Skogen vt 2025

Vi går till skogen för att leka tillsammans, lära oss om naturen och leka fritt med de förutsättningar som skogen ger oss.

GENOMFÖRANDE 

1. Kl.12.30 på onsdagar, när alla har slutat, samlas vi utanför grinden, klädda och klara. 

2. Vi går upp till Plevnaskogen, nere vid återvinningsstationen. Vi går utmed Landsvägsgatan och upp Kvarngatan och in i skogen, eller till Plevnaskogen ovanför Hotel Malmköping. Vi samlas och förklarar hur man är i naturen (Inte störa och förstöra) och vad vi ska göra (leken och fri lek som t.ex kan vara kojbyggen). Vi pratar också om att alla ska kunna vara med, ser man någon som står själv så bjuder man in i leken.

3. Vi leker och lär oss i skogen.
4. Kl.14 ca äter vi mellis i skogen.

5. Kl. 16.00 går vi tillbaka.

                         TIPS PÅ LEKAR                                                                       

VAD HAR DU I HANDEN?                                                                                                                                                                             En stor ring, alla har händerna på ryggen. Ledaren går runt och lägger ett naturföremål i var och ens hand. Försök ha olika föremål för var och en.Deltagarna skall sedan en och en tala om för sina kamrater hur det känns som han/hon har i handen. Gruppen skall försöka gissa vad det är. Därefter visas föremålet.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                    

NORSK GÖMME 

Som kurragömma, fast baklänges!

Man utser en som ska gömma sig, sedan blundar alla andra och räknar till 100. När de räknat klart börjar var och en gå mot den plats där de tror kompisen har gömt sig. Det är förbjudet att prata, alla ska vara helt tysta! När man hittat den som gömt sig så gömmer man sig själv bredvid och säger inte ett knyst. Leken är slut när alla har gömt sig bredvid den som gömde sig. Den som hittade den som gömde sig sist får börja att gömma sig
nästa gång

Det här är en utmärkt övning för att lära sig trädslag och samtidigt få röra på sig!

Den liknar den klassiska leken “fruktsallad”. Övningen passar för ca 12-20 personer. Genomförande: Välj en plats i skogen som har flera olika trädslag och som passar bra att springa i. Markera upp träd av olika trädslag med snitselband. Det bör vara minst tre av varje trädslag. Markera så många träd så att det räcker till alla i gruppen, utom en person som står i mitten. Om ni är femton personer, så ska fjorton träd markeras. Så går övningen till: Alla står vid var sitt markerat träd. Det är viktigt att veta vilket trädslag man står vid. Personen som saknar träd och står i mitten ropar ett trädslag, till exempel “Alla björkar byter plats”. Alla som står vid en björk ska då byta plats med varandra. Men personen som saknar träd ska också försöka ta en av björkarna. Den som blir utan träd får ställa sig i mitten och ropa ett annat trädslag, till exempel rönn. Man kan välja att ropa “Skog” och då byter alla plats med varandra, till vilket trädslag som helst. Övningen har inget slut, utan man fortsätter så länge det är roligt!

Djuret i nacken:

Beräknad tidsåtgång: 30-60 minuter. Material: Klädnypor (en per elev), papperslappar ca 10 x 10 cm. Koppling till centralt innehåll i grundskolans kurser finns i slutet av denna övning. Genomförande: Förbered lika många lappar som elever. Välj djur som eleverna känner till och skriv ett djur på varje lapp. Varje elev får sedan en klädnypa och varsin lapp med ett djur på. Lappen ska inte visas för någon annan. Alla fäster sin lapp i nacken på någon annan i gruppen så att alla har en lapp i nacken, men ingen vet vilken lapp man själv har. Låt eleverna mingla runt. När två personer träffas ska de ställa en ja-/nej-fråga till varandra. Syftet med frågan är att lista ut vilket djur man har i nacken, till exempel: “Har mitt djur vingar?” Efter att man ställt sin fråga får man gissa vilket djur man har i nacken. Om man gissar fel får man fortsätta att mingla och ställa en ny fråga till någon annan. När man listat ut vilket djur man har är man klar. Men man kan ändå fortsätta att mingla, och svara på frågor från dem som ännu inte listat ut sitt djur.

Ekorren och Granskotten

Material: Två lådor per grupp (jordgubbskartong, hink eller liknande), grankotte, granskott samt tre andra naturföremål.

Syfte: Rörelse, träna minnet, samarbete, uppmärksamhet och att lyssna

Dela in eleverna i grupper, ca 5-8 elever i varje grupp. Låt varje grupp ställa sig i ett led. Framför varje led ställs en låda med de fem naturföremålen i och cirka 3 meter bakom varje grupp ställs en tom låda. Låt varje elev i ledet få en siffra. Den som står först i varje led får nummer ett, nummer två får siffran två och så vidare tills alla fått ett nummer. Läraren ropar nu upp ett föremål och en siffra: ”Grankotte – tre”. De elever som fått siffran tre ska nu springa och hämta grankotten i lådan framför sig och springa och lägga den i den tomma lådan bakom sig. När de är klara återvänder eleverna till sin plats i ledet. Läraren fortsätter att ropa upp nya föremål och nya nummer. Det gäller för eleverna att inte bara springa snabbt utan också komma ihåg i vilken låda de olika föremålen ligger. Det blir svårare och svårare ju längre leken fortsätter eftersom föremålen kan ligga både framför och bakom ledet. Leken har inget slut utan fortsätter så länge det känns roligt.

Myrstacken

Myrstackar

Ta en kotte

Deltagarna delar upp sig i par två och två och letar sedan upp en kotte i skogen. Sedan ställer alla paren sig i en ring, ansikte inåt. Den ena i paret står bredbent framför sin partner. Alla parens kottar läggs i en hög mitt i ringen och lekledaren tar sedan bort en kotte.

På signal från lekledaren springer deltagarna som står bakom partnern ett varv medurs, kryper mellan benen på sin partner, tar en kotte, vilken som helst, och ställer sig framför kompisen.

Men eftersom lekledaren ju tagit bort en kotte blir ett par utan och får sitta sidan om till nästa runda. Lekledaren tar bort ännu en kotte så att det alltid finns en mindre än antalet par, och leken fortsätter. Nu är det den andres tur att springa.

Man kan leka denna lek med bara en kotte i mitten, då gäller det att nå den först och vinna ett poäng till sitt lag.

Man behöver då inte ens vara uppdelad i par utan alla deltagarna står i en ring och får en siffra 1, 2, 3 eller 4. Lekledaren säger en siffra, tex 3, då gäller det för alla treor att springa ett varv och krypa mellan benen på personen som står till vänster om sig och nå först till kotten.

Finns det inte tillgång till kottar får man la använda stenar istället juuuu! 

HUGGORMSTAFETT

Genomförande: Fråga eleverna hur man känner igen en huggorm. De flesta huggormar har ett zick-zack-mönster på ryggen. Därför springer man huggormsstafetten i zick-zack enligt följande:

• Ha ett mellanrum mellan personerna i ledet på ca 1 meter.

• Den som står längst bak i ledet (person A) börjar springa zick-zack framåt i ledet ända tills hen står längst fram.

• Så fort person A sprungit färdigt och står längst fram i ledet räcker hen upp händerna, som en signal för den som nu står längst bak att börja springa (person B). Fortsätt så tills alla har sprungit två gånger. Det lag som är först vinner. 

SNOKSTAFETT

Genomförande: Fråga eleverna hur man känner igen en vanlig snok. De flesta snokar har två ljusa fläckar i nacken. Därför springer man snokstafetten med sina knutna händer i nacken förbi ledet (ej zick-zack). I övrigt gör man som i huggorm- stafetten; räcker upp händerna när man kommer längst fram och fortsätter tills alla sprungit två gånger. Mer om ormr I Sverige finns det tre ormarter. Huggorm, Vipera berus, är mest utbredd. Vanlig snok, Natrix natrix, förekommer också på många platser, men är inte lika vanlig som huggormen. Hasselsnok, Coronella austriaca, är den minst vanliga ormen och finns bara i södra Sverige. Huggormen är den enda giftiga ormen i Sverige, men dess bett är sällan livshotande. Alla ormar är fridlysta i Sverige. Det betyder att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar samt ta deras ägg och/eller ungar.

Älgarna

Halva klassen är älgar, de andra väljer mellan att vara mat, skydd och vatten (dvs skogen, livsmiljön).

När älgen är hungrig och vill ha mat läggs händerna på magen, när den är törstig och vill ha vatten sätts tummen i munnen vill den ha skydd läggs händerna som ett tak över huvudet.

Skogen (behoven) gör samma tecken eftersom de har mat, vatten och skydd att erbjuda älgarna.

Älgarna står i ena änden av planen, skogen på andra sidan planen med ryggarna mot varandra.

Älgarna bestämmer sig för vad de behöver (mat etc.) och visar det med ett tecken. Skogen väljer mat, vatten eller skydd och visar också det med ett tecken.

Efter signal vänder sig älgarna om och springer till den som gör tecknet för deras behov. De som inte får sitt behov tillgodosett får stanna på skogssidan medan de älgar som hittar rätt behov tar med sig den personen och utökar älgstammen.

Skog som inte blir tagen av någon älg fortsätter vara skog tills de blir tagna av en älg. Diskutera hur de tre miljöfaktorerna kan reglera älgstammen. Leken kan också utökas med att t ex en jägare sätts in och får ta de älgar som letar sina behov. Jägaren springer från sidan och fångar älgar och älgarna blir då jägare. En varg kan komma in från andra hållet och jaga älg. Jägaren får inte skjuta vargen eftersom den är fridlyst, men om det ändå skulle hända hamnar jägaren i fängelset och går av banan. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt
  
• röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande

Centralt innehåll

• Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten
• Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker
• Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser.
  
• Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas
• Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
  
• Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.