Lpp verklighetsuppfattning vt 20

Tidsperiod:  Vårterminen 2020.

 

Syfte:

Genom undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper om människa och natur,
• ordna händelser och upplevelser i tid och rum,
• reflektera över samband mellan orsak och verkan,
• identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån funktion,
• använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.

                                                        (Lgr 11)

Centralt innehåll:

  I årskurs 1–3

Människa, djur och natur

·       Människans upplevelser med hjälp av olika sinnen.

·       Människokroppen och kroppsdelars namn.

·       Växter och djur, deras namn och levnadsmiljöer.

·       Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper.

Tid

·       Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax.

·       Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid.

·       Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter.

Rum

·       Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför.

·       Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning.

Kvalitet

·       Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras utifrån sina egenskaper.

·       Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt.

Kvantitet

·       Längd, volym och massa och hur de kan storleksordnas och jämföras.

·       Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning.

·       Sedlar och mynt.

·       Att betala med pengar och digitala betalningssätt.

·       Räknesätt i praktiska situationer.

Orsak och verkan

·       Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem, till exempel ta på jacka när det är kallt och tända ljuset när det är mörkt.

·       Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen.

·       Risker i närmiljön, till exempel trafik.

Tekniska lösningar

·       Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar.

·       Hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse.

·       Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

Ämnesspecifika begrepp

·       Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur.

I årskurs 4–6

Människa, djur och natur

·       Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

·       Människokroppen och kroppsdelars namn och funktioner.

·       Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, kärlek och olika slags relationer.

·       Växter och djur, deras namn och levnadsmiljöer.

·       Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper. Hur detta kan påverka människor, djur och växter.

·       Vattnets olika former och kretslopp i naturen.

Tid

·       Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax.

·       Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid.

·       Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter.

Rum

·       Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför.

·       Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning.

·       Avbildningar av verkligheten, till exempel bild, foto och film.

Kvalitet

·       Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras, sorteras och kategoriseras utifrån sina egenskaper.

·       Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt.

·       Geometriska figurer och namn på några av dessa, till exempel cirkel, kvadrat och triangel.

Kvantitet

·       Längd, volym och massa och hur de kan mätas, storleksordnas och jämföras.

·       Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning.

·       Sedlar och mynt. Hur de kan sorteras efter värde.

·       Pengars användning. Vad några vanliga varor kan kosta. Digitala betalningssätt.

·       De fyra räknesätten i praktiska situationer.

Orsak och verkan

·       Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem.

·       Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen.

·       Hur människans olika val och handlingar kan påverka naturen och miljön, till exempel källsortering och val av färdmedel.

·       Risker i närmiljön, till exempel kemikalier.

Tekniska lösningar

·       Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar.

·       Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger används för att uppnå en viss funktion, till exempel på lekplatsen.

·       Hur datorer används och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring, till exempel tangentbord och skärm.

·       Några vardagliga föremål som styrs av datorer och program. Hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse.

·       Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

Ämnesspecifika begrepp

·       Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur.

I årskurs 7–9

Människa, djur och natur

·       Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

·       Människokroppen och kroppsdelars namn och funktioner.

·       Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, reproduktion, kärlek och olika slags relationer samt preventivmetoder.

·       Växter och djur, deras namn, livsvillkor och levnadsmiljöer.

·       Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper. Hur detta kan påverka människor, djur och växter.

·       Vattnets olika former och kretslopp i naturen.

Tid

·       Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax.

·       Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid.

·       Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter.

Rum

·       Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför.

·       Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning.

·       Avbildningar av verkligheten och förhållandet mellan original och till exempel bild, foto och film.

Kvalitet

·       Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras, sorteras och kategoriseras utifrån sina egenskaper.

·       Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt.

·       Geometriska figurer och namn på några av dessa, till exempel cirkel, kvadrat och triangel.

Kvantitet

·       Längd, volym och massa och hur de kan mätas, storleksordnas och jämföras.

·       Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning.

·       Sedlar och mynt. Hur de kan sorteras efter värde.

·       Pengars användning. Vad några vanliga varor kan kosta. Digitala betalningssätt.

·       De fyra räknesätten i praktiska situationer.

Orsak och verkan

·       Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem.

·       Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen.

·       Hur människans olika val och handlingar kan påverka naturen och miljön och vad detta innebär för en hållbar utveckling, till exempel källsortering och val av färdmedel.

·       Risker i närmiljön, till exempel kemikalier och elektricitet.

Tekniska lösningar

·       Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar.

·       Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger används för att uppnå en viss funktion, till exempel på lekplatsen och i hemmet.

·       Hur datorer används och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangentbord, skärm och hårddisk.

·       Några vardagliga föremål som styrs av datorer och program. Hur programmering används för att styra föremål, till exempel för rörelse.

·       Redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

Ämnesspecifika begrepp

·       Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur.

 

                                                          (Lgr 11)

 

Mål: Vad ska jag lära mej?     (efter elevens förutsättningar)

Kunna beskriva återkommande mönster i naturen

Kunna ge exempel på några växter och djur och deras egenskaper

Kunna delta/berätta om några växters och djurslivsvillkor och levnadsmiljöer

Kunna göra observationer av dygn årstider och vädertyper

Kunna planera nutida och framtida aktiviteter i sin vardag

Kunna ramsräkna, läsa och ordna tal inom heltalsområdet och lösa matematiska uppgifter med betydelse för eleven

Kunna göra egna val

Kunna kommunicera om orsak verkan och använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen

Kunna identifiera/använda ord, begrepp, symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.

 

 

 

 Hur: Undervisning

 

V. 2-24 Fortlöpande varje dag jobba med AKK. Tecken, tal, bilder, kropp, Ipad, big mac, step by step. Arbeta utefter bildschema/ordningsschema, kunna använda det mer och mer självständigt. Personalen dagligen vara förebilder i användandet. Visa rutiner för eleven återkommande under dagen samt gå till/ta fram kommunikationsmedlet när det blir fel. Att eleven blir mer och mer självständig i användandet.

Att eleven själv blir mer och mer aktiv och delaktig. Kommunikationsmedlet ska alltid finnas synligt, tillgängligt för eleven!

 

 Träna på att kunna planera nutida och framtida aktiviteter i sin vardag och kunna påverka sin dag/göra egna val samt bli medveten om orsak verkan genom att fortsätta jobba med Ipad Widgit Go, Snap Core First, big mac, step by step, kommunikationskartor, bildschema och tecken vid: samlingen varje dag samt under dagens olika aktiviteter, lektioner, raster. Varje elev har Ipad med Widgit Go samt egna bildscheman.

Använda kommunikationskartor, pekprat för att förstå orsak/verkan

Tid, nu ,då, sedan….

När eleven kommer på morgonen tar eleven sin Ipad. Personalen ”läser” och går igenom dagsschemat som finns för hela dagen tillsammans med eleven.

V. 2-24 Vid samlingen fortsätta jobba med Ipad och sidan: ”Idag” samt    

     bildkartor. Lukter för olika dagar. Tillsammans i gruppen, turtagning,

     samspela– trycka på rätt bild

     för dagen, datum, månadensnamn, väder-genom att observera vädret ute,

     årstid, prata om temperatur - trycka på kallt, varmt, svalt…

     prata om hur det kändes på morgonen, prata kläder, årstid. Orsak verkan

     väder/ kläder.

     Jobba med ordningstalen 1a 2a 3e…. i samband med månaden samt  

     begreppen igår, idag och imorgon.

 

     Ramsräkna. Fortsätta sätta upp foton på varje elev och personal på tavlan.

     Addition och subtraktion. Vilka är här, vilka fattas, vad blir det?

 

     Gå igenom dagens schema. Planera tid, tidsåtgång, aktivitet.

     ”Läsa igenom” dagens lunchinnehåll i ett skrivet Widgit dokument med bild

     eller tecken och text samt teckna maträtten.

V. 2-24 I bänkjobbet personligt utformade aktiviteter grundade på bla. intresse.

       Jobba med heltalen 0-5 alt 0-10, 0-12 addition. Praktiskt material

       varvat med att skriva, räkna, forma siffror.

       Likheter och olikheter, sortera, lägesord.

       Under vt återkommande arbeta med sedlar och mynt. Hur ser dom

       ut och dess värde. Panta och genom lek.

V. 2-24 Återkommande arbeta med programmering.

V. 2-24 Lägen. Träna olika lägen genom att arbeta med ”drama och lek”.

         Ex turas om att ta lägeskort och placera kortet på det ställe

         som läges kortet visar. Vi använder oss även av charader för att

         lära på ett lekfullt sätt.

         Olika lägesuppgifter i bänkjobben.

         Träna lägesbegreppen under promenad, ex framför, bakom.

V. 2-24 Återkommande arbeta om kroppen. Hur ser vi ut, vad händer när vi

        växer.

V. 2-24 Observera årstiden, förändringar. Besöka vår ”årstidsträd”.

         Observera förändringar på mark och på träd.

        

V. 2-9 Samtala om vinter genom bilder, aktiviteter, vinterord.

              

            

            Jobba med björnen, haren och älgen om vintern.

         V. 11-24 Mäta olika sträckor ex hur många fotsteg är det till olika

            elevnära platser på skolan. Hur långt, hur många steg osv.

         V. 14-15 Prata om påsken, traditioner.

         V. 18 Traditioner kring Valborgsmässoafton och 1a maj

         V. 18-21 Vårtema. Observera och uppleva våren med våra sinnen

            genom drama.

         V. 22-24 Sommartema. Observera och uppleva sommar med våra

            sinnen.  

      

Hur eleverna visar sina förmågor:

Genom att efter förmåga delta/genomföra/beskriva/kommunicera under lektionerna.

 

Bedömning: Personalen stämmer av mot Lpp samt elevens IUP. Kontinuerlig formativ och summativ bedömning.

Stämmer varje dag av med eleven hur dagen varit samt hur eleven tycker olika aktiviteter gått genom AKK. Personalen stämmer också dagligen av med varandra hur olika aktiviteter gått.

 

Big 5: Analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppslig förmåga, procedur

      förmåga, metakognitiv förmåga.