Favorit Matematik 3B

Under våren arbetar vi med matematik i många olika former. Till vår hjälp har vi bland annat läromedlet Favorit Matematik 3B där du kommer få tillämpa varierande arbetssätt som utvecklar ditt lärande vidare. Du kommer även i andra former få repetera samt befästa dina tidigare kunskaper. Målet är att du ska få de utmaningar och förutsättningar du behöver för att utveckla hållbara strategier och nå så långt som möjligt i ämnet matematik.

Vad vi ska lära oss. Varför just detta?

Du ska få lära dig

- skriva bråk
- jämföra bråk
- addera och subtrahera bråk

- klockan, analog och digital tid
- uppskatta, jämföra och mäta tid

- talen o till 10 000
- jämföra tal
- avrunda till närmaste tiotal och hundratal
- addition, subtraktion och multiplikation med uppställning
- multiplikation med 10, 100 och 1000

- mätning, längd
- punkt, linje och sträcka
- vinkel
- geometriska objekt; triangel, månghörning och rektangel
- räkna ut area och omkrets

- uppskatta, jämföra och mäta längd
- enheterna millimeter, centimeter, decimeter, meter och kilometer. Kunna jämföra och omvandla enheter.

Hur ska vi lära oss detta?

Du ska få arbeta laborativt, delta i diskussioner, spela spel och arbeta med problemlösning samt färdighetsträna i din bok och på arbetsblad. Du får även mängdträna och befästa det du tidigare lärt dig i vissa läxor.

Vad som kommer att bedömas:

Du ska kunna:

- Använda de fyra räknesätten med hjälp av olika metoder
- Arbeta med tal i talområdet 0 - 10 000
- Lösa problem med hjälp av olika strategier
- Arbeta med tid, längd och geometri
- Arbeta med olika längdenheter

Hur du får visa vad du kan:

I det dagliga arbetet genom att följa instruktioner, delta och bidra i olika matematiska resonemang både individuellt som i grupp. 

Genom att du försöker använda dig av matematiska begrepp när du samtalar matematik. 

Genom att göra den formativa diagnosen Vad har jag lärt mig? efter varje kapitel.

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• 
  
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
• Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.
• Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
• Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
• Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.