra olika stenar.

Vi arbetar med långa processer och upprepning, detta för att alla barn ska känna sig trygga och tillgodogöra sig kunskaper och erfarenheter i sin egen takt.

vi arbetar både i helgrupp och smågrupper får att erbjuda barnen olika sammanhang att förstå begrepp och händelser i.

Vi erbjuder bilder och material som grund för samtal. Vi tar bl.a hjälp av projektorn för att visa och reflektera över dokumentation tillsammans med barnen,

Vi skapar lär-väggar där barnen har möjlighet att berätta, beskriva och återberätta olika händelser.

pedagogisk dokumentation:

I Åberg och Lenz Taguchi (2005) beskrivs pedagogisk dokumentation som dokumentation som leder processen framåt. Det kan både handla om att vi använder den för att reflektera och analysera, men även att barnen kan samtala om olika händelser på ett metakognitivt sätt. Genom att klä miljön i bilder och material kopplat till projekt och tema skapar vi möjligheter att få tag i och tolka barns tankar, frågor, erfarenheter och kunskaper utifrån våra lärandeobjekt. På så sätt tänker vi att barnen blir delaktiga i sitt eget lärande. 

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Vi dokumenterar genom fotografering och film för att ha ett underlag att analysera och planera vidare utifrån.

Vi ställer oss frågorna:

På vilket sätt bidrar boken om ”Astons stenar” till barnens lärande och utveckling?
Fångar vi lärande objektet utifrån barnens intresse och förmågor?
Vi funderar över vilka begrepp vi lyft fram tillsammans med barnen kopplat till mäta?
På vilka sätt bidrar dokumentation, bilder och lärvägg till barnens lärande och utveckling?
På vilka sätt bidrar promenaderna i närmiljön till barnens lärande och utveckling?

för att ha en riktning med dokumentationen.

På veckoplaneringen  bestämmer vi vilka aktiviteter/situationer vi dokumenterar.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• fantasi och föreställningsförmåga,