Bedömningsstöd matematik åk 1-3

Bedömningsmatris i matematik utifrån skolverkets bedömningsstöd i taluppfattning, både muntligt och skriftligt.

Kunskaper i matematik ska ge människor förutsättning att fatta välgrundade beslut i såväl vardagslivet som i samhälleliga beslutsprocesser.

Under årskurs 1-3 ska eleverna utveckla kunskaper om matematik och matematikens användning inom olika ämnen. Du ska utveckla intresse för ämnet och tilltro till din förmåga att använda matematiken i olika sammanhang. T.ex formulera och lösa problem, välja strategi och metod, använda matematiska begrepp och samband, föra och följa resonemang och samt använda uttrycksformer samt samtala argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. 

I slutet av årskurs av årskurs tre ska du ha utvecklat kunskap inom följande områden:

• taluppfattning och tals användning
• algebra
• geometri
• sannolikhet och statistik
• samband och förändringar
• problemlösning

Bedömning

Du kommer att bedömas kontinuerligt under läsårens terminer genom diagnoser, tester och skolverkets bedömningsmaterial. Det innebär både muntligt, skriftligt och genom olika arbetsmetoder. 

Undervisning- hur kommer vi att arbeta?

För att du ska kunna lära dig detta så kommer vi att ha genomgående, noggranna genomgångar inom de olika områdena. Vi kommer att jobba både laborativt, genom samtal och diskussioner. Du kommer att få jobba både individuellt och i samarbete med andra. 

Läroplansmål

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
• Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.
• Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.