Efterkrigstiden - Kalla kriget Åk9

Perioden mellan andra världskrigets slut 1945 och Sovjetunionens sönderfall 1991 brukar kallas för Efterkrigstiden. Under denna period inträffade en rad händelser som påverkade stora delar av världen, t.ex. Koreakriget, Kubakrisen och Vietnamkriget. Relationen mellan USA och Sovjetunionen brukar beskrivas som "Kalla kriget". För att verka för framtida fred uppstod FN och EU. Vi kommer även att beröra olika internationella konflikter som uppstod under efterkrigstiden som är aktuellt än idag, samt det svenska folkhemmets och välfärdsstatens framväxt.

Tidsram: v.50-5

Arbetssätt: Gemensamma genomgångar, arbete med instuderingsfrågor i arbetsdokumentet utifrån Historieboken UTKIK (kalla kriget s.322-341, avkolonialiseringen S.344-366, Sverige S.392) genom uppgift i teams. Utvalda filmer med länkar i arbetsdokumentet, samt diskussioner och muntliga redogörelser. Quiz/prov skrivs i Digiexam. 

Filmer Kalla kriget (fler kortfilmer länkar i ditt arbetsdokument i teams: https://www.sliplay.se/medioteket/play/products/945866-kalla-kriget

https://www.sliplay.se/medioteket/play/products/938979-kalla-kriget-terrorbalans-mellan-tva-supermakter

Mål efter avslutat arbetsområde: 

Övergripande frågor:

• När och hur kom det sig att världen delades mellan två supermakter och vad innebar det för människorna i världen och Sverige? (orsaker)
• Ett stort antal kolonier blev självständiga stater under efterkrigstiden. Hur kom det sig och vad ledde det till?
• Vad betydde den tekniska utvecklingen efter andra kriget för maktbalansen i världen, miljön och människors levnadsvanor?
• Vilka stora förändringar skedde i Sverige under efterkrigstiden?
  
  • beskriva hur kommunistpartiet tog makten i Kina, Nordkorea och Cuba
  • ge olika exempel på att det kalla kriget vid några tillfällen höll på att utvecklas till ett tredje världskrig
  • beskriva FN:s och EU:s fredsbevarande uppdrag
  • ange några orsaker till Sovjetunionens upplösning och kalla krigets slut

Begreppslista Kalla kriget: Apollo 11, Berlinblockaden, Berlinmuren, Kubakrisen, heta linje, FN, glasnost/perestrojka, järnridån, kol- och stålunionen, kärnvapen. luftbro, marshallhjälpen, Nato, terrorbalans, Väst/öststyskland (DDR) Warszawapakten. Kapprustning

Världen efter kolonialismen: avkolonialisering, ahimsa, apartheid, gerillarörelse, Vietnamkriget, medborgarrättsrörelsen, stora språnget, kulturrevolutionen, himmelska fridens torg,

Sverige under efterkrigstiden: Flyktinginvandring, folkhemmet, globalisering, miljonprogrammet, rekordåren, ransonering,oljekrisen, gröna vågen, RFSL/HIV/AIDS, Sapmi, välfärdsstat, tjänstesamhälle, kvinnorörelsen, spanska sjukan, Olof Palme, Per Albin Hansson

Utvärderingsformer/Hur bedömer vi:

Löpande bedömning under lektioner genom skriftliga övningar och muntliga diskussioner. Skriftligt NP prov i historia i februari/mars. Quiz kommer att genomföras under kursens gång.

Veckovis detaljplanering: Se ditt dokument i teams uppgifter

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
• kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll

• Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
• Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i världen efter det kalla krigets slut.
• Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.