Planering för oförberedda literacy/språklekar

Med vårt redan bestämda språkfokus i ryggen kan denna övergripande planering ses som något av ett komplement.

Om vi utgår ifrån en rhizomatisk syn på lärande, tillsammans med ett vidgat textbegrepp, kan vi upprätta en lärmiljö som möjliggör för barns aktiva medskapande i sin utvecklingsprocess. Med tanken på text som ett informationsbärande medium behöver pedagoger inte begränsa sig till att lära ut alfabetet när det kommer till språkteman. 

Detta kanske mer kan liknas vid en approach, eller pedagogisk inställning, som inkluderar andra texter/skrivna tecken (tex. bilder/symboler), och vågar utgå från ledmotiv eller artefakter från barns egna kamratkultur när tillfälle uppstår. Det rhizomatiska perspektivet går hand i hand med barns ofta spontana hopp/kopplingar till, för oss, orelaterade saker - men i denna planerade lärmiljö kan vi följa med (ibland leda?) i dessa meningsfulla sambandshopp. 

Med utgångspunkten att språkutveckling varken uppstår eller sker i ett vakuum skulle man kunna skissera på följande händelseförlopp (se uppgift).

Läroplanskopplingar

Läroplan

• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
• omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet,
• spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och
• utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.
• fantasi och föreställningsförmåga,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,

Uppgifter

Schweiz

Sprunget ur barngruppens till synes delade intresse för länder, flaggor och kartor föreslår en pedagog att rita Schweiz flagga (symbol). Utifrån denna bild skulle lärandefokuset kunna flöda, via rödvita kors, till exempelvis livsviktiga universella symboler för första hjälpen/medicinsk förbandslåda. Eller utifrån landets geografi till Toblerone (kultur), via andra kännetecken som berget Matterhorn. Utöver att kanske koppla ihop ett svårstavat ord som Schweiz till landet i fråga, vill jag tro att barnen berikas om övriga förgreningar till texten "Schweiz" tillåts uppstå.