Sveriges historia - Den nya tiden

Detta är en tid när mycket händer i svensk historia!
Vi kommer att möta och analysera flera viktiga gestalter och händelser som har varit betydelsefulla för samhällets och människornas utveckling. Vem var egentligen Gustav Vasa? Vad hände under Stockholms blodbad? Vad innebar reformationen? Varför deltog Sverige i 30-åriga kriget? Hur fick Sverige sina första politiska partier? När kom potatisen till Sverige?

Mål för arbetsområdet 

Kort repetition av medeltiden.

Vasatiden, som är inledningen till Sveriges storhetstid.

Stormaktstiden som numer ofta kallas Östersjöväldet.

Frihetstiden

1700-1850

I det här arbetsområdet får du möjlighet att utveckla din förmåga att:

* Resonera om orsaker till och konsekvenser av t.ex. Stockholms blodbad, reformationen, boktryckarkonsten, upptäcktsresor. 

Exempelvis: Vilka orsaker fanns till och vilka följder fick Stockholms blodbad?

* Undersöka utvecklingslinjer och beskriva enkla samband mellan Vasatiden och andra tidsperioder. 

Exempelvis: Vad innebar övergången från feodalsamhälle/ståndsamhället till statsmakt för folket?

* Föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser. Föra enkla resonemang om källornas trovärdighet. Vem skriver historia och varför?

* I skrift och tal använda dig av historiska begrepp som exempelvis kronologi, stormaktstiden, reformationen, epok, statsmakt, nation.

* Tolka och visa på spår av historien i vår tid. Din förmåga att koppla dåtid till nutid. 

Exempelvis: Varför blir kronprinsessan Victoria drottning och inte prinsessan Madeleine?  Varför firar vi svenska nationaldagen den 6:e juni?.

Undervisning

• Lärarledda lektioner där vi läser och diskuterar innehållet i olika historiska texter och i historieboken.
• Titta på bilder från och filmer om tidsperioderna och diskuterar innehållet.
• Besök med guide på Vasamuseet.
• Du får träna dig på att använda dig av analysmodellen med orsak-konsekvens både i grupp och enskilt.
• Analysera olika historiska källor och dess trovärdighet.
• Öva gemensamt på att sammanställa information kring historiska personer och viktiga händelser från tidsperioderna.

Bedömning sker kontinuerligt, alltså vid varje lektionstillfälle. Bedömningen utgår från hur du utför och visar dina kunskaper genom både enskilt arbete och i gruppuppgifter.

Underlag för bedömning är:

• Muntligt, att delta i diskussioner i helklass och i mindre grupp.
• Skriftligt/muntligt kunna använda dig av analysmodellen orsak-konsekvens på en historisk händelse.
• Skriftligt arbete och muntlig redovisning om historisk person och händelse.
• Hur du har sökt, sammanställt och presenterat fakta och analyserat om en historisk person/händelse efter instruktion.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.