Undervisningsplan v.t. 2020, Igelkotten, Lofotens förskola

En undervisningsplan beskriver hur vi lägger upp den övergripande undervisningen utifrån utbildningsplanens mål och varje avdelnings valda mål i läroplanen.
 

Innehåll:

1.Kartläggning.

Språk

Barnens språk är kopplat till deras intressen. Barnen tycker det är intressant med sång, rim och ramsor. Barnen härmar och inspireras av varandra och av pedagogerna. Även inspirationsbilder i miljön bidrar till att ord används. Barnen leker med orden. 

 

Naturvetenskap, matematik och teknik.

När det gäller matematik är barnen intresserade av enklare talföljder och sortering. Inom teknik ser vi ett intresse hos flera barn i att bygga och konstruera främst i lek med tåg och torn. I leken pågår här en verbal kommunikation (språklek) och intresset främjar leken likaväl som den bidrar till situationer där konflikter uppstår. Även i ateljén ser vi ett begynnande intresse för olika skapandetekniker. Inom naturvetenskap ser vi ett intresse kring djur, natur, återvinning/sopsortering. 

 

Fysisk aktivitet

Barnen visar spontan glädje och intresse av musik och dans. Vi ser att barnen har en befintlig erfarenhet av musik från exempelvis Youtube. Barnen sätts spontant i rörelse till musiken. I lekhallen finns utrymme för snabb rörelse och barnen finner stor glädje i det. Utomhus är de allra flest barnen nyfikna och är spontant i utforskande och lek. Förskolans stora gård erbjuder större utmaningar för våra äldre barn och den mindre gården är lagom till de allra yngsta. Generellt sett äter barnen bra på förskolan. Barnen är nyfikna och vågar pröva nya maträtter. Detta hjälps otroligt mycket av att vi på Lofoten serveras mat från köket som ser inbjudande ut och där ingredienserna går att beskriva för barnen och ha ett samtal kring. Barnen visar ett begynnande intresse kring måltidspedagogik/Sapere i de få tillfällen där vi erbjudit enskilda råvaror.

 

Barns inflytande

Materialet är tillgängligt i miljöerna så att barnen självständigt kan sätta igång lekar. Under samlingar erbjuds barnen delaktighet i valet av sånger. Dessutom har anpassningar gjorts så att samtliga barn kan vara mer delaktiga i mindre grupper under samlingar. Även i projektgrupper samt under eftermiddagar ser vi till att varje barn får mer uppmärksamhet och utrymme då vi arbetar i mindre grupper. Barnen hanterar övergångar och rutiner på olika sätt. Vissa behöver mer tid än andra och fler/tydligare instruktioner.  

 

2. Arbetslagets målbild om barnens förändrade kunnande

Språk:

Barnen har ett utökat ordförråd och en utökad begreppsförståelse med ett praktiskt användande. Barnen har en utökad förståelse för bokstavssymbolerna. 

 

Naturvetenskap: 

Barnen har ett utökat kunnande om och en utvecklad trygghet i den närliggande naturen. Barnen utvecklar en begynnande kunskap kring olika djur samt en begynnande kunskap kring ett hållbart samhälle.

 

Matematik:

Barnen utvecklar en förståelse för enklare talföljder samt en utvecklad kunskap kring enklare sortering. Barnen får ett utökat kunnande kring de två matematiska begreppen enklare geometriska former samt siffersymbolerna. 

 

Teknik:

Barnen har en fördjupad kunskap i olika begrepp som rör bygg och konstruktion. Barnen får en begynnande kunskap kring olika skapandetekniker.

 

Fysisk aktivitet:

Barnen utvecklar sin grovmotorik. Barnen utvecklar ett intresse och ett mod att pröva maten som serveras. 

 

Barns inflytande:

Barnen utvecklar en trygghet och en självständighet i de pedagogiska miljöerna. Barnen hanterar övergångar på ett mer positivt sätt och känner till förskolans rutiner.

 

3. Läroplansmål att arbeta mot för att möta målbilder.

 

 

 

4. Organisering av miljö - material för att nå målbilden.

 

• Så här organiserar vi vår miljö ute för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden

• Språk: Tillföra bokstavssymbolerna på barnens nivå i miljön. Pedagogerna är aktivt lyssnande och stöttar med ord som förklarar och förtydligar. Exempelvis i leksituationer. Pedagoger använder ett rikt språk med synonymer. Vi arbetar i mindre grupper vilket gör att varje barn får mer utrymme för undervisning och omsorg samt ger pedagogerna tillfällen för att samla in ett systematisk reflektionsunderlag. Vi använder oss av TAKK som kommunikationsstöd med samtliga barn i verksamheten. 
• Naturvetenskap: Vi beger oss ut i tvärgrupper med andra avdelningar samt i egna mindre grupper för att utforska naturen i närområdet. Vi besöker återvinningsstationerna samt tar initiativ att städa i utemiljön tillsammans med barnen. Pedagogerna visar samt pratar om vikten att hålla Sverige rent för en hållbar utveckling samt att ta hand om det materialet vi har på förskolan. 
• Matematik: Pedagogerna använder ett rikt och nyanserat språk för att uppmärksamma barnen på matematiska begrepp i den vardagliga leken. Vi tillför siffersymboler samt enklare geometriska former på barnens nivå. Pedagogerna är aktivt lyssnande och stöttar med ord som förklarar och förtydligar matematiska begrepp exempelvis i lekarna samt under sångsamlingar. 
• Teknik: Vi konstruerar med olika naturmaterial som exempelvis, kottar, pinnar, plankor och blad. Vi uppmärksammar aktiviteter som barnen är intresserade av och uppmuntrar dessa oavsett inne eller utemiljö.  Vi kommer att inspirera barnen att bygga exempelvis tågbanor i sandlådan, måla is med vattenfärger samt ritar med kritor på asfalten.  
• Fysisk aktivitet: Fokus kommer att ligga på att utveckla barnens grovmotorik. Tillsammans med barnen kommer vi att utforska och följa upp odlingsprocesserna för att få en förståelse för odling till råvara.   
• Barns inflytande: Barnen vet vart materialet finns i miljöerna. Barnen får möjligheter att välja aktiviteter/stationer självständigt.  Vi sänker tempot och för en dialog med barnen vid övergångarna. Vi förklarar rutiner och händelser med ord och bemöter barnens reaktioner med respekt. 

 

• Så här organiserar vi vår miljö inne för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden

     

• Språk: Tillföra bokstavssymboler på barnens nivå. Pedagogerna är aktivt lyssnande och stöttar med ord som förklarar och förtydligar. Exempelvis i leksituationer. Pedagoger använder ett rikt språk med fler synonymer. Vi arbetar i mindre grupper vilket gör att varje barn får mer utrymme för undervisning och omsorg samt ger pedagogerna tillfälle för att samla ett systematisk reflektionsunderlag. Ha uppsatta ordbanker i alla rum. Vi använder oss av TAKK som kommunikationsstöd med samtliga barn i verksamheten. 
• Naturvetenskap: Vi har tydlig plats i miljön för att återvinna material, exempelvis var plast och papper ska vara.  Pedagogerna ska utveckla en tydlig plats för naturvetenskapligt utforskande. Pedagogerna visar samt pratar om vikten att hålla Sverige rent för en hållbar utveckling. För att skapa ett begynnande lärarande hos barnen om olika djur kommer en bondgård att tillföras som lekmaterial. Denna kommer placeras vid naturvetenskapliga hörnan och kommer byggas med hjälp av olika naturmaterial. 
• Matematik: Pedagogerna använder ett rikt och nyanserat språk för att uppmärksamma barnen på matematiska begrepp i den vardagliga leken. Vi tillför ytterligare siffersymboler samt geometriska former på barnens nivå. Pedagogerna är aktivt lyssnande och stöttar med ord som förklarar och förtydligar matematiska begrepp exempelvis i lekarna samt i sångsamlingar. För att utmana barnens sorterande har vi tillfört pussel av olika slag och former. Vi inkluderar ett matematiskt tänk även i rutiner som fruktstund och övriga måltider. 
• Teknik: I tillförandet av bondgården konstruerar vi bland annat med hjälp av olika naturmaterial som exempelvis, kottar, pinnar och blad. Vi uppmärksammar aktiviteterna som barnen är intresserade av och uppmuntrar dessa oavsett miljö. Vi tillför mer inspirationsbilder som visar på byggnader och fordon. Vi tillhandahåller en variation av material att bygga med exempelvis Duplo, mjuka klossar, lera, vattenfärger samt trolldeg.
• Fysisk aktivitet: Fokus kommer även inomhus att ligga på att utveckla barnens grovmotorik. I lekhallen har barnen möjlighet att springa,klättra, balansera, sparka boll och dansa. I samlingarna inkluderar vi måltidspedagogik där barnen får möjlighet att pröva och utforska olika råvaror. 
• Barns inflytande: Materialet har tydliga platser i miljöerna. Barnen får möjligheter att välja aktiviteter/stationer.  Vi sänker tempot och för en dialog med barnen vid övergångarna där vi sätter ord på det som sker och förklarar rutiner. Vi bemöter barnens olika reaktioner med respekt.  

 

5. Så här ska vi arbeta med vårt förhållningssätt i undervisningen för att stödja barnens utveckling och lärande kopplat till målbilden och de valda läroplansmålen.

Vi agerar som positiva förebilder när det gäller hållbarutveckling. Vi visar barnen hur vi tillsammans ska ta vara på materialet så att det inte förstörs. Pedagogerna tar initiativ till att hålla förskolans gårdar rena från skräp och skapar samtidigt undervisningssituationer i exempelvis sortering.

Pedagogerna är positiva förebilder och medlekare. Vi deltar aktivt i rörelselek och utmanar barnen i så väl inne- som utemiljöer. Pedagogerna är nyfikna och intresserade av hur barnen tar sig an materialet och utmaningarna som ges. Vi är i ständigt dialog med barnen och ställer frågor intresserar och väcker nya infallsvinklar. Vi stödjer barnen i deras konflikter och dömer inte vad som är rätt eller fel. Vi går in i undervisningssituationerna med en tydlig undervisningsfråga, exempelvis vad vi ska fokusera på eller observera hos barnen under denna aktivitet?

Pedagogerna använder ett rikt och medvetet språkbruk där man får in relevanta begrepp som en naturlig del i dialogen med barnen. Pedagogerna använder sig av ordbanker och reflektionsprotokoll som ett systematiskt arbetssätt för att kunna följa barnens utveckling och lärande. 

6.Aktiviteter/tema kopplat till målbilden

 I våra projektgrupper kommer vi att ha varierande aktiviteter utifrån befintliga rum i miljöerna. Dessa rum kommer att vara i ateljén, bygg och konstruktion samt utemiljön/naturvetenskapliga hörnan. Aktiviteterna anpassas efter barnens intressen samt våra observationer från föregående projekttillfällen. 

7. Så här tar vi fram pedagogisk dokumentation som stödjer vårt systematiska kvalitetsarbete

Pedagogerna använder sig av ordbanker och reflektionsprotokoll som ett systematiskt arbetssätt för att kunna följa barnens utveckling och lärande. Vi har projektgrupper tre gånger i veckan. Våra projektgrupper består av i förväg uppdelade ansvarsbarn och äger rum på förmiddagarna (tisdagar, onsdagar och torsdagar). Vi utnyttjar tid för dokumentation dels vid sovvilan från måndag till fredag, vid tisdagseftermiddagarna från 15-16.30 dels från 16.30-17.30. På torsdagar dokumenterar en pedagog mellan 8-9. Vi dokumenterar med hjälp av ordbanker samt genom att fotografera/filma, observera och anteckna det barnen gör och säger under projektaktiviteterna och sammanställer det i reflektionsprotokoll. Vi återför dokumentationen genom olika metoder. Visa bilder på Ipad, projicera bilder på väggen, visa filmer från en aktivitet samt berätta för barnen det vi sett. Dokumentationen hålls levande för barnen genom att bilder från aktiviteterna sätts upp i miljöerna samt finns med i informationsbreven till barnen och vårdnadshavarna.  

Läroplansmål

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,