Sagor

Prinsar, drakar, häxor, trollkarlar och förtrollade djur är exempel på klassiska sagoingredienser. Miljön är kanske skogen, bortom bergen, i en koja eller ett slott. I sagor finns det magiska tal, upprepningar och trollformler. Det finns alltid ett problem som ska lösas och det slutar lyckligt. Du ska nu få bege dig in i sagornas värld och läsa, skriva, lyssna och lära dig mer om sagor!

Tidsplan

Vecka 6-8

Mål – Syfte, centralt innehåll och konkretiserade mål

Du ska kunna:

• läsa/lyssna på en saga och hitta typiska sagoingredienser.
• skriva en egen saga med några typiska sagoingredienser.
• skriva med hela meningar som börjar med stor bokstav och slutar med punkt.
• skriva en saga med tydlig inledning, handling och avslutning.
• läsa igenom din saga och ändra efter respons.

Bedömning – Vad som skall bedömas och hur det går till.

Du ska få visa dina kunskaper genom att:

• du skriver en egen saga med typiska sagoingredienser.
• du skriver en saga som har tydlig inledning, handling och avslutning.
• du skriver meningar som börjar med stor bokstav och slutar med punkt.
• du ändrar i din text utifrån den respons du fått.
• du lyssnar på/läser ett par klassiska sagor. t.ex. Hans och Greta, Askungen, Snövit m.fl. 
• du kan förstå och hitta typiska sagoingredienser i en klassisk saga. 

Undervisning – Genomförande och tidsplan

Du ska få öva på:

• vad som är typiskt för sagor/en typisk uppbyggnad för en saga.
• att lyssna på många sagor och tillsammans med dina klasskamrater fundera över vad det finns för sagoingredienser.
• att läsa sagor.
• att jämföra sagor, karaktärer, sagomiljöer etc. 
• att skriva en saga med läslig handstil.
• att få respons av lärare på din saga. 
• att förbättra din saga utifrån responsen.
• att rita passande bilder till din saga. 
• att läsa din saga för klasskompisar. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Grundläggande textbearbetning.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.

Kriterier

• Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.