Genetik och genteknik år 9

Genetik är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper ärvs. Hur arvsmassan (vårt DNA) är uppbyggd och fungerar, hur förändringar i generna uppstår. Området behandlar också genteknikens utveckling och de möjligheter och risker som tekniken kan innebära.

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas 

Det här ska vi göra:

Undervisningen fokuserar på följande moment;

• Cellens uppbyggnad
• DNA-molekylen, kromosomer, gener och anlag
• Genteknik och etiska dilemman

Undervisningen innehåller föreläsningar, laborativa moment, gruppdiskussioner, ”frågestunder”, självständigt kunskapssökande, lärarhandledning i grupper och individuellt.

Eleverna får visa sina kunskaper genom muntliga diskussioner och övningsuppgifter samt i en avslutande muntlig debatt. I debatten ska genteknikens möjligheter och risker samt några av de etiska frågor som gentekniken väcker behandlas.

Det är viktigt att tänka på att underbygga resonemangen i diskussionen med fakta. Diskussion och dokumentation om trovärdiga källor (källkritik) ingår i förberedelsearbetet inför debatten.

Konkretiserade mål

När vi är klara med arbetsområdet ska du:

- förstå och kunna använda centrala ord och begrepp (se lista nedan)

- känna till något om arvets och miljöns betydelse samt kunna ge exempel på egenskaper som styrs av det ena eller det andra.

- veta hur våra celler, kromosomer, DNA och gener är uppbyggda.

- känna till vad ett anlag är och hur man kan ärva anlag.

- ha kunskap om mutationer och genetiska sjukdomar.

- känna till några användningsområden för genteknik.

- kunna använda dina kunskaper om genetik och genteknik för att diskutera genteknikens möjligheter och risker.

- kunna granska källor och värdera fakta (källkritik).

Bedömning

Det här bedöms i arbetet:

• Din förmåga att föra underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet

• Din förmåga att föra under­byggda resonemang kring hur människan påverkar naturen

• Din förmåga att använda dina kunskaper i biologi för att kunna följa och delta aktivt i diskussioner om genteknikens möjlighet och risker.
• Din förmåga att använda dina kunskaper i biologi för att kunna diskutera genteknikens möjligheter och risker.
• Din förmåga att beskriva, förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter
• Din förmåga att granska och värdera olika källors trovärdighet (källkritik)

Begrepp

cell,  cellkärna, proteinfabrik (ribosom), energiverk (mitokondrie), cellmembran

celldelning

befruktning

könsceller (ägg och spermier)

kromosomer hos människa (46 st, 44+XX eller 44+XY), könskromosomer (XX, XY)

gen (en bit av DNA-molekylen som har receptet på ett visst protein)

proteiner

DNA-molekyl, arvsmassa 

arvsanlag / anlag (dominanta och vikande/recessiva)

egenskaper: ärftliga / miljö

mutationer

cancer

genteknik

växt- och djurförädling /(avel av djur)

genmodifierade organismer (GMO)

kloning

fosterdiagnostik

provrörsbefruktning

embyrodiagnostik

genredigering med ny teknik (CRISPR/cas9)

Läroplansmål

Syfte

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
• Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
• Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
• Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
• Fältstudier, experiment och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.