Luft lokal utvecklingsplan LUP Sotenäs och Ugglumsledens förskolor

Denna lokala utvecklingsplan använder arbetslagen för att dokumentera arbetet med vårt övergripande tema som är "Möte med-". Dokumentationen ska innefatta verksamhetens fokusområden/målområden som du hittar i aktuell teamplan. Dessa syftar till att utveckla verksamheten. Ni förhåller er till dessa utvecklings-/målområden när ni planerar och reflekterar samt dokumenterar ert innehåll i utbildningen. Ni kopplar läroplansmål till arbetet med projektet och ni dokumenterar era målstyrda processer.

7/1-20 vi har revidert vår tankekarta samt med möte med. 

Vi arbetar vidare med föregående års tema där utgångspunkt är barns delaktighet och inflytande samt de hundra språken. Se teamplan som komplement till LUP!

Augusti-oktober: Pree-projekt fas. Vi lyssnar in varandra och barnen, reflekterar, försöker förstå vad det är barnen är nyfikna på.

Arbetslaget gör under september en tankekarta utifrån vad man ser att barnen gör/leker/intresserar sig för. Detta kan göras flera gånger.

Arbetslaget formulerar i oktober en nyfikenhetsfråga att projektarbeta utifrån. Koppling mellan pree-projekt fas ska synliggöras för att skapa sammanhang. Nyfikenhetsfrågan kan ändras under processens gång. 

 

 

 

Koppla 2-4 Lpfö18 mål till ert projekt. Två värdegrundsmål samt två lärandemål.

Se punkt 2 nedan. 

 

Utifrån valt projekt för barngruppen ska följande mål synliggöras när ni planerar, reflekterar och dokumenterar utbildningens innehåll och undervisning. 

Nyfikenhets fråga: Vad händer i skogen i vår närmiljö?

 

Lärande och utveckling

 

 

 

1.   ”De hundra språken”- utvecklande av tydliga lärmiljöer för att stimulera lärande, kreativitet, utveckling, inflytande och delaktighet.

        Hur arbetar ni med målet utifrån ert val av projekt?

 

 

Vi erbjuder barnen olika och varierande material för att upptäcka och utforska, material som vi erbjuder är t ex: bilder, rörelser, text, skapande, sång, musik, dans, ljud, motorik, vistas i skogen, leker i skogen, sagor. 
Barnens funderingar ligger till grund för undervisningen. Genom att lyssna och observera barnen kan vi kartlägga barnens intressen och planera planera undervisningen vidare. 

 

Uppdukning, enchantment, exempelvis efter vilan, att en pedagog dukar upp miljöerna så att den är inbjudande och utmanar barnen. Humor, lek och väcka nyfikenhet och intresse hos barnen är viktiga delar utifrån de 100 språkliga synsätt. 

 Vi strävar efter att ha tydliga miljöer. Vi behöver dela in det stora rummet ytterligare. Vissa delar är  t ex tydligare läshörnan och mötesplatsen. Miljöerna är skapade utifrån vårt projekt. Vi behöver byta ut material utifrån barnens intressen. Ett mindre rum i anslutning till hallen behöver vi använda mer.

Efter vilan dukas det upp med material på olika ställen på avdelningen som inbjuder till lek.

29/11

Det mindre rummet i anslutning till hallen kallar vi skogsrummet och det används mer regelbundet nu. Det har visat sig att fler barn leker där och har olika lekar som ex rollekar och går i affärer. Även barn från Jord kommer över ibland. Detta skapar möjlighet för ytterligare samspel och lärande samt lära känna nya kompisar.

 

        Vilka erbjudanden ger vi barnen? Material?

Färg, pennor, papper, löv, pinnar, stenar. På senare tid även lim, paljetter och aktivitetskort. Böcker finns alltid med i barns lärande och upptäckter. Projektorn.

2.   Implementera Lpfö 18 med fokus på projektbaserat lärande och            undervisning. (Målstyrda processer)

Hur arbetar ni med målet utifrån ert val av projekt? Hur organiserar vi för lärande och undervisning? Vilka mål i läroplanen kopplar vi vårt projekt till? 

- Utbildningen ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur.

I början av terminen kartlades barnens intressen och utifrån det valdes fokusområdet. Vi tar tillvara på barnens nyfikenhet då de visat intresse för kryp och vår skog i allmänhet. Utifrån detta skapar vi lärtillfällen då vi vistas och undersöker skogen och dess liv. Vi använder oss utav den proximala utvecklingszonen i samtal med barnen och ställa öppna frågor.

Ofta har vi varit i skogen med hela barngruppen och tre vuxna. Vi har fokuserat på miljön och barnen fått välja var de vill befinna sig och gå mellan grupperna. Vi tar tillvara barnens frågor och funderingar och undersöker tillsammans. Detta mynnar ut i en gemensam dokumentation. Som stöd och utmaning använder vi aktivitetskort som är bilder på det vi hittat i skogen tillsammans med barnen.

 

- förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och
 samtala om naturvetenskap och teknik.

Samtala och utforska i mindre grupper. Detta gör vi för att möta och utmana varje barn. 

 Genom skapande, motorik, musik och lek  blir lärande en arena för barns utforskande där de får möjlighet att samtala och reflektera kring naturvetenskap.

- förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur

Genom vårt fokusområde har vi lärt oss om trädens processer från sommar  till

 höst till vinter. Vi har undersökt lövens färger, form storlek och vad som händer när löven ligger på marken. Tillsammans har vi tittat på när löven singlat ner. Projektorn har varit en del av barns lärande. Vi märkte under processen att barnen hade ett stort intresse för kryp och dessa undersöktes flitigt och dokumenterades. Gråsuggorna fick komma in på avdelningen ett kort tag för vidare undersökning. I vår innemiljö har vi även plastinsekter som barnen fick undersöka.

- förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur männiksor, natur och samhälle påverkar varandra

 

 

3. Arbeta aktivt och medvetet med våra digitala verktyg utifrån Lpfö 18 och vår digitala policy.

Hur arbetar ni med målet utifrån ert val av projekt? 

 

Digitala verktyg kopplat till Lpfö 18

- Får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande..

Vi använder oss av lärplattan för att undersöka och kunna dokumentera vad vi har hittat. När barnen har funderingar kring tillexempel kryp så använder vi oss av lärplattan för att lära oss mer om det barnen är interesserade utav. Vi låter även barnen dokumentera det dom har hittat för att kunna skriva ut bilderna och sätta upp på dokumentationsväggen. Detta gör vi så att barnen kan bli delaktiga i processen samt att vi kan reflektera kring barnens upptäckter vid senare tillfällen.

Nu när projektorn fungerar vill vi använda projektorn som ett komplement i undervisningen. Vi vill använda den till att projektera barnens upptäckter och på så sätt skapa fler lär tillfällen där barnen får diskutera och reflektera kring projektet. Vi vill även använda projektorn till att ta ta reda på mer om naturen och dess liv. 

Vi projecerar upp skogen och höstlöv som faller ner. Detta blir ett underlag för diskution, barnen diskuterade lövens färger 

4. Hållbar utveckling- alla som verkar inom och vistas på förskolan ska utveckla en god kännedom om hur vårt sätt att leva påverkar vår när- samt globala miljö.

 

Hur arbetar ni med målet utifrån ert val av projekt? 

Hittils så har vi pratat lite om hållbar utveckling med barnen. Vi har berört att skräp inte hör till i skogen. Vi vill bli tydligare på detta genom att sortera och återvinna på förskolan. På avdelningen finns nu fyra kärl att sortera i.

Vi pratar med barnen om vår natur och att vi ska väna om djuren och växterna i skogen. Vi ska inte skada naturen. 

Vi ska lägga fokus på att prata om farligt skräp i skogen och vad det gör med växter och djurliv. 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• Kap 1. FÖRSKOLANS UPPDRAG Helhetssyn