Sv- 2020-2021 Olika texttyper

Under läsåret ska ni skriva olika textyper. Information, genomgångar samt uppgiftsbeskrivning får ni på lektionerna.

Under läsåret ska vi arbeta med att skriva olika typer av texter.

Exempel på dessa är:

Argumenterande: insändare, debattinlägg, debattartikel, krönika etc.

Berättande: saga, novell, berättelse, deckare, dagbok, brev, mail, dikt, blogginlägg, krönika osv. 

Beskrivande: faktatext, artikel, referat, författarporträtt, miljöbeskrivningar osv.

Förklarande: faktatext, laborationsrapport, vetenskaplig text  osv.

Utredande: recension, reportage, analys osv.

Instruerande: recept, spelregler, manual osv.

Information om de olika texttyperna finns i uppgifterna nedan.

Läroplansmål

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Kriterier

• Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Uppgifter

Sv- v.19-21 Novell

VAD ÄR EN NOVELL?

En novell är en kort prosatext; gränsen brukar sättas vid 100 sidor. Den är ofta koncentrerad till en central händelse eller ett centralt problem med en oväntad upplösning.

Den ryska novellförfattaren Anton Tjechov har sagt att i en novell är det bättre att inte säga tillräckligt än att säga för mycket. Det betyder att när vi läser noveller finns det utrymme att tänka vidare och fylla i det som inte står i texten.

Många novellförfattare är exempelvis bra på att skildra gripande människoöden som ger läsaren lust att kliva in i handlingen och ge goda råd till karaktärerna. Den svenska författaren Ivar Lo-Johansson har sagt att en novell ”bör verka överraskande som en nyhet. Den skall överrumpla läsaren med ett problem och söka lösa det i handling”.

Under veckorna 19-21 ska ni få lära er vad som är typiskt för novell, ni ska få läsa olika noveller, analysera en novell och slutligen få skriva en egen. Se uppgifter som hör till denna planering.

Novellanalys

Novellanalys.docx

Reportage - personporträtt

I det här arbetet ska du få intervjua någon, t.ex mor-eller farföräldrar. Under lektionspassen skriver vi frågor tillsammans och går igenom hur man skriver ett ett personporträtt i reportageform. Nedan finns ett exempel/mall vad som skall ingå i reportaget.

Reportage -personporträtt.docx

Debattartikel

MALL – SKRIVA DEBATTARTIKEL

Syftet med att skriva en debattartikel är att övertyga läsaren om någonting du tycker. Med andra ord kan en debattartikel handla om nästan vad som helst!

FÖRBEREDELSE

Exempel på ämnen

Skoluniform

Hemläxor

Djurförsök

Vapenexport

Tänk ut ett ämne du kan argumentera för eller mot.

Skriv upp 5-6 argument som ska övertyga läsaren att din åsikt är rätt.

Läs en professionell debattartikel och se hur den är skriven för att bli inspirerad och härma upplägget!

INNEHÅLL

Tes

Exempel på tes:”Skolan borde ge gratis busskort till alla elever!”

En debattartikel ska inledas med en tes, där läsaren direkt får veta vad din artikel handlar om. I tesen förklarar du din ståndpunkt i frågan du valt att skriva om. Det är huvudsyftet till hela din debattartikel och du kommer att ägna hela texten åt att övertyga läsaren att du har rätt. För att väcka läsarens intresse kan du skriva din tes som ett utrop eller en fråga som du upprepar eller svarar på i slutet av din artikel.

Argument för

Känsloargument:”Tänk på alla barn som måste stå över klassresan eller skollägret för att deras familj varit tvungna att köpa busskort varje termin för att deras barn ska ha möjlighet att komma till skolan.”

Fakta-argument:

”Undersökningar har visat att hela 20 % av alla elever inte bor tillräckligt långt från sin skola för att få gratis busskort, men ändå inte kan ta sig dit på annat sätt.”

Nu har du förklarat din ståndpunkt, nu ska du bevisa att du har rätt! Detta gör du genom att lista dina argument, eller anledningar till varför du tycker som du gör. Argument kan delas in i två huvudgrupper:

1 Känsloargument – baserade på dina egna känslor och tankar. Känsloargument är väldigt personliga och starka. Målet med känsloargument är att väcka läsarens känslor. Med andra ord ska läsaren helst börja gråta av ditt känsloargument…

2 Fakta-argument – baserade på ren fakta. Fakta-argumenten är objektiva, tydliga och samtidigt väldigt övertygande för läsaren. Speciellt om du kan hänvisa till var du fått dina fakta ifrån.

För att övertyga läsaren på bästa sätt måste din debattartikel innehålla både känsloargument och fakta-argument. Känsloargumenten får din åsikt att låta passionerad medan fakta-argumenten ger konkreta anledningar till varför du tycker som du gör till läsaren. För att övertyga läsaren på bästa sätt ska du använda båda typer av argument! Samtidigt är det viktigt att endast välja ut de argument som är mest övertygande och skriva mer om dessa. Genom att välja få men bra argument gör du din text tydligare och ger dina argument större betydelse. Varje gång du har listat ett argument är det bra om du knyter det till din tes. Detta är viktigt för att ständigt påminna läsaren om din ståndpunkt.

Tänk på att ta med dina egna upplevelser när du argumenterar! Skriver du en debattartikel om global uppvärmning kan en upplevelse innebära att du åkt skidor i Åre ända sen du var liten, men att snöperioden blivit kortare för varje år, till exempel. Du kan använda egna upplevelser i både fakta- och känsloargument; effekten blir att argumentet blir mycket tydligare och mer trovärdigt.

Motargument:”Många hävdar att pengarna som skulle gå åt till att ge alla elever busskort kan användas till andra, bättre saker såsom nya skolböcker.”

Argument som svar på motargument:

”Är det inte viktigare att göra det möjligt och lätt för eleverna att komma till skolan i första hand? Först efter det kan man tänka på vilka skolböcker de läser i när de väl är där.”

Motargument

En riktigt bra debattör tänker inte endast på sig själv, utan även på sina motståndare! Detta gör man genom att ta med motargument, eller anledningar till varför man inte ska tycka som du själv gör. Detta får din debattartikel att se väldigt genomtänkt ut, vilket också gör den mer pålitlig. Syftet med att ta med motståndares åsikter, för dig som författare, är att tydligt visa att de inte stämmer. För att lyckas med detta måste du välja motståndarsidans bästa argument och plocka isär det och besegra det med hjälp av egna argument. Den gyllene regeln säger att fakta-argument ska besvaras med fakta-argument, och på samma sätt ska ett känsloargument besvaras med känsloargument.

Avslutning

Exempel på avslutning.”Elever borde få gratis busskort därför att de ger alla lika möjligheter att ta sig till skolan oavsett var de bor och hur mycket pengar de har. För att göra skolgången både roligare och lättare för alla borde skolorna börja dela ut gratis busskort redan imorgon.”

I slutet ska läsaren få en överblick. Sammanfatta det viktigaste och framförallt, upprepa ditt starkaste argument! Sista stycket i din debattartikel ska innehålla ett övertygande svar på din tes. Ibland kan det vara effektfullt att resonera kring konsekvenserna om man inte gör som du tycker. Syftet med detta är att ge argumentationen en ordentlig slutkläm och övertyga läsaren en gång för alla. Bäst effekt uppnår man genom att avsluta starkt och självsäkert; av den anledningen måste du tänka på att vara kortfattad. Precis som med antalet argument du har med i artikeln, blir avslutningen mer kraftfull om den är kort och tydlig.

TIPS FÖR ATT FÅ DIN DEBATTARTIKEL RIKTIGT BRA!

Hänvisa till källor om det går! Med källhänvisning blir ditt argument mycket viktigare och mer trovärdigt. Föreställ dig ett argument som hänvisar till ett av Martin L. King Jr eller Nelson Mandelas tal; det får ditt argument (och åsikt) att framstå som mer korrekt eftersom det kommer från allmänt respekterade personer.

Var inte rädd för att provocera läsaren! Genom att provocera läsaren når du verkligen fram till honom eller henne. Resultatet blir att din text kommer att läsas med större uppmärksamhet och nyfikenhet. Frågor(?)och utrop(!) är utmärkta sätt för att nå ut till läsaren och samtidigt provocera. Inled din debattartikel med en fråga för att sen svara på den med ett utrop i slutet.

CHECKLISTA (används även vid kamratrespons)

Innan du är färdig behöver du kolla så att din debattartikel innehåller alla delar den behöver:

Tes – Är din tes klar, tydlig och i början av din text?

Argument – Har du listat dina bästa argument?

Motargument

Tänker du på de som inte tycker som dig?

Övertygat läsaren om att det är fel?

Avslutning

Sammanfattat det viktigaste?

Har du avslutat med ett övertygande svar på din tes?

Uppfyllt alla steg? Då har du skrivit en grym debattartikel! Om du fortfarande är osäker på din artikel låt en god vän, mamma eller pappa läsa den och säga vad de tycker.

EXEMPEL PÅ DEBATTARTIKLAR:

Skolans struktur tar kål på elevernas motivation

Lärare tillbringar bara en tredjedel av tiden med eleverna

Novell "Min granne är en mördare"

Novellskrivning “Min granne är en mördare”

Varför ska du göra det här?

Du ska få lära dig

- novellens uppbyggnad

- berättelsekurvan, dramaturgi

- skriva beskrivande och gestaltande   Film om gestaltning beskrivning

- Ge kamratrespons

Typiska drag för en novell:

• Texten är kort.

• Man kommer direkt in i handlingen.

• En händelse beskrivs.

• Det finns inte så många personer i berättelsen.

• Miljön och personerna beskrivs.

• Beskrivningarna görs med värdeladdade ord.

• Författaren gör återblickar.

• Det finns en vändpunkt.

• Det blir en förändring mellan början och slutet.

• Den berättande texten är i dåtid.

• Dialogen är i nutid. Talspråksformer är vanliga.

• Ofta används sägeverb efter replikerna i dialogen.

• Slutet är överraskande och/eller tänkvärt.

Vad är en novell?

Novell del 1

Novell 2

En novell är en kort, berättande text som är skriven för att roa och berätta något. Genom att läsa berättelser lever man sig in i andra människors liv och tankar.

Författaren målar med orden så att läsaren kan se personer och platser framför sig.

Men hur skapar man spänning? Oftast använder man ett problem

eller en konflikt och bygger berättelsen efter en speciell modell.

Modellen kan beskrivas så här:

1. Miljön och personerna presenteras och vi ställs inför ett problem.

2. Konflikten växer. Problemet byggs på. Hur ska det gå?

3. Det kommer en vändpunkt. Personerna kommer till insikt och problemet blir löst.

4. Berättelsen avslutas, lyckligt eller olyckligt.

Hur gör du?

Se introduktionsfilmen och fundera vad som hände sen. Det du får se är inledningen och lite upptrappning.

• Vad såg killen?
• Vad tror du egentligen hände i huset mittemot?
• Vad tror du händer nu med den nyfikna killen?
• Känner du dina grannar? Vad vet du om dem? (lämpligt att koppla samtalet till personlig integritet kanske)
• Hur mycket får man titta över staketet och lyssna genom väggarna… egentligen?

Du kan använda dig av filmsnutten om du vill.