<div data-custom-block-type="atomic"><a alt="Kristendomen och dess inriktningar" data-custom-entity-type="EXTERNAL_ATTACHMENT" data-embed-url="https://docs.google.com/document/d/1xEQIoKyGU6kmaA4_o1Hvi8UaqucRzob2qiiz_G0WXdU/edit?usp=drivesdk" data-name="Kristendomen och dess inriktningar" data-url="https://docs.google.com/document/d/1xEQIoKyGU6kmaA4_o1Hvi8UaqucRzob2qiiz_G0WXdU/edit?usp=drivesdk" href="https://docs.google.com/document/d/1xEQIoKyGU6kmaA4_o1Hvi8UaqucRzob2qiiz_G0WXdU/edit?usp=drivesdk" target="_blank" title="Kristendomen och dess inriktningar" >Kristendomen och dess inriktningar</a></div>

Instuderingsuppgifter: Kristendomen och dess inriktningar

Religionskunskap

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.

Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.

Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.

Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.

Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande­ vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.

Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.

Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutveck­lade och väl underbyggda resonemang.

Åk 7: Kristendomens inriktningar

Matriser i planeringen

Uppgifter