organisk kemi

Nu kan ni läsa om organisk kemi

Kemikursen för åk8, ht 2019

Kol och kolföreningar. Sida 179

Kol är ett grundämne(C) och har fyra bindnings möjligheter.  Det mesta av jordens kol finns i olika föreningar. Rent kol finns i flera former. Det mest kända är grafit, diamant, fullerener och nanorör.

Läs mer om dessa former på sida 180 - 181.

 

Organisk kemi kallas på svenska kolföreningarnas kemi.  De ämnen som innehåller kol kallas för organiska ämnen.

Allt levande innehåller kol. Växter och djur är uppbyggda av molekyler som innehåller kol.

Människor och djur får kol genom att äta växter eller djur.

Trä, papper, bomull, och ull består av molekyler där kolatomer bildat långa kedjor.

Även bensin, plast och asfalt innehåller kol. Råoljans kolatomer kommer i sin tur från växter och djur som levde för miljontals år sedan.

 

Vad är aktivt kol?  Sid. 183

Det är kol som bildas genom upphämtning av trä utan fri tillgång till syre.

Vilka egenskaper har aktivt kol?

Aktivt kol renar luft och vätskor.

En del av köksfläktar och gasmasker har filter som innehåller aktivt kol. Matos och många giftiga ämnen innehåller aktivt kol.

Aktivt kol används också vid akut förgiftning.   Läs mer på sida 163.

Kolväten  sida 184

Kolväten är ämnen som bara består av kol (C) och väte (H). Vi människor använder oss av gaser, vätskor och fasta ämnen som är kolväten.

Metan (CH₄ ) är den enklaste kolvätet. Molekylen består av en kolatomer och fyra väteatomer.

Alltså det kemiska tecknet av metan är CH₄. Denna typ av formel kallas för molekylformel.

Metanserien  sida 184

Metan är det första kolvätet i en serie som kallas metanserien. Metanseriens kolväten finns i många vanliga bränslen och material.

Seriens andra kolväte kallas etan och innehåller två kolatomer. Serien fortsätter genom att kolkedjan växer med en kolatom och två väteatomer.

Studera tabellen på sida 185.  Du ska kunna de första 8 kolväten från metan till oktan.

 

Andra kolväten sid. 186

Vissa kolväten har grenar på sina kedjor medan andra har bildat ringar.

Exempel på Grenada kolväte är isobutan.

Fossila bränslen innehåller kolväten.  Sida 187

Ordet fossil kommer från latinska namn fossus som betyder uppgrävd.  De bränslen som vi gräver upp från marken kallas därför fossila bränslen.

Kol, olja och naturgas är de mest använda fossila bränslen. De har bildats av växter och djur som levde för många miljoner år sedan.  Torv är rester av döda växter som bara delvis förmultnat.

 

Fossila bränslen skadar miljön sida 187.

 

Stenkol och brunkol sida 188

Koks är stenkol som upphettas utan tillgång till luft. Koks är lättare än stenkol.

Olja.

Råolja kallas petroleum. Det är en blandning av många olika kolväten. Kol står för drygt 80% av råoljans vikt.

Råolja är en blandning som delas upp innan den används. Råoljans olika kolväten går att dela upp tack vare att de har olika kokpunkter. Uppdelningen av råoljans innehåll kallas raffinering.

Vi får olika ämnen efter raffineringen sådan som gaser, bensin, fotogen, oljor och asfalt.

Läs om naturgas på sida 193.

Mättade och omättade kolväten. Sida 195

Ett kolväte är mättad om alla dess kolatomer har bindningar till fyra andra atomer.  Metanseriens alla kolväten är mättade.

Det finns kolväten som två eller tre bindningar mellan två kolatomer. Tvåbindningar mellan två kolatomer kallas dubbelbindning.  Tre bindningar mellan Två kolatomer kallas trippelbindning. En och samma kolvätemolekyl kan ha flera sådana bindningar.

Etan blir till eten som blir till plast. Små mängder eten finns i naturgas och råolja.

Eten får frukter att mogna.

 

Etyn används till svetsning. Sida 196.

 

Alkoholer. Sida 197

Alla alkoholer är uppbyggda av grundämnena kol, väte och syre. De har minst en OH- grupp. Alkoholers kemiska namn slutar alltid på -ol.

De flesta alkoholer är giftiga. De används mest som bränslen eller lösningsmedel.

 

Läs om metanol, etanol på sida 198.

Metanol är mycket giftig. Om man dricker metanol av misstag leder detta till att man blir blind eller dör.

Etanol finns i alkoholdrycker. Det är också giftig men inte lika giftig som metanol. Etanol kan leda till skador på bl. An. Hjärnan och levern.

Teknisk sprit. Sida 199

T-röd, T- blå och K-sprit är exempel på teknisk sprit. Teknisk sprit används ofta som lösningsmedel eller som bränsle. Teknisk sprit innehåller till största delen etanol. För den ska inte drickas är den denaturerad. Detta betyder att spriten har fått tillsatser av färg och illasmakande ämnen.

 

Läs om glykol och glycerol på sida 180.

 

Organiska syror  sida 200-201 

Syror som innehåller kolatomer kallas organiska syror. Exempel är myrstack, ättiksyra, propionsyra, smörsyra och stearinsyra.

Hur bildas organiska syror?

Alkoholer kan bli organiska syror om de blir utsatta för syre.

Estrar  Sida 202-203

Estrar är organiska ämnen som ofta luktar starkt och gott. De används därför i parfymer och som smakämnen i läsk och godis.

Hur bildas estrad?

Estrar bildas genom att alkohol reagerar med en organisksyra.