Årskurs:
F
Tanumskolan 7-9, Tanum · Senast uppdaterad: 19 januari 2020
Du skall efter kursen är slut kunna: -vad nervcellerna har för uppgift och var i kroppen de finns, -vad hjärnan har för uppgift i din kropp, -vilken hjärnhalva som är aktivt under olika aktiviteter, -vilka uppgifter som de olika hjärndelarna har i huvudsak, -beskriva begreppen och använda dem, -vad det är som händer i din kropp när du t.ex. bränner dig på något varmt, -hur minnen uppstår och var i hjärnan detta sker, -förstår hur droger påverkar din kropp och hjärna, -finna information och vara källkritisk,
Veckoplanering:
v.4 Nervsystemet och sjukdomar
s. 274-275
Du skall kunna:
nervcellernas uppgift är att skicka meddelande mellan olika delar i kroppen,
(+) en nervcell består utav en nervcellkropp, synapser, inåtledande nervtrådar och utåtledande nervtrådar. Nervtrådarna skickar elektriska signaler,
synapser kopplar ihop nervtrådarna,
nervimpulser är elektriska signaler som sänds genom nervtrådarna, deras uppgift är att skicka meddelande mellan olika delar i kroppen,
det centrala nervsystemet består utav hjärnan och ryggmärg,
det perifera nervsystemet består utav alla andra nerver ute i din kropp,
(+) nervers som skickar signaler ifrån din hjärna ut i kroppen kallas för motoriska, dessa nerver gör t.ex. så att vi kan röra oss för att hjärnan skickar signaler till musklerna,
(+) de signaler som nerverna skickar till hjärnan utifrån kroppen kallas för sensoriska, det är så vi t.ex. får synintryck. Vi ser något, en signal går till hjärnan och vi tolkar den,
viljestyrda nervsystemet, är det system som vi kan påverka och det är t.ex. till för att vi skall kunna styra våra muskler,
självständiga nervsystemet är det system som vi inte kan påverka, det är t.ex. till för att styra hjärtat, tarmar, andning och annat i din kropp som fungerar automatiskt.
v.5 Hjärnans delar
s.276-283
Inlämningsuppgift: sjukdomar, klar den 31 januari
Du skall kunna:
hjärnan är ditt viktigaste organ,
(+) i hjärnan har vi ca 100 miljarder nervceller,
(+) hjärnan innehåller väldigt många blodkärl, de är till för att transportera syre och glukos till hjärncellerna,
hjärnan skyddas utav skallbenet, hjärnhinnor och vätska, vätskan fungerar som stötdämpare,
hjärnans olika delar:
storhjärnan är uppdelad i två delar, vänstra och högra hjärnhalva och är sammankopplade utav hjärnbalken. Den yttre delen av storhjärnan kallas för hjärnbarken, det är med denna delen av hjärnan som vi tänker och som vårt medvetande finns. Hos de flesta människor så arbetar vänster hjärnhalva mer när vi pratar, läser och räknar. Högre hjärnhalva är mer aktiv när vi upplever konst och musik.
mellanhjärnan och hjärnstammen har inte förändrats mycket sedan evolutionens start och liknar därför andra däggdjur. I dessa delar av hjärnan styrs många automatiska funktioner t.ex. sömn, andning, kroppstemperatur, hunger, törst, sexuell drift m.m.
lillhjärnan sitter i den bakre delen av hjärnan. Lillhjärnans uppgift är bland annat att styra vår balans och våra muskelrörelser så att de inte rycker,
ryggmärgen går från din hjärna ner längs din ryggrad. I den sker alla nervimpulsernas omkopplingar innan de går till hjärnan eller ut i kroppen.
I ryggmärgen sker även snabbkopplingar som gör att vi har reflexer, en reflex är att nervimpulser direkt går till musklerna utan att passera hjärnan,
(+) smärtreflexer är skyddsreflexer, det som sker när du t.ex. bränner dig är att du rycker bort handen innan du känner smärtan för att nervimpulsen sagt till din muskel att flytta sig innan du fått signal om att det gjort ont till hjärnan,
hjärnbarken gör oss till det utvecklade djur som vi är, det är tack vare den som vi kan planera, tänka abstrakt och ha det avancerade språk som vi har. Det är hjärnbarken som skiljer som mest från våra apliknande släktingar,
(+) den främre delen av hjärnbarken är inte helt färdigutvecklad förrän i tjugofemårsåldern. I denna delen av hjärnan bedömer vi risker och styr våra impulser,
(+) olika delar i hjärnan är specialiserade på olika funktioner t.ex rörelsecentrum, syncentrum m.m. (s.281)
Det är skillnad på korttidsminne och långtidsminne. Varje gång du lär dig något så förändras synapserna. Det är detta som gör att vi kan skapa, bevara och plocka fram minnen. När korttidsminnen skapas så förändras synapserna mindre än när långtidsminnen skapas. För att ha “lärt” dig något så behöver din kunskap lagras i långtidsminnet. Ordnas i hjärnan ihop med den kunskap som du redan besitter för att kunna plockas fram när den behövs.
v. 6-10 Alkohol, Narkotika, Tobak och din hjärna
11 februari 14.30 Besök/föreläsning
Grupparbete och laborationer
Redovisning
Begrepp du skall kunna
s.272-275
hjärna
ryggmärg
synapser
nervimpuls
centrala nervsystemet
perifera nervsystemet
självständiga nervsystemet
s.276-281
storhjärnan
hjärnbalken
hjärnbarken
vänster hjärnhalva
höger hjärnhalva
nervtrådar
lillhjärnan
hjärnstammen
skallbenet
hjärnhinnor
s.278
reflex
smärtreflexer (skyddsreflexer)
inlärda reflexer
s.281-283
hjärncentra
korttidsminne
långtidsminne
s.350-360
belöningssystem
droger
beroende
missbruk
matmissbruk
spelmissbruk
arbetsnarkomani
träningsmissbruk
tobak
nikotin
snus
cigaretter
alkohol
cannabis
drogromantik
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter