Vävning

Vi kommer att prova på att väva på olika sätt och väva i olika material. Vi lär oss lite historia om vävning.

 OM VÄVNING

Vävning är en gammal teknik. Allt som behövs är något att väva på ex låda, kartongbit, pinnar, vävramar och vävstolar. Trådar (varp) att spänna upp samt garn eller annat material till inslag som man väver med.

Vävda tyger runt kan vi hitta runt ikring oss och på oss. En av världens äldsta textila teknik som finns över hela världen.  I Iran har man hittat ett avtryck i lera av ett tyg i tuskaft som man daterade till 7 000 f.Kr. 

Linnetyger daterade till 5 000 f.Kr. är funna i Egypten, och i Europa finns linvävnader daterade till yngre stenålder. Ända fram till 1700-talet ansågs linet vara det viktigaste materialet till vävnader. Ullen var mer ämnad för vardagsbruk. Bomullen kom på 1800-talet. Men eftersom tillverkningen ofta skedde med träredskap är de arkeologiska fynden få, med undantag för till exempel varptyngder.

Gerumsmanteln, tidigare den äldsta kända vävnaden i Sverige, dateras numera till förromersk järnålder mot tidigare antagen bronsålder. I Eldsberga socken i Halland har man dock i en bronsåldershög hittat resterna av ett bälte till en bältesplatta, vävt i tuskaft.

Bockstensmannens kläder från 1300-talet är den tidigaste bevarade hela klädedräkten i Europa. 

 

Vi kommer att lära oss lite historia om vävning. Förstå skillnaden på stickade och vävda tyger

Ni kommer att få välja olika sätt att väva på.

• snickra en vävram
• väva på kartong
• japansk snodd
• skål av träribbor och träbotten

Material

• bomullsgarn
• klippa bomullsremsor
• mattrasor
• ullgarn
• akrylgarner

Ni  kommer att lära er olika vävtermer.

Ni kommer att få kunskap om

• varp och inslag
• över och under
• skäl
• vävstol
• olika sätt att väva
• olika material som man kan väva med.

Slöjdbegrepp: varp, inslag, stadkant, vävt tyg, trikåtyg,  över och  under

Under temat har vi muntliga utvärderingar.

När temat är klart så skriver vi en utvärdering.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

Centralt innehåll

• Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
• Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
• Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg.
• Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
• Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
• Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.