Notiser och nyheter

Nyheter ser vi idag oftast på nätet, antingen som korta notiser eller i korta videoklipp. I tidningar finns långa nyhetsartiklar och korta nyhetsnotiser. Vi letar fram nyhetsnotiser i våra olika dagstidningar, ser vad de handlar och skriver egna notiser. Ev gör vi också ett kort nyhetsprogram.

Kunskapskrav = det här ska du kunna

• Veta vilka dagstidningar vi har i Stockholmsområdet.
•  Jämföra texter i dagstidningar och hitta en notis i en tidning.
•  Göra en planering för att skriva en egen notis om en verklig eller påhittad händelse genom att utgå från frågor.
•  Skriva en notis utifrån din planering. Skriva i samma stil som nyhetsnotiser i tidningar och på nätet.
•  Använda punkt, stor bokstav och andra skiljetecken.
•  Nyhetens avsändare, ditt namn. Diskutera om trovärdigheten påverkas av vem som är avsändare.
• Presentera din notis som ett videoklipp som en del av ett nyhetsprogram.

Arbetssätt = så här jobbar vi

• Vi pratar om dagstidningar, vilka som finns och varför det finns olika tidningar. Vi diskuterar olika innehåll i tidningar och fokuserar på nyheter. 
• Alla letar fram minst en notis och berättar om innehållet i den för klassen.
• Vi planerar för att skriva egna notiser genom att alla gör en egen planering utifrån frågor.
• Vi skriver våra notiser.
• Vi läser upp dem och låtsas att det är ett nyhetsprogram som vi spelar in och klipper ihop det i iMovie.

Bedömning = så här visar du att du kan

•  Genom att delta i allt vi gör i klassrummet eller på annat sätt som du visar för din lärare.

Läroplanskopplingar

Syfte

• tala och samtala i olika sammanhang,
• läsa, förstå och reflektera över olika texter,
• skriva texter för olika syften och mottagare,
• bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och

Centralt innehåll

• Kommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.
• Kommunikations- och samtalsregler i olika sammanhang, även i digitala medier. Turtagning, talutrymme, kroppsspråk och mimik.
• Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt.
• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva korta digitala meddelanden och att skriva en faktatext
• Ord, symboler, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur man kan anpassa sin kommunikation till olika situationer och sammanhang.
• Muntliga presentationer. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt annat för att planera och genomföra en presentation.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Skiljetecken och stavningsregler.
• Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Digitala verktyg för kommunikation.
• Beskrivande, förklarande och instruerande texter, till exempel nyhetsartiklar, spelinstruktioner och recept. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett inägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Informationssökning i olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur texters avsändare påverkar innehållet, till exempel i tidningsartiklar och i sökträffar via sökmotorer på internet.