Höjdens förskola: Tema - boken som mötesplats

Nedan följer Höjdens projektslinga för temat "Boken som mötesplats". I verksamhetsområdet har vi fokusområden inom matematik, likabehandling och dokumentation. Vi tänker att språket är en nyckelaspekt och lägger stor vikt vid barns språkutveckling.

Vision: Vi erbjuder en förskoleverksamhet där alla barn får vägledning och stöd utifrån varje individs intentioner och behov – Vi arbetar med varje barns rätt till en god självkänsla och ett meningsskapande och lustfyllt lärande. 

Syfte

Syftet är att prioritera högläsningen för barnen som en del i vårt fokus på likabehandling, matematik och dokumentation. Högläsning är oerhört viktig för språkutveckling för alla åldrar i förskolan (Wedin, 2011). Genom det skrivna språket kommer barn i kontakt med ord och grammatik på andra sätt än genom det verbala (ibid). Utifrån bokens innehåll vill vi vidare lyfta fram olika aspekter som bildar projekt bland barnen och sätter spår i verksamheten, detta sker utifrån barnens intressen och erfarenheter. Böckerna gör det möjligt för oss att lyfta fram barns intressen och erfarenheter inom olika områden och på så vis få en liten förståelse för barnets livsvärld. 

Nedan har vi särskilt lyft ut två punkter för vårt syfte med utgångspunkt i våra fokusområden:

 

Vi vill öka barnens förmåga att samarbeta och ta beslut, förstå och handla efter demokratiska principer vilket gynnar deras sociala utveckling. 

Vi vill få syn på och lyfta fram matematik i böcker, för att väcka intresse och synliggöra vardagsmatematik.

Mål och riktlinjer enligt rev. 2018 samt forskning och beprövad erfarenhet 

Se bilaga ”Teoretisk förankring”. Nedan följer fokusmål för temat ur lpfö-19.

 

”Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter”. Lpfö-20/18, s. 8. 

 

• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar 

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, möns­ ter, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta 

• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp  

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande 

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra 

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation 

• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans 

Planera och genomföra - hur gör/undervisar vi?
- Arrangera miljöer, skapa situationer och relationer som möjliggör?

• Utifrån bokens innehåll och det barnen visar intresse för skapar vi projekt som grundar sig på de aktuella fokusområden.
• Berätta, leka och läsa kommer vara våra fasta punkter när vi väljer projekt att arbeta med. Vi tror i samband med detta på en lekfull undervisning, som också innefattar att vara närvarande, delaktig och stöttande i barnens lek.
• Vi läser en bok under lång tid och djupdyker i den tillsammans med barnen. Vi tittar med olika ögon när vi läser böcker och lyfter fram olika innehåll, exempelvis matematik eller likabehandling. 
• I utforskandet av boken ställer vi öppna och utforskande frågor som ger oss möjlighet att få syn på barnens erfarenheter och tankar samt hjälper oss att driva projektet framåt.
• Vi inspireras av bokens text och bilder till lek, sång och kreativitet.
• Vi använder oss av artefakter i undervisningen.
• Barnen får kommunicera på olika sätt vad de har upplevt av boken, inte bara samtala om den. 
• Med varierat material i en inspirerande miljö kan man utmana barnens kreativa sätt att skapa möten/matematik i leken.
• Vikten av upprepning, det handlar om att fördjupa innehållet. Ge nya strategier för barnen att använda sig av i vardagen.
• Genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande utvecklar barnen sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer vilket är viktigt för att utveckla social hållbar utveckling.*
• Vi organiserar oss i grupper med färre antal barn då vi ser att det är gynnsamt och ger mer talutrymme och möjlighet till att möta varje enskilt barn.
• Vi pedagoger ska själva bli inspirerade av boken som blir vald. 
• I det matematiska lärandet förhåller vi oss till Alan Bishops sex matematiska aktiviteter.

Pedagogisk dokumentation 

De yngre barnen som ännu inte talar fullständiga meningar reflekterar på andra sätt, det gäller bara att försöka förstå sig på dem och deras värld. Att vara lyhörd och
förstärka deras ickeverbala svar blir viktigt. Genom dokumentation såsom att filma, ger oss möjlighet att se en situation på flera olika sätt. 

Lärväggen bör belysa det planerade i projektet som en röd tråd, för att synliggöra processen.  

Vi ska sträva efter att ge barnen möjlighet till dokumentation i lärmiljön, för att skapa förutsättningar för metasamtal. 

Vi strävar också efter barns inflytande i sin egen dokumentation och att de därmed även ska ges möjlighet att fota, visa upp alster och samtala om olika händelser.

 

Följa upp och analysera: Utvärdering, uppföljning och utveckling

• Hur reagerar barnen på figuren? Skapar figuren nya aktiviteter?
• På vilka olika sätt kan vi mötas genom boken?
• Vilka effekter skapas utifrån högläsning?
• Har matematiken synliggjorts?
• Vilka begrepp har vi lyft fram utifrån boken tillsammans med barnen? 

• Vilka demokratiska möjligheter har erbjudits?

• Vilka olika uttryck har erbjudits barnen att förstå bokens innehåll?

• Rubriker och stödfrågor till veckoplaneringen skapas för att underlätta strukturer.

• Tanken är att skriva upp diskussionsfrågor innan planeringstillfället. 

Teoretisk förankring

 

Då vi tänker att språk utgör grunden för en god utveckling inom samtliga ämnesområden vill vi lyfta fram underlag för detta, genom högläsning och boksamtal vidgas barnens ordförråd, begreppsförståelse samt förmågan att föra resonemang. Enlig Pihlgren (2019) är högläsning en viktig aspekt för barns språkutveckling. Även Dominkovic (2006) beskriver att högläsning och boksamtal öppnar upp möjligheter för barns läs- och skrivutveckling, det gynnar även barns tänkande och språkliga utveckling.

 

Då vi har fokus på matematik är det även viktigt att belysa bokens roll för begreppsutveckling inom matematik; Björklund och Palmér (2018) lyfter fram följande studie från Hassinger-Das, Jordan & Dyson i Björklund och Palmér (2018): "Studier har visat att just bilderböcker som används för att undersöka matematiska begrepp, samband och principer inom berättelsens inramning leder till att barn utvecklar en större matematiskt vokabulär, det vill säga begrepps innehåll och begreppsuttryck blir bredare, djupare och mer flexibelt än för barn som deltagit i undervisning i stil med fyller-i-böcker. När vi läser handlar det om att lyfta fram saker för eller tillsammans med barnen, så även matematiken. ”Att undervisa matematik förutsätter att man ser vad som fortfarande är osynligt för barnet, så att erfarenheter som vidgar barnens möjligheter att se samband och mening kan erbjudas dem.” (Björklund & Palmérs, s. 8).

 

En viktig komponent i läsningen är boksamtalen. I en studie beskriver Kim (2016) vidare att i boksamtal uppmuntrade läraren barnen att uttrycka sina tankar kring bilderna och lyfte således deras åsikter som viktiga, varpå författaren menar att barnen som ett resultat av detta upplevdes vara med aktiva i samtalet. Han framhåller dock att det är viktigt att koppla innehåll och information till barnens egna liv och erfarenheter. Det är även väsentligt att skapa undervisningssituationer för barn där de får stöttning i att tänka kritiskt och utforska sin egen demokratiska röst på spännande, fascinerande och tillgängliga sätt (ibid). Att lära tillsammans och av varandra i vardagssammanhang och i grupper har visat sig vara gynnsamt för barns lärande. 

 

I en tidning med fokus på forskning inom förskolan samt i läroplanen kan vi läsa följande:

”I den utbildningsvetenskapliga forskningen och i skolpolitiska dokument lyfts kommunikation som bärare av demokratin”; ” barnen ska lära om demokrati, genom demokratiska arbetsmetoder som exempelvis samtal, vilket ger kunskaper för att utöva demokrati. De ska utveckla demokratiska kompetenser och förmågor, som att lyssna, reflektera, framföra argument, ge uttryck för egna uppfattningar samt förstå andras perspektiv (Lpfö 98/19) i förskolan kan det handla om att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Detta sker kontinuerligt i vardagen, inte minst i leken.” (forskoletidningen.se); "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem. 2.3 Barns delaktighet och inflytande Lpfö19" (Skolverket, 2019). 

 

När vi arbetar i de olika projekten har vi valt att lyfta fram olika figurer i undervisningen, inom sociokulturell teori kalllas dessa för artefakter. Vi har valt att använda begreppet artefakter i undervisningssammanhang då vi aktivt lyfter fram olika fysiska redskap utifrån bokens innehåll. Detta kan handla om figurer från berättelsen eller annat material som hjälper till att förstärka och skapa sammanhang kring bokens innehåll.  

Enligt sociokulturellt perspektiv används begreppet artefakter för alla de fysiska redskap som ingår i vår vardag och som vi är beroende av för att klara våra liv, lösa problem, kommunicera och vara kreativa. Relationen mellan barnet och miljön lyfts fram som en viktig aspekt och relationen mellan och världen är medierad (Strandberg, 2006). 

 

I lär- och utvecklingsprocesser är tryggheten viktig och en stöttande miljö som möjliggör skapandet av en god självkänsla hos det enskilda barnet. ”Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkiga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.” (hittalaromedel.spsm.se).

 

Referenslista:

Björklund, C. och Palmér, H. (2018). Matematikundervisning i förskolan - att se världen i ljuset av matematik. Stockholm: Natur & kultur.

Dominkovic, K., Eriksson, Y., & Fellenius, K. (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur.

Kim, S. J. (2016b). Opening up spaces for early Critical Literacy: Korean kindergarteners exploring diversity through multicultural picture books. Australian Journal of Language and Literacy, Vol. 39, No. 2, 2016.

Pihlgren, A. (2019). Språk-, läs- och skrivutveckling. Högläsning. Skolverket.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan – 98. Reviderad 2018. Skolverket: Stockholm

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken - bland plugghästar och fusklappar. Studentlitteratur: Lund.

 

 

Internetlänkar:

hittalaromedel.spsm.se

Förskoletidningen.se