Kolets & vattnets kretslopp (Biologi) åk 7

En del av jordens grundämnen och kemiska föreningar rör sig i olika kretslopp. Ett kretslopp beskriver hur ämnet cirkulerar i naturen. Eftersom kolet är ett så vanligt ämne har det flera olika kretslopp som tar olika lång tid. Det som alltid finns med i kolets kretslopp oavsett variant är fotosyntes och förbränning. Vi passar också på att repetera vattnets kretslopp.

1. Syfte:

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.  Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. 

• Kol är förutsättningen för liv. Alla levande organismer innehåller kol. Utan kolets egenskaper hade det troligtvis inte funnits liv på jorden eftersom inget annat grundämne kan ersätta kolet.
• Av de omkring 20 miljoner kemiska molekyler som upptäckts innehåller 95 % av dessa grundämnet kol.
• Kolet spelar en huvudroll i jordens viktigaste kemiska reaktion, fotosyntesen. Fotosyntesen omvandlar solens strålningsenergi till socker (kemisk energi). Utan fotosyntesen är liv på jorden omöjligt. All den mat vi människor äter har sitt ursprung i fotosyntesen.
• Nästan alla föremål som människan använder innehåller kol. Både naturliga ämnen som till exempel trä, kläder och papper men också konstgjorda till exempel plast.
• Det mesta av allt bränsle som används idag innehåller kol. Både när det gäller uppvärmning av hus eller bränsle till fordon.
• Ett av dagens stora miljöproblem handlar om koldioxidhalten i atmosfären. Den ökande koldioxidhalten orsakas bland annat av förbränning av bränslen som innehåller kol.

2. Centralt innehåll - Vad ska du arbeta med?

• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
• Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.

3. Arbetssätt - Hur ska du arbeta?

Vi går igenom allt material på lektionen. 

Spektrum Biologi s 130-147.

Vi tränar på olika begrepp och skapar oss en förståelse för hur de hänger ihop.

Vi läser texter högt tillsammans och diskuterar svåra ord. Ökar vårt ordförråd inom biologin.

Olika former av läsmaterial: Artiklar från Naturskyddsföreningen, Faktatext från Naturvårdsverket, även beskrivningar ur kemiperspektiv.

Film om upptäckten av kol 14-metoden. 

Vi tittar på filmer och klipp på youtube som beskriver fotosyntes och kretslopp. 

Clio är ett digitalt läromedel där du kan läsa och lyssna på texter. Här finns också möjligheter att träna på olika uppgifter och testa dig själv. Clio ger dig också möjlighet att välja mellan enklare och texter samt texter mer anpassade för dyslexi.

Studi.se är ett digitalt läromedel där du kan läsa och lyssna på texter. Du har också möjligheten att lyssna/läsa på olika språk. Här kan du träna på olika uppgifter och testa dig själv. 

Du kommer att få läxor, delar du ska läsa igenom hemma.

Du kommer att arbeta både enskilt och i grupp. 

Viktiga begrepp:

Fotosyntes, cellandning, druvsocker, stärkelse, cellulosa, kolets kretslopp, vattnets kretslopp, producenter, konsumenter, fossila bränslen. 

4. Hjälp - Hur får du stöd för att klara arbetet?

Genomgångar under lektionerna.

Samarbete med undervisningen i svenska - du får läsa om fotosyntes, fossila bränslen, mm.

Använd läxhjälpen!

Instuderingsuppgifter i biologibok.

Instuderingsuppgifter digitalt

Grupparbeten och gruppdiskussioner i mindre grupper på lektionerna

Elevspel på nätet

5. Redovisningsform - Hur och när ska du visa vad du kan?

Oförberedda skriftliga läxtester.

Diagnoser på Clio.

Aktiva diskussioner under lektionen. 

Skriftligt prov under januari 2020.