Matematik vt åk2

Det här är vad vi kommer att arbeta med i matematik under vårterminen i årskurs 2. Vi repeterar grunderna i matematik och bygger sedan på med nya kunskaper.

Förmågor och kunskaper som ska utvecklas

Du ska fortsätta att vidareutveckla dina matematiska förmågor och under vårterminen i årskurs 2 är det följande kunskaper och förmågor:

• Klockan, hela analoga klockan
• Multiplikation, 1:ans - 5:ans tabeller
• Talområdet 0-1000, positionssystemet-ental, tiotal och hundratal, addition och subtraktion i talområdet
• Geometri, geometriska objekt såsom punkt, linje, sträcka, vinkel,månghörning, rektangel, kvadrat, kub, cirkel och klot
• Volym, liter och deciliter
• Addition och subtraktionsuppställningar i talområdet 0-1000
• Mätning, meter och centimeter, omkrets
• Vikt, kilo och gram
• Formulera matematiska uttryck till matteproblem
• Olika matematiska begrepp 

Undervisning och arbetsformer

Vi arbetar med matematik på olika sätt. Vi har gemensamma genomgångar där vi samtalar och delger varandra våra egna tankar. Vi arbetar i matteboken enskilt och gemensamt. Vi spelar olika spel. Vi färdighetstränar på olika sätt , genomför olika undersökningar och löser matematiska problem tillsammans och enskilt.

Bedömning:

Du visar genom samtal, ditt eget arbete i matteboken, diagnoser och prov  att du utvecklar dina matematiska förmågor och kunskaper.

Läroplansmål

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• 
  
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.