VT20 Nyreligiositet och andra livsåskådningar

Om man inte anser att man tillhör någon av de fem världsreligionerna - hur tänker man då? Detta arbetsområde kommer handla om andra sätt att svara på de stora livsfrågorna som meningen med livet och vad händer efter döden.

Första delen i vårt "Religion i samhälle"-projekt kommer handla om "de andra" livåskådningarna. Vi kommer att arbeta med begreppen: Nyreligiositet, Nya religiösa rörelser, privatreligiositet och sekulära livsåskådningar. Gemensamt för dessa livsåskådningar är att man diskuterar religion och livsfrågor på "nya" sätt jämfört med för flera år sedan när världsreligionerna grundandes. Vi kommer också diskutera vad religionsfrihet faktiskt innebär.

Se filmen: Religion och andra livsåskådningar på Studi.se igen om du behöver.

Studi beskriver religion utifrån sex punkter:

• Tro - på det heliga ex. gudar, andar. Tro är det man känner inom sig som sant.
  Vilka centrala tankar finns? Hur svarar livsåskådningen på livsfrågor som meningen med livet och vad som händer efter döden?

• Gemenskap - En grupp att mötas i som delar värderingar och tankar.  

• Handling, kult, ritualer - något personerna gör för att "bevisa" sin tro ex. nattvarden.  

• Etik och moral - vissa sätt att bete sig är bättre än andra.
  Hur är man en god människa? Hur formas identiteten utifrån din livsåskådning? 

• Viktiga historier - bakgrunden, varför bildades denna gemenskap/livsåskådning? 

• Heliga skrifter, texter som beskriver hur man ska tro.

Du kommer välja en ny religiös rörelse eller en sekulär livsåskådning att studera mer noggrant. Du ska i en Google presentation redovisa hur din livsåskådning passar in i Studi.ses beskrivning av vad en religion är. På vilka sätt passar din livsåskådning in i Studis förklaring, på vilka sätt passar den inte in? Ge konkreta exempel och jämför med vad du redan vet om exempelvis världsreligionerna.

Redovisningarna börjar v. 7.

• 8M redovisar onsdag 12/2 och 13/2
• 9M redovisar fredag 14/2

Läroplansmål

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

Centralt innehåll

• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Kriterier

• Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli­gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
• Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
• Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam­ manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
• Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
• Eleven kan också föra välutvecklade och nyan­serade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.