Historia Årskurs 6

Vi kommer att inom detta område arbeta med hur Sverige gick från att ha en enväldig kung till ett politiskt system som liknar vår demokrati idag. Med andra ord så skall vi läsa om den utveckling som ledde fram till vårt moderna Sverige. Dom tidsperioder vi kommer att arbeta med är:
- Stormaktstiden
- Frihetstiden
- Gustavianska tiden
- Det långa 1800-talet

Konkretisering

Eleverna skall kunna:

Stormaktstiden

- Hur Sverige kunde bli en Stormakt

- Varför Sverige gick med i det trettioåriga kriget

- Vilka områden som Sverige erövrade

- Varför Sverige inte kan behålla sin position som en stormakt i Europa

- Hur Sverige styrdes politiskt under Stormaktstiden

Frihetstiden

- Hur Sverige styrdes politiskt under Frihetstiden

- Vilka dom viktigaste skillnaderna var mellan Frihetstiden och Stormaktstiden

- Några utvalda vetenskapliga upptäckter under Frihetstiden

- Hur jordbruket förändrades. Orsaker och konsekvenser till det

Gustavianska tiden och det långa 1800-talet

- Hur Sverige blev ett mer demokratiskt land under 1800-talet

- Vad emigrationen var och vilka orsaker (push and pull) som låg bakom

- Varför befolkningen ökade så kraftigt under 1800-talet

- Hur Sverige förändrades från ett jordbruksland till ett industriland

- Vilka folkrörelser som bildades under 1800-talet och vilken betydelse dessa fick för Sveriges demokratiska utveckling

Veckoplanering

Vecka 5 Stormaktstiden

Vecka 6 Stormaktstiden

Vecka 7 Stormaktstiden

Vecka 9 Frihetstiden

Vecka 10 Frihetstiden och upptäckter (skriva manus om en upptäckt under 1700-talet)

Vecka 11 Repetition inför skriftligt prov

Vecka 12 Gustavianska tiden

Vecka 13 Det långa 1800-talet

Vecka 14 Det långa 1800-talet

Examinationer

Vecka 10 Manus om en person som levde på 1700-talet

Vecka 11 Skriftligt prov

Vecka 14 Seminarieexaminationer

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållande­vis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.