Stormaktstiden och Frihetstiden

Under våren arbetar vi med tiden då Sverige var som störst, Stormaktstiden (1611 - 1718), och vi kommer in lite på Frihetstiden (1720 - 1772). Vi kommer att följa Sveriges utveckling och lära oss hur folk levde och blev påverkade av hur kungar och drottningar styrde.

Konkretisering av mål

I arbetsområdet kommer du få möjlighet att utveckla kunskap om och förståelse för:

• viktiga personer under den här tiden, inte bara kungar och drottningar, och på vilka sätt de har framställts under åren.

• olika händelser (t.ex. häxprocesserna, 30-åriga kriget).

• hur Sverige växte fram (landet, områden, städer, nya gränser) och om handeln med andra länder.

• språkets, kulturens, samhällsklassernas och statens framväxt.

• likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

• samband mellan dåtidens (kultur, traditioner, byggnader, städer) och dagens Sverige.

• vad tex brev, dagböcker, arkivmaterial och andra dokument kan berätta om den tiden.

* om likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.

               

Arbetssätt och arbetsformer

Du kommer att få:

- ta del av genomgångar.

- läsa, och skriva egna texter.

- samtala och diskutera.

- se på filmer.

- arbeta enskilt och tillsammans med andra.

- några hemuppgifter

- träna på att göra jämförelser och se samband.

Om du är frånvarade läggs material i din gula mapp. Du kan också läsa eller lyssna på texterna på Ne.se (historia 4 -6) och se filmer som också finns där.

  

Bedömning och dokumentation

Du ska redovisa din kunskap genom att:

- delta aktivt på lektionerna, svara och ställa frågor, var med i diskussioner

- skriftliga uppgifter, möjlighet att få komplettera muntligt

- visa kunskaper genom kunskapskoller och/eller prov.

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Uppgifter

Läxa till fredag v. 7

Lyssna på 15 minuters podd-avsnitt om Karl XII.

https://sverigesradio.se/avsnitt/1194827

Anteckna 3 saker som du tyckte var intressanta här och klicka sedan på lämna in så jag ser att uppgiften är klar.

Stormaktstid

a. Vad är egentligen en stormakt? Skriv ner en förklaring med egna ord.

b. Varför kallas perioden 1611–1718 för stormaktstiden?

Läxa historia v. 10

Uppgift: Vem är flickan?

1. Titta på bilden som föreställer en flicka som arbetar på ett svedjebruk.
2. Fantisera/fundera om vem hon är och hur hennes liv ser ut. Ta hjälp av frågorna här nere.

        Vad heter hon?

Hur gammal är hon?

Var i Sverige bor hon?

Hur ser hennes familj ut? (antal syskon, föräldrar mm.)

Vad gör hon på dagarna?

Vad gör hennes glad?

Hur känner hon sig på bilden, vad tänker hon på?

3. Läs texten om Svedjebruk:

Det var inte bara städerna som utvecklades under Stormaktstiden utan även skogsbygderna. Eftersom tjära och andra produkter från skogen blev viktiga exportvaror slog sig många människor ner i skogsbygderna, inte minst vid norrlandskusten. De arbetade bland annat med att hugga träd och bränna tjära av träden.

Från Finland kom bönder som odlade upp skogsområden i bland annat Värmland och Närke. De brände skog och odlade sedan grödor i askan och hade boskap. Det kallas svedjebruk. Än i dag finns många geografiska namn som påminner om detta, till exempel Orsa finnmark i Dalarna.

1. Använd fakta från texten ovanför och din fantasi. Skriv en dagboksanteckning där flickan berättar om sin dag. Skriv i jag-form som att det är flickan själv som berättar.

Lämna in senast fredag v. 10