Svensk språkhistoria samt nordiska språk och minoritetsspråk

I det här arbetsområdet ska ni först arbeta med språkhistoria. Hur länge har det funnits språk? Varför har vi olika språk? Hur länge har vi pratat svenska? Och blir det svenska språket bara sämre och sämre? Eller har det aldrig varit bättre än nu?! Detta och mycket annat kommer vi att prata om när vi lär oss mer om vårt viktigaste kommunikationsredskap. (Portal, sidorna 240-248 samt filmer i portal-webben, anteckningar samt ett instuderingshäfte.)

Vi kommer att arbeta med detta under ca 3 veckor. Vi avslutar med ett prov den 6/2-20 (17b) och den 7/2-20 (17cd).

Därefter fortsätter vi med de nordiska språken och ett grupparbete om de svenska minoritetsspråken. Den här delen avslutar vi med gruppredovisningar av minoritetsspråken under v 10.

Vi arbetar med div. olika arbetsmaterial. Vissa lektioner är föreläsningar och då krävs det att ni är aktiva och antecknar. Se till att vara aktiv även när vi har diskuterar.

Syfte

I det här arbetsområdet ska du arbeta utifrån följande syften:

• att utveckla kunskaper i och om svenska språket samt dess historia och utveckling

Centralt innehåll

Följande delar av det centrala innehållet kommer vi att behandla inom arbetsområdet:

Undervisningens innehåll och uppgifter

Vi kommer att arbeta med det här området i ca 4 veckor och vi avslutar det med ett prov under vecka 6. Vi arbetar med div. olika arbetsmaterial. Vissa lektionsdelar är föreläsningar och då krävs det att ni är aktiva och antecknar. Vissa lektioner diskuterar vi olika frågor inom området och då gäller det också att delta och vara aktiv.

Ord och begrepp kopplade till arbetsområdet

Nyckelord

Språkträdet (visa att du förstår hur man "läser av" trädet)

Indoeuropeiska språk

Folkvandringarna (var någonstans samt hur påverkade de språkutvecklingen?)

Futharken

Urnordiska/fornnordiska (när samt vad påverkade?)

Runsvenskan (      -      "      -     )

Äldre nysvenskan     (   "    )

Yngre nysvenskan    (   "   )

Nusvenskan             (    "  )

Resonera: Dina tankar om språkutveckling (en fråga där du ska resonera kring en händelse samt en fråga där du resonerar kring fakta du har fått under lektionerna).

Anteckningar från Språkhistorielektionerna                        da17bcd

Forskningen tror att människan började prata för ca 50 000 – 100 000 år sedan. Hur det gick till vet man dock inte.

 Vi vet förstås inte hur många språk det har funnits i världen, men just nu tror man att det finns ca 6000 - 7000 talade språk. Många av dem kommer att dö ut främst p g a att det är väldigt få som talar dem och språket dör ut i takt med att de som talar det blir färre. De som finns kvar måste kanske anpassa sig och börja tala ett större språk för att t ex kunna jobba. Det finns länder i t ex Afrika som har haft över hundra olika språk och då blev kolonialspråken, t ex franska och engelska, deras gemensamma språk.

Indoeuropeiska språkträdet

 Svenskan tillhör det indoeuropeiska språkträdet. Ursprungsspråket talades i Asien norr om Kaspiska havet och Svarta havet. Befolkningen där tvingades för runt 5000 - 6000 år sedan att ge sig av, kanske p g a någon form av naturkatastrof, och startade då en folkvandring mot det som idag kallas Europa. De spred ut sig över stora områden och deras ursprungsspråk förändrades och har under årtusendena utvecklats till alla språken i språkträdet. Att vi vet hur olika språk såg ut för ca 5000 år sedan beror på att man har hittat skrifter från den tiden. Svenskan utvecklades ur den germanska språkgrenen

 De svenska språkhistorieepokerna 

Urnordiskan/fornnordiskan (200 – 800)

 Vi pratade någon form av germanska fram till ungefär år 200 e v t. Då hände något, vi vet inte vad, som ledde fram till urnordiskan. Perioden varade mellan ca 200 – 800 e v t. Under den här tiden började det tidiga runalfabetet med 26 tecken användas, men i liten utsträckning. Man ser på runstenarna från den tiden att språket var urnordiskt.

  

Runsvenskan (800 – 1225)

 Nu är vi framme vid Vikingatiden och man börjar gå över från urnordiskan till runsvenskan. Detta är det första svenska språket. Man börjar nu skriva med den nya runraden (futharken) med 16 tecken, på sten och trä. Under den här tiden innehöll språket många diftonger.

Fornsvenskan (1225 – 1526)

 Nu börjar språket mer likna det språk vi har idag, men skillnaderna är fortfarande stora. 1225 skrevs Äldre Västgöralagen den första texten på ”svenska” med latinska bokstäver. Yttre påverkan under den är perioden är kristendomen, Hansan (tyskt handelsförbund) samt det tyska språket. Ordområden är yrken, handel och stadslivet.

  

Äldre nysvenskan (1526 – 1732)

 1526 trycktes den första översättningen till svenska av Nya Testamentet. Den skickades till alla kyrkor i Sverige och fick därför stor betydelse när det gäller stavning, ordföljd och grammatik. Kristendomen dominerade samhället under den här tiden. De flesta kunde dock fortfarande inte läsa och väldigt få svenskar ägde en bok. Nästa milstolpe är när Gustav Vasa bestämde att hela bibeln skulle översättas till svenska. Detta var 1541.

Yngre nysvenskan (1732 – 1906)

 1732 ges den första svenska ”tidningen” ut av Olof Dalin. Den hette ”Then Swänska Argus”. Den innehöll artiklar om aktuella händelser och blev mycket populär. 1734 kom Sweriges Rikes Lag. Den lästes inte av många, men fick stor betydelse för den modernare svenskans stavning och grammatik.

 Under 1700-talet får vi in lite engelska ord i svenskan för första gången. Det handlar om sjöfart, mat och dryck. Men störst påverkan under perioden hade franskan. Frankrike var Europas stormakt och Paris var Europas nav. Sveriges kungar under 1700-talet var oerhört influerade av det franska hovet och kulturen. Svenska hovet talade franska i stället för svenska under Gustav III. Mängder av franska ord lånades in i svenskan och finns kvar än idag. Några ordområden var konst, litteratur, matlagning, inredning och mode.

 Franska Akademien startades 1635 och Gustav III ville ha en likadan, så han startade Svenska Akademien 1786. Den hade bl a som uppgift att göra en svensk ordbok. 2010 hade de kommit fram till bokstaven T.

  

Nusvenskan (1906 - ?)

 Den senaste epoken är den vi lever i nu. Den startade med stavningsreformen 1906 där mycket ”onödigt” togs bort. Bl a en del rester av tysk stavning. Tal och skrift närmar sig varandra mer än tidigare. It-utvecklingen spelar in då vi skriver fler kortare texter med fler och fler förkortningar.

 Engelskan är det språk som påverkar svenskan mest idag, men också uttryck från olika invandrade språk. Rinkeby-svenska har blivit ett begrepp.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Nya ord i språket, till exempel lånord.
• Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.