Förutsättningar :

Sjöstjärnan har 20 barn varav 11 är flickor och 9 är pojkar. Barnen är i åldrarna 3-6 år. 6 barn har annat modersmål (arabiska, bosniska). Personalen på avdelningen arbetar 2 förskollärare 100% och 1 barnskötare 100 %, i området har vi tillgång till en specialpedagog.

Styrdokument som vi använder oss av i vår utbildning är :

Läroplanen Lpfö -18
BUF:s målbilder utifrån språk och matematik
Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kartläggning av utbildningen :

Vi ska fokusera på att hitta ett område utifrån ett undervisande förhållningsätt som vi behöver utveckla genom att observera utbildningen och eventuellt göra en eller flera tankekartor. Det kan tex vara någon rutinsituation, något mål i läroplanen, leken på gården, lämningar / hämtningar - " Gräv där du står " Motivera val av område utifrån kartläggningen utifrån avdelningens förutsättningar samt lärdomar och reflektioner från föregående års aktionsforskning.

I år har Laxöns förskola valt att fokusera på begreppet undervisning. Eftersom vi har fått en ny läroplan så har vi valt att fokusera på något av de områden som är förstärkt i nya läroplanen.

Kartlägg utvecklingsområdet :

Gör en ny tankekarta för att smalna av det utvecklingsområde vi valt. Brainstorma tillsammans! Koppla utvecklingsområdet till läroplanen. Vilken litteratur/teori kommer vi att ta stöd i? Leta efter relevant litteratur kring utvecklingsområdet, det kan vara forskning, böcker, artiklar, uppsatser mm. Det är viktigt att arbetet får en vetenskaplig grund.

Efter barnobservationer har vi utformat tankekartan (röda). Vi har också sett att en del barn kan leka länge (rollekar) när de får vara ostörda medans andra barn håller vid leken i korta stunder. Vi ser också att leken ofta blir väldigt fysiskt (nära varandra) vilket då ofta leder till att någon blir ledsen. En del barn har svårt att förstå turtagning eller att rätta sig efter" lekregler" som andra skapar. Vi ser också att några barn har svårt att komma in i leken eftersom de saknar svenska språket. Vi väljer att fokusera på kioskleken eftersom det är en lek där vi kan skapa en tydlig struktur med turtagning och lekregler som är lättförståeliga tex. köpa och sälja.

Vi kommer att ta stöd i Niklas Pramlings föreläsning "Lekresponsiv undervisning" UR Samtiden-Förskolesummit 2019. Vi har läst kapitel 4 ur Utbildning och undervisning i förskolan, omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling av Christian Eidevald & Ingrid Engdahl.

Syfte :

Vi vill att alla barn ska få positiva erfarenheter av att ingå och bidra i leken.

Aktionsfråga :

Hur kan vi genom lekresponsiv undervisning ge barnen förutsättningar att utveckla agency i leken?

Läroplansmål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

Konkretisera läroplanens text: Fokus är att varje barn på Sjöstjärnan ska känna sig delaktiga, inkluderade och kan påverka och bidra till sin leksituation (agency). Men även att barnen ska kunna ta ett steg tillbaka och låta någon annan leda leken och växa i rollen som ledare.

(utvärderingsbara mål som alla i personalen förstår)

Figurmål (huvudmål)

Centrala begrepp:

Lekresponsiv undervisning: När man i leken för in undervisande moment och utgår från vad barnen behöver stöttas och utmanas i.

Agency: Att vara aktör dvs att påverka leken som man deltar i.

Lek: " Kännetecknande för lek är samförstånd, turtagning och ömsesidighet, att man ger och tar och turas om i leken, att man skämtar, att man kan skilja på vad som är lek respektive allvar och att man kan ha roligt tillsammans". (Eidevald & Engdahl, 2019).

Differentiering - Vad behöver göras olika utifrån :

Lpfö kap 2:1
Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Planering av aktioner och val av verktyg :

Planera de aktioner som vi vill pröva utifrån de valda förbättringsområdet. Välj verktyg som ni tycker passar bäst för att följa aktionen / aktionerna . Loggbok/ reflektionsprotokoll, observation, samtal/intervju, film, ljudinspelning eller skuggning. Skriv in i tidsplanen när aktionerna ska göras och när ni ska reflektera och analyserar .

Verktyg: Filma och barnobservationer.

Aktion 1:V 3 - 4. Iordningställande av kiosken genom artefakter i form av pengar, frukt och godis.

Aktion 2: V 4 - 5. 3 barn får leka i kiosken åt gången (aktivitetskort) 1 vuxen stöttar leken genom att ställer frågor och finnas till hands.

Aktion 3: V 7. Besöker torget och frukthandlare.

Aktion 4: Lek i kiosken. Nya varor tillförs.

Resultat :

Aktion 1

Kiosken iordningställdes med kassa apparat, pengar, våg, frukt och kortläsare. Sebastian (pedagog) kom och levererade "frukt och klubbor" som föräldrarna gjort under ett föräldramöte.

Aktion 2

Tre barn börjar att leka i kiosken med en pedagog som är med för att stötta leken. Leken filmades.

3 pojkar, 3, 5 och 6 år leker i kiosken. 3 åringen behöver stöttning i det svenska språket då han har annat modersmål.

Lek och dialog pågår mellan barnen och pedagogen där pedagogen hjälper 3 åringen genom att tolka till de andra barnen. 6 åringen hjälper 5 åringen men pengar, 5 åringen hjälper 3 åringen med hur man avslutar handlandet.

Aktion 3

För att alla barnen ska ha en upplevelse om hur man kan handla frukt valde vi att gå till torget. Pga dåligt väder var det ingen torghandel så vi fick gå in i deras fruktaffär. Där fick barnen se olika frukter, prisskyltar och hur man betalar i kassan med kontanter. Vi köpte 2 olika frukter (granatäpple och kvitten) som ingen av barnen smakat innan.

Aktion 4

Vi tillförde nya varor och flyttade kiosken till en mer central plats. Några barn utvidgade leken genom att de började skriva prislappar och kvitton och använda kasse till frukten. Så länge en pedagog stöttade utvecklades leken.

Analys :

Aktion 2

I filmen ser vi exempel på scaffolding eftersom leken och artefakterna är nya för barnen. Scaffolding sker från både barnen och pedagogerna. Exempel när pedagogen stöttar 3 åringen genom att tolka vad han vill verbalt för 5 åringen.

Ett exempel är när pedagogen sätter ord på 3 åringens gester för att 5 åringen ska förstå honom. Vi ser även hur barnen stöttar varandra. Ett annat exempel är när 5 åringen vänder sig till 6 åringen för att få hjälp med hur mycket pengar han ska betala, tolkar vi det som att han frågar en more capable peer (som han tror har kunskapen). vi ser det också när 5 åringen instruerar 3 åringen om strukturen på leken och hur den ska avslutas.

Det vi ser är att det behövs stöttning i leken i nuläget. Det behövs en vuxen som kan se till alla barn får vara med och delta så alla barn får prova de olika momenten.

Samspelet sker verbalt och då ett av barnen inte har det svenska språket så blir det ett hinder för barnen i samspelet mellan dem. Således tolkar vi det som att den språkliga kommunikationen är avgörande. Pedagogen fungerar då som ett mediterande redskap för det barnet som inte har det verbala språket.

Aktion 3

Under utflykten till affären uppmärksammade vi barnen på hur det kan gå till att handla i en fruktaffär. Det som Pramling och Wallerstedt benämner i artikeln från 2019 ( Lekresponsiv undervisning.....) som är innebär att handlingen blev vedertagen kunskap istället för som om som innebär att det utgår från barnens fantasi.

I Nylander, L s intervju (2019) med Niklas Pramling påtalar han att leken skapar olika sammanhang där begrepp och ord får en mening. Vi såg att när barnen fick se hur det går till att handla på riktigt kan de sedan ta med det i leken så att betydelsen blir tydlig. Genom lekresponsiv undervisning skapas utrymme för att barnens agency ska främjas. Vi kunde se att barnen tog till sig och visade nyfikenhet för hur man exempelvis betalar med kontanter i affären.

Aktion 4

I leken skapade barnen egna kvitton och prislappar. De ville också ha en kasse att lägga varorna i. Pedagogens roll blev att stötta barnen i att skriva. Vi tolkar det som att barnens erfarenhet av att vara i en affär ökade deras agency för att utveckla leken i fruktkiosken. Detta då barnen kom med fler förslag på hur leken kunde utvecklas, dock behövdes fortfarande scaffolding till viss del. Intresset avtog efter ett tag.

Slutsats :

Då den här leken oftast är vuxeninitierad kan vi se att det behövs en pedagog för att leken ska fortgå. En del barn behöver stöttning för att inkluderas i leken och på så sätt få agency. Pedagogen får då en stöttande roll där vi fungerar som ett mediterande redskap.

Vi ser också att alla barns agency påverkas av när pedagogen tillför nya artefakteri leken. Barnens agency kan också utvecklas genom att ge barnen nya erfarenheter. Pedagogens roll är av betydelse för barnens agency.

Tanken som väckts är att använda leken i ett undervisande syfte och att kunna gå in i barnens lek för att utveckla leken vidare och för att alla barnen ska inkluderas i leken.

Lärdom/ reflektion :

Som vuxen är vi kvar i hur vi handlade när vi va små. Vår syn motsvarar inte dagens verklighet (självscanning, betala med kort osv).

Att vi kan göra skillnad men att ibland behöver man låta leken vara.

Referens :

Eidevald, C & Engdahl, I, 2019. Utbildning och undervisning i förskolan, omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm, Liber.

Nylander, L, 2019. Utan lek inget lärande. https://www.forskning.se/2019/10/22/utan-lek-inget-larande/

Pramling, N & Wallerstedt, C, 2019. Lekresponsiv undervisning - ett undervisningbegrepp och en didaktik för förskolan. Forskning om undervisning och lärande. 2019: 1 vol. 7

Pramling, N, 2019. Lekresponsiv undervisning. https://urplay.se/program/212973-ur-samtiden-forskolesummit-2019-lekresponsiv-undervisning

Skolverket. (2018). Läroplanen för förskolan. Stockholm: Skolverket

Sjöstjärnan PPF aktionsforskning vt 2020

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter