Textilslöjd Lappteknik

Kommer att komponera olika mönstertyger i lappteknik och göra tex en grytlapp eller kudde av det.

     

1. Lite historia

Konsten att sy lapptäcken har förmodligen funnits så länge som människan har kunnat sy och det har funnits några småbitar att sy ihop. De äldsta svenska lapptäckena man känner till är från medeltiden. Förr var textil dyrbart bl a eftersom det var tidskrävande att framställa, så det var inte konstigt att man använde och återanvände den textil man hade tillgång till. Speciellt i Nordamerika har lapptäcksömnad fått en speciell status. De tidiga emigranterna tog med sig konsten att sy och att täcksticka från sina hemländer. Det var svårt att få tag på tyg i det nya hemlandet och varje tygbit var tvungen att användas för att få ihop täcken att skydda familjen mot vinterkylan. När bomullstygerna blev vanliga i mitten av 1800-talet, utvecklades lappsömnaden ytterligare. i början av 1900-talet  lärde hemvändande svenskamerikanskor ut tekniken att sy lapptäcken, eller också berättade de om sina lapptäcken i brev hem. Även under depressionen på 1930-talet syddes många amerikanska lapptäcken. De tryckta bomullstygerna hade nu blivit så billiga att de användes som mjölsäckar, sk floursacks. Tyget i mjölsäckarna återanvändes till klänningar och lapptäcken.

Eleverna ska få lära sig lappteknink. Hur man på ett lätt och fint sätt kan komponera olika tyger till ett rutmönster.

I denna uppgift får dom lära sig att vara kreativa. Välja olika mönster på tyger som dom tycker skulle passa ihop. Vi arbetar i olika steg, tillklippning av tyger, ihopnålning, pressa i sär kanter, sy ihop olika kombinationer av rutor, sy i vaddering.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

Kriterier

• Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner.
• I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val.
• Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial.
• Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ.
• I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val.
• Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial.
• Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och egna initiativ.
• I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt med precision.
• Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val.