Egen saga

Här är planeringen för er egen saga. Det ni ska göra är att skriva en egen saga, följa de typiska dragen och sedan lämna in den. När alla har skrivit klart sina sagor så ska ni läsa igenom en klasskamrats och göra kamratrespons.

Nu är det dags för er att skriva er egen saga! Tänk på att följa alla de typiska dragen som är skrivna här nedanför. När alla är klara med sina sagor så ska ni byta med en klasskamrat och efter en mall ge klasskamraten respons på sin text. Ni ska även under lektionsbild rita en bild som har en koppling till er saga. 

Typiska drag för en saga:

Det var en gång...

Sagor börjar ofta med "Det var en gång..." Men man kan även börja med "För länge sedan fanns det en..." och "På den gamla goda tiden..."

Påhittade miljöer

Miljön där sagorna utspelar sig är nästan alltid påhittad. Miljöerna är viktiga för att beskriva stämningar i sagan. Trollens skog kan vara mörk och farlig och den goda fens slott idylliskt och vackert. 

En ung pojke eller flicka

En ung pojke eller flicka är ofta huvudperson i sagan. I många sagor är barnet fattigt eller har en låg ställning, antingen i sin egen familj eller i byn där de bor. Sagan kan också ha djur som huvudpersoner. 

Ett svårt uppdrag

Huvudpersonen i sagan får ett svårt uppdrag som ska lösas. Det kan till exempel vara att rädda en prinsessa från en drake eller att ta död på en jätte. I många sagor måste huvudpersonen lämna sitt hem för att ge sig ut i världen. Det slutar nästan alltid med att huvudpersonen lyckas med sitt uppdrag och blir hjälte. 

Häxor, troll och goda feer

För att klara uppdraget behöver ofta huvudpersonen hjälp. I sagan möter hjälten olika sagofigurer, som troll, häxor och feer som vill hjälpa till. De kan till exempel ge hjälten goda råd eller magiska föremål. 

Men det finns också figurer som är elaka och som vill hindra hjälten att lyckas med sitt uppdrag. 

Otroliga händelser

Sagorna är ofta fyllda av otroliga händelser. Människor blir förvandlade till stenar eller djur. Saker kan bli levande och vissa föremål kan ha magiska krafter. 

De magiska talen 3 och 7

I många sagor är de magiska talen tre och sju med. Det kan vara tre önskningar eller tre jättar som måste besegras, eller så måste hjälten vandra i sju dagar och sju nätter för att nå fram. 

De goda segrar över de onda

Genom list och med stort mod brukar hjälten till slut klara det omöjliga uppdraget. Det onda förlorar och hjälten vinner ära, berömmelse och halva kungariket!

Lyckligt slut

Sagor slutar nästan alltid lyckligt. En vanlig avslutningsmening är: "Så levde de lyckliga i alla sina dagar."

En del sagor har också en sensmoral, som vill lära ut något till den som har läst sagan. 

Berättarperspektiv

När man skriver en berättelse kan man välja mellan olika berättarperspektiv. Man kan till exempel skriva i jag-form. Berättarperspektivet i en saga är en allvetande författare. Det betyder att författaren ser och hör allt som händer. Författaren vet också hur alla personer känner och tänker. 

Språket

Eftersom folksagorna är nerskrivna för länge sedan kan språket i sagorna uppfattas som ålderdomligt. Ord som exempelvis ty, icke och givits brukar finnas med. I sagorna finns inte slangord eller ord som beskriver moderna föremål, som telefon och bil. 

Tempus

Sagor skriver man i tempuset preteritum, dåtid. Det ger en känsla av att man återberättar något som verkligen har hänt. 

Kronologisk handling

En berättelse eller historia som följer tiden kallas för kronologisk. Det betyder att den som läser får följa händelserna i den ordning som de inträffar. Handlingen i sagan är nästan alltid kronologisk. 

Upprepningar

I sagor finns det ofta upprepningar. Det kan vara meningar, ramsor eller beskrivningar som återkommer i texten. Upprepningarna var en bra hjälp för sagoberättarna när de skulle komma ihåg handlingen i sagan. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

Kriterier

• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
• De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.
• Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet
• De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling
• Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur samt och god språklig variation.
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.
• De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling.

Uppgifter

Slutgiltig version

Här lämnar du in din saga efter att du har bearbetat responsen som du fick från din kompis.

Egen saga

Du ska först planera din saga innan du börjar skriva. Du väljer själv vart du skriver din planering. Det kan vara på papper eller i datorn.

Följ denna planering

1. Välj en av löpsedlarna på sid 76 och 77 i häftet. Dessa löpsedlar beskriver händelser som skulle kunna ske i en saga. Fundera på vad som kan ha hänt. fundera också på var sagan utspelar sig. Är det i en skog eller i en liten by?
2. Vem är hjälten i din saga? Hur hamnade han eller hon där?
3. Vad för slags uppdrag har din hjälte fått? Vilka faror utsätts hjälten för på vägen? Hur många har försökt och misslyckats före din hjälte? Varför misslyckades de? Är det någon ond sagofigur som har satt stopp för dem?
4. Finns det några goda personer eller väsensom hjälper din hjälte med uppdraget? Finns det några magiska föremål som han eller hon kan använda?
5. Hur lyckas hjälten med uppdraget? Vilken belöning får han eller hon?

Skriv din saga

• Börja och avsluta din saga med typiska sagomeningar.
• Skriv i kronologisk ordning.
• Skriv i preteritum och som en allvetande berättare.
• Tänk på att få med de typiska sagodragen.

När du är klar

Du ska rita en bild som har en koppling till din text. Spara den på ett säkert ställe!

Kamratrespons på saga

Här ska du lämna in responsen som du har gett till en klasskamrat. Du ska skriva i ett word-dokument som du också sedan ska ge till din kompis.

Följande frågor ska du besvara:

1. Han han/hon fått med de typiska sagodragen? Saknas någon?
2. Vad tycker du är bäst med din kamrats text? Ge tre exempel.
3. Vad kan din kamrat göra bättre nästa gång han/hon ska skriva en saga?
4. Är det tydligt att kamratens bild och text hör ihop? Motivera varför du tänker som du gör.
5. Finns det något annat som du tänkte på när du läste igenom din kamrats text?