Varför finns det djur?

Vi lever i en snabb värld där tekniken tar en stor plats. Vi vill lägga fokus på det som finns nära och många barn har en relation till.

Innehåll

Målstyrd planering av ett tema, ett projekt eller en rutin i en scaffoldingstöttande undervisningsmiljö utifrån Ann S Philgrens planeringsmodell "Baklängesplanering", sammanställt till denna version av Gunilla Christersson Vigert. Se mer i "Undervisning i förskolan - att skapa lärande undervisningsmiljöer" av Ann S Philgren (2018) kapitel 9 - 11.

Den här mallen innehåller stödtexter som beskriver arbetet med en baklängesplanering. I texterna hänvisas det till boken som nämnts ovan. Alla stödtexter är blåa. När ni har skrivit färdigt er planering tar ni bort all blå text. Kvar blir er planering. (Se exempel sid 176)

Vi tänker oss arbetslagets planering som en ryggsäck som arbetslaget gemensamt packar för att göra sig redo för en utforskande utflykt inom ett ämnesområde tillsammans med barnen. Ryggsäcken fylls med ett innehåll som förskollärarna och barnskötarna kan behöva under arbetet med temat. Men den är inte färdigpackad från början utan de kommer att packa ner fler saker efter hand som processen fortskrider tillsammans med barnen. Det är inte heller säkert att de kommer att använda allt det de packade ner från början. Alla i arbetslaget måste ha koll på vad som finns i ryggsäcken och bidra med att fylla på ryggsäcken på vägen.

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Vad ska läras? Ni börjar med att titta i lpfö18, framförallt de övergripande delarna och ringar in ett ämnesområde som ni vill lyfta fram för att möjliggöra ett lärande hos barnen. Området ska gärna vara ämnesövergripande och göra det möjligt att knyta ihop arbetet inom ämnen med sociala förmågor och skapande till en helhet. Valet av ämnesområde görs utifrån er kunskap om barngruppen och om de individuella barnen samt om vilka ämnesområden barnen redan mött och vilka ämnesområden ni tror att de kommer att möta på eget initiativ. Men även analysen av resultaten i det systematiska kvalitetsarbetet och de utvecklingsområden ni lyft fram kommer att ligga till grund för vad ni väljer att fokusera på.

Det är sen viktigt att fundera över varför det är viktigt för barnen att möta detta ämnesområde ur ett större perspektiv, ett livsperspektiv men också ett globalt perspektiv. När ni har pratat ihop er kring varför det är viktigt att arbeta med ämnesområdet formulerar ni syftet som en generativ fråga. Det vill säga en fråga som kan växa i olika riktningar och som väcker nyfikenhet och lust att utforska hos både barn och vuxna. Du känner igen en bra generativ fråga på att du får den att "poppa", nya frågor och tankar poppar upp i barnens och våra huvuden. Den generativa frågan ska fungera som ledstjärna under hela processen. (Läs mer sid 140 - 142)

Generativ fråga: Varför finns det djur?

Syfte: Att se samspelet mellan djur och människor, hur allt hänger ihop!

1b: MÅL ur Lpfö 18

Många av läroplanens mål kan stämma in på ett övergripande ämnesområde men det är viktigt att göra ett urval. Välj inte ut fler mål än att de kan hållas levande hos alla i arbetslaget under hela processen. Läroplansmålen består oftast av flera innehållsdelar och ibland kanske ni väljer ut en specifik del av ett läroplansmål som stämmer överens med det ni vill uppnå i ert tema. Det är klokt att begränsa sig till högst två eller tre mål i ett tema. Ni väljer kanske t ex ett mål som syftar på hållbar utveckling, ett språkinriktat mål och ett som handlar om barnens sociala kompetens. Dessa långsiktiga, breda mål blir utgångspunkten och längre fram i planeringen tar ni ställning till vad det är för förståelse, förmågor och begrepp inom målen som är aktuella att fokusera på under just detta tema för just denna barngrupp. (Läs mer sid 142 - 143)

Mål ur Lpfö 18: 

 

förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Här kan ni eventuellt behöva göra en paus i planeringen för att ta reda på mer om vad barnen vet och vad de är nyfikna på att utforska kring det ämnesområde ni valt. Kanske planerar ni en spännande aktivitet eller ett utforskande samtal för att få svar på frågor som t ex Vad intresserar barnen? Vad vet de redan? Vad har de för hypoteser? Vad vill de veta mer om? Har några av barnen specifika behov som ni behöver planera utifrån? (Läs mer sid 144 - 145)

Barn är experter på att ställa fyndiga och spännande frågor, så kanske är det någon av barnen som bidrar med en fråga som skulle kunna användas som generativ fråga för temat. Det kan då vara aktuellt att komplettera eller byta ut er första generativa fråga mot barnets.

Barnens intressen, initiativ och behov:

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Vad är det barngruppen ska få möjlighet att förstå under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens nya eller ökade förståelse. Detta steg är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Förståelse:

Vissa djur vet barnen namnen på. Men alla i gruppen vet inte att det benämns som insekter. Att samarbeta kräver många olika egenskaper i den sociala interaktionen där ligger barnen olika i gruppen.

Detaljer

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Vilka förmågor är det barngruppen ska få möjlighet att utveckla under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens nya eller ökade förmågor. Även detta steg är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Förmågor:

Lära sig att samarbeta, utöka sitt ordförråd samt kunskap om djur.

1f: BARNENS BEGREPP

Vilka begrepp är det barngruppen ska få möjlighet att lära sig under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens ökade begreppsvärld. Även detta är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Begrepp:

Olika arter

Djupare kunskap om olika djur

Lära sig att urskilja detaljer

Lära sig att ställa relevanta frågor och söka svar

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Vilket förhållningssätt ska ni alla i arbetslaget ha under processen för att ge barnen optimala förutsättningar för utveckling och lärande? Vilken undervisningsmiljö vill ni erbjuda barnen? Vilka arbetssätt? Vilka samtalstyper? Vilka frågetyper? Hur ska alla barns röster bli hörda? Hur främjar vi likvärdighet och jämställdhet? Etc... Här blir det viktigt att beakta de utvecklingsområden ni satt upp i det systematiska kvalitetsarbetet.

Vilka teorier ligger till grund för det arbetssätt ni har valt? (Läs mer sid 145 - 146 samt kap 1 - 8)

Arbetslagets förhållningssätt:

Vetenskaplig grund:

Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv med en samspelsteori som grund - att lärandet sker i samspel med andra och med omgivningen.

Förutsättning för lärande är vad Vygotskij beskriver som de proximala utvecklingszoner - alltså skillnaden mellan vad barnet kan tillsammans med en vuxen och vad barnen kan självständigt (Venger & Mukhina, 1982, s.36).

Undervisningen blir därför viktig då pedagogerna måste förekomma barnens utveckling för att kunna utmana.

Lärandet sker först på en interpersonell nivå - i samspel med andra, för att sedan kunna använda lärandet i andra sammanhang på egen hand - på en intrapersonell nivå, en inre process. 

Förförståelsen hos barnen är också en viktig del av processen. Barnen bär med sig upplevelser och kunskaper sen tidigare samt en förförståelse av aktiviteten eller området som ska läras. Förförståelsen formar då dialogen med omgivningen och på så sätt den fortsatta förståelsen. Barnen tolkar det vi säger och svarar utifrån det - pedagogen tolkar det barnet säger och svarar utifrån det. Förförståelsen bildar då en spiral där förförståelse - fråga - svar bildar en helhet. 

(Undervisning i förskolan, Ann S Pihlgren, 2017) 

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Finns det någon ytterligare kunskap förskollärare och barnskötare behöver tillägna sig för att kunna bidra med stimulans och utmaningar?

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

Lära sig mera om djur.

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

På vilket sätt kommer ni efter temats genomförande kunna se att vart och ett av barnen utvecklas mot de förmågor, den förståelse och de begrepp ni har satt upp som mål? Skriv kriterier för vart och ett av förmågorna, förståelsen och begreppen ni satt upp för er barngrupp under 1d, 1e och 1f. Arbetslaget ska i kriterierna kunna följa barngruppens progression under arbetet med temat. Använd gärna en matris för att skriva fram hur man kommer kunna se progressionen i stegen "påbörjad utveckling", "en bit på väg" samt "måluppfyllelse". Ni kan skriva  i dokumentmallen (Matris mall) som finns i Teams eller på ett papper. 

Kriterier: 

Samarbete- barnet kan samarbeta med en eller flera i en grupp. Spontant eller under en aktivitet som är bestämd sen innan.

Ordförråd- barnet kan i sin dialog tillägna sig nya ord på ett naturligt sätt. Barnet kan även i dialog med andra berätta och visa sina nya kunskaper.

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Hur ska ni göra för att utvärdera? När ska ni utvärdera? Planera en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet att genomföra på slutet av temat och/eller en formativ utvärdering att genomföra under processens gång. (Läs mer sid 158 - 162)

Utvärderingssätt:

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Planera hur ni ska sätta igång temat/projektet för att väcka barnens intresse. Starta gärna med en aktivitet som sätter igång barnens tankar, fantasi och kreativitet, där de får använda flera sinnen och känslor. Det kan vara en fördel om det är ett problem eller ett dilemma som barnen ska utforska tillsammans. Skriv även ner tankar ni har om hur ni sen skulle kunna gå vidare men lämna öppningar så att barnens initiativ och frågor får möjlighet att påverka er fortsatta planering. (Läs mer sid 164 - 172)

Aktiviteter:

Vi går gruppvis till skogen. Vi börjar med att lyfta frågan Vad finns det för djur? Sedan, Var finns dom?

Vi pedagoger tar med oss underlaget till reflektionen och gemensamt väljer vi hur vi går vidare.

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Hur ska ni kontinuerligt följa upp det som sker och fånga barnens lärprocesser, hypoteser, frågor, tankar etc, så att de kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna. Ni planerar alltså för hur och när ni kan stoppa ner fler saker i er "planeringsryggsäck". (Läs mer sid 172 - 173)

Formativ uppföljning:

Via observationer som sker dagligen i aktiviteter som vi leder eller i det som sker spontant. Vi tar med oss materialet till reflektionerna som underlag.

3c: LÄRMILJÖ

- Sammanhang (kontext)
- Material och teknik
- Samverka, samarbeta och samlärande

Vilken lärmiljö vill ni skapa för att bidra med så bra möjligheter som möjligt till barnens utforskande och lärande? Vilken är den optimala miljön för det lärande ni avser? Är miljön autentisk, verklighetsnära? Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillför barnen spännande utmaningar utifrån målen? Hur skapar ni möjlighet för barnen att utforska samma sak på många sätt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammansättningar gynnar utforskandet och lärandet? Hur behöver möblering/placeringen vara för att lärandet ska underlättas? Hur bidrar miljön till dialog, samverkan, samarbete och samlärande mellan barnen? (Läs mer sid 173 - 179)

Lärmiljö:

Vi ser till att det finns böcker om djur. Vi tittar i polly glutt appen efter djurböcker.

Vi skapar egna djur av materialet som finns i ateljén.

 ungefär två månader sedan

 

 

Vad har hänt sedan förra reflektionstillfället?

Vad har vi gjort?
Vad har vi sett?

Reflektioner

Hur gick det?
Varför blev det så?
Hur reagerade barnen på det ni gjorde?
Vad fångade barnen?
Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning?
Hur fungerade lärmiljön som stöd för processen?
Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften?
Vilka strategier använde barnen?
Vilka barn var delaktiga?
Vilka reflektioner gjorde barnen?
På vilket sätt bidrog vi pedagoger till barnens lärande?

Vilket lärande ser vi?

Vad är det barnen försöker förstå?
Vad verkar de vilja undersöka?
Vad vill du som pedagog att barnen ska förstå?
Arbetar vi mot de mål som är uppsatta?
Hur använder sig barnen av varandra i sitt utforskande?

Hur går vi vidare?

Vad och hur ska vi utmana?
Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen?
Vilka fler språk och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen?
Vilka fakta behöver pedagogen söka för att komma vidare?
Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga?
Vilka arbetssätt och förhållningssätt ska vi använda?
Vilka kunskaper behöver vi pedagoger för att kunna utmana barnen vidare?