FlugSvampens pedagogiska planering vt 2020

Tillsammans kan vi nå månen...
Med sagan som grund utforskar vi nya spännande teman.

Varför?

Under våren följer vi mål baserade från Läroplanen,  Barnkonventionen och Skolverket. Vi utgår från barnens intressen, förmågor och förståelse som vi såg när vi utvärderade höstterminen. Vi vill bygga vidare på det vi arbetade med då samt introducera nya kunskaper och upplevelser.

Sagan om Månulvarna är något som väcker barnens intresse och frågor så de kommer fortsätta att inspirera oss till nya spännande ämnen.

 

Vad?

Ord som vi tar avstamp i denna termin är: fantasi och föreställningsförmåga. 

Vi vill ge barnen en lustfylld miljö där det finns möjlighet att lära och ge uttryck för lärandet på olika sätt. Vi kommer att utmana dem inom olika områden med hjälp av sagan om Månulvarna.

 

Vygotskij som betonar fantasins kraft för lärandet, menar att kreativiteten och allt som skapas av den mänskliga handen har sitt ursprung i fantasin (1995). Ju mer vi hör, ser, upplever och erfar, desto mer betydelsefull blir fantasin. Det behövs då en miljö runt barnen som erbjuder och öppnar upp för upplevelser tillsammans med andra. I en sådan miljö är barnen aktiva, får möjlighet att vara delaktiga och samspela

 

Estetiska lärprocesser

Vi fortsätter att ha fokus på de estetiska lärprocesserna. Vi ser att barnen har visat intresse och glädje för att arbeta estetiskt då de ofta frågar om vi kan göra samma aktiviteter fler gånger. Vi vill nu erbjuda barnen nya arbetssätt och idéer så att de kan inspireras och utveckla sina estetiska kunskaper vidare och för att kunna ge uttryck för de intryck de samlar på sig. Ge barnen möjlighet att kommunicera på olika sätt utifrån varje barns intresse och förmåga.

 

Wiklund (2009) menar att människor har rätt att växa i rollen som utövare, mottagare och skapare av estetiska uttryck. I kommunikationen blir vi tydliga inför varandra och oss själva. Det är individens upplevelser och erfarenheter av musik, dans, bild, drama och andra uttrycksformer som räknas oavsett förutsättningar.

För barn utan det verbala språket, blir kroppens uttryck så mycket starkare i all kommunikation. Att få tillfälle till uttryck genom musik, dans, drama etc är då centralt. Vi känner omvärlden via kroppen, genom beröring, lukt, smak, syn och hörsel. Kroppen har ett eget ”minne”. Våra erfarenheter sätter sig i kroppen och det är genom kroppen vi först möter och upptäcker världen. Vi upptäcker världen med våra ögon, öron och händer (Alexandersson, 2001).

 

Grön flagg

Denna termin kommer vi ha stort fokus på vatten som resurs. Sopsamlarmonstret Plastis kommer att prata med barnen om våra hav och hur vi på bästa sätt kan ta hand om dem. Barnen kommer få göra aktiviteter som ska främja ett hållbart förhållningssätt samt en positiv framtidstro. 

 

En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. (Skolverket, 2018).

 

Förskolan kan vara en plats där barn får möjlighet att bygga den nya relationen till naturen. Där de får möjlighet att vara i olika sammanhang och tänka kring, reflektera kring och skapa kunskap kring naturen och sin relation till den. Vi ska skapa en ny natursyn, vilket innebär att ge sig ut på ett sökande efter en ny relation tillsammans med barn och natur. Det är viktigt att lärande för hållbar utveckling genomsyras av ett utforskande arbetssätt där pedagoger och barn lär tillsammans (Sanne Björklund, 2018).

 

 

Motorik

Att röra på sig är viktigt, därför kommer vi att anordna motorikdagar, något som varit väldigt uppskattat under tidigare terminer. Barnen kommer att få testa på olika aktiviteter och lekar som främjar rörelse, motorik och hälsa. Barnen kommer också att få springa ett månulvs-lopp. Med dessa aktiviteter hoppas vi på att skapa rörelseglädje hos barnen och en fin sammanhållning och gruppkänsla på FlugSvampen. 

 

Skolverket skriver att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Skolverket, 2018, s.12) 

 

Motorik handlar om att lära känna sin kropp och utforska sina rörelsemöjligheter genom att vara aktiv med hela kroppen. I förskolan handlar det om att erbjuda barnen lustfyllda aktiviteter och inspirerande material som ger barnen kroppsliga utmaningar (Osnes, 2012). Att föra in motorik och rörelse i vardagen ger energi och glädje samtidigt som det bidrar till gemenskap och stärker barnens gruppkänsla och sociala samspel. Motorik motverkar även fysisk och psykisk ohälsa (Osnes, 2012)

 

Flerspråkighet 

Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla sina olika språk och upptäcka nya språk genom bl a sånger och böcker, men vi vill också ta tillvara på rutiner i den dagliga verksamheten t ex vid maten för att prata om språken. Vi kommer uppmuntra barnen att använda sina språk i olika situationer, blanda språken och jämföra dem med varandra. Att lyssna på olika ljud och uttal är också språkfrämjande t ex hur låter samma ord på olika språk? 

 

Språkforskare Anne Kultti, menar att translanguaging eller korsspråkande ger barn möjlighet att använda flera språk i en aktivitet och bidrar till kunskap om barns språkrelaterade kunnande. Flerspråkig språkanvändning kan inte förstås och utvecklas i sig utan att språk och tal relaterar till ett innehåll. Att jämföra språk med varandra skapar en djupare förståelse både för språken men också för lärandeobjektet. Undervisning av detta slag förutsätter metakommunikation, att tala om språket. Med andra ord kan inte lärande av ett nytt språk, att bli och förbli flerspråkig, förväntas ske i en miljö där det enbart talas svenska. (A. Kultti, 2017)

 

I framgångsrika och trygga lärandemiljöer ses barns erfarenheter och modersmål som en resurs (Cummins 2001:94–95). En medveten språkpolicy som bygger på de språkrelaterade målen i förskolans läroplan kan fungera som stöd i pedagogernas arbete med att skapa trygga lärandemiljöer och reda ut språkliga dilemman i förskolan.

 

Läslyftet

Vi kommer fortsätta vår resa med läslyftet. Denna termin är fokus på skriftspråket och vi vill erbjuda barnen möjligheter att utforska och utveckla skriftspråket på varierande och lustfyllda sätt. Vi ser att barnen visar stort intresse för bokstäver och kommer att ge dem många olika och varierade tillfällen att utforska detta.

 

Hur?

Vi arbetar i våra små regnbågsgrupper för att ge barnen största möjlighet till lärande. Här får varje barn vara med och påverka, ha inflytande och delaktighet genom att göra sin röst hörd i olika demokratiska processer. Men de får också träna på att lyssna in kompisarna, samarbeta, dela med sig och vänta på sin tur. Vi arbetar normkreativt där vi lyfter fram alla människors lika värde oavsett ålder, kön och etnicitet mm. Barnen får vara med i insamlandet av fakta samt i dokumentationen med hjälp av digitala hjälpmedel och vi använder oss av ett källkritiskt tänkande genom att ställa oss frågor som stämmer detta, vem har sagt det, kan det vara så?

Vi tror att en blandning av alla dessa mål kommer att ge barnen goda förutsättningar för ett lustfyllt lärande.

 

Hur dokumenterar vi?

För vem? Vad, vem, hur, varför.

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnashavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att föra dialog hemma tillsammans med sina barn.

Läroplansmål

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• fantasi och föreställningsförmåga,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,