Vem bor i skogen?

Vem bor i skogen tillsammans med barnen utforskar vi skogen vilka bor i skogen? Var bor de? Vad äter de? Vi utgår från boken om grufffalon men är öppna för vilka djur barnen är intresserade av.

Innehåll

 

Generativa fråga: Vem bor i skogen?

Vår ursprungliga generativa fråga ”poppade”inte hos våra barn, däremot boken gruffalon som introducerades i tema-form, främst djuren i boken fångade barnens intressse och vi pratade mycket om skogen, djur både under våra regelbundna skogsutflykter och i lekmijön ” sagoskogen” som vi byggt upp på avdelningen. Barnen är intresserade och nyfikna och vi ser att det ursprungliga syftet kan nås genom att arbeta med skogens djur som utgångspunkt.

Syfte: Barnen ska utveckla en förståelse för att skogen är ett hem för många olika djur och insekter. De djur och insekter som lever i skogen lever i en symbios och är beroende av varandra för att överleva, de lever med och av varandra.

Att barnen får en kunskap om många olika arter av både stora och små djur och visar intresse och respekt för det som lever i skogen och hur vi värnar dem är viktigt för människan i världen då framtidens vuxna behöver kunskap och intresse för att vända trenden med miljöförstöring och utrotning av olika djur och växtarter.?

Mål ur Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla 

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intresssen, intiativ och behov

Barnen visar ett intresse för de djur som finns i boken gruffalon och pratar om de olika djuren i olika sammanhang. Barnen leker i vår ”skogsmiljö” som vi skapat inne på avdelningen och tar med mjukdjuren räven och ugglan i leken. Barnen lysssnar och är intresserade av sagor om djur, vill gärna hjälpa mamma ekorre att samla kottar till sitt barn i sagan ”ekorr’n satt i granen”.

Speifika mål

 

BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelse:

Barnen kan benämna några av de vanligaste djuren i skogen och vet att ekorren äter kottar.Dom har empati och visar hjälpsamhet genom att hjälpa sniglar att träffas och ekorren att få mat.De vet hur det känns och luktar i skogen och att det finns sniglar,kottar och pinnar där.. Barnen frågar fortfarande efter blåbär i skogen då vi hittade blåbär på våra skogsutflykter ända in i november.

BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor

Skogens djur: Ekorre, Uggla, orm, räv ( utifrån boken gruffalon) Snigeln, spindel och myra ( utifrån egna upptäckterna vid skogsutflykterna) Ekorren äter kottar. Vi sjunger sånger om ekorren, älgen, ugglan, spindeln. Barnen letar småkryp och myror.

BARNENS BEGREPP

Barnen benämner olika djur.

Känner igen en del växter och träd.

Ser att en del träd är jätte höga, det finns stora stenar och små stenar.

FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Vilket förhållningssätt ska ni alla i arbetslaget ha under processen för att ge barnen optimala förutsättningar för utveckling och lärande? Vilken undervisningsmiljö vill ni erbjuda barnen? Vilka arbetssätt? Vilka samtalstyper? Vilka frågetyper? Hur ska alla barns röster bli hörda? Hur främjar vi likvärdighet och jämställdhet? Etc... Här blir det viktigt att beakta de utvecklingsområden ni satt upp i det systematiska kvalitetsarbetet.

Vilka teorier ligger till grund för det arbetssätt ni har valt? (Läs mer sid 145 - 146 samt kap 1 - 8)

Arbetslagets förhållningssätt:

• Få var i den lilla gruppen bli sedd, bli lyssnad på.

• Uppleva och lära i sitt sammanhang lära om djur, växter i naturen.

• Barn som känner anknytning till naturen tenderar att agera mer mijövänligt.

Vetenskaplig grund:

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Finns det någon ytterligare kunskap förskollärare och barnskötare behöver tillägna sig för att kunna bidra med stimulans och utmaningar?

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

På vilket sätt kommer ni efter temats genomförande kunna se att vart och ett av barnen utvecklas mot de förmågor, den förståelse och de begrepp ni har satt upp som mål? Skriv kriterier för vart och ett av förmågorna, förståelsen och begreppen ni satt upp för er barngrupp under 1d, 1e och 1f. Arbetslaget ska i kriterierna kunna följa barngruppens progression under arbetet med temat. Använd gärna en matris för att skriva fram hur man kommer kunna se progressionen i stegen "påbörjad utveckling", "en bit på väg" samt "måluppfyllelse". Ni kan skriva i den matris som finns längst ned på denna sida (använd en annan webbläsare än internet explorer då denne inte fungerar optimalt med verktyget), i dokumentmallen (Matris mall) som finns i Teams eller på ett papper. 

Kriterier: (ev hänvisning till matris)

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Hur ska ni göra för att utvärdera? När ska ni utvärdera? Planera en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet att genomföra på slutet av temat och/eller en formativ utvärdering att genomföra under processens gång. (Läs mer sid 158 - 162)

Utvärderingssätt:

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Planera hur ni ska sätta igång temat/projektet för att väcka barnens intresse. Starta gärna med en aktivitet som sätter igång barnens tankar, fantasi och kreativitet, där de får använda flera sinnen och känslor. Det kan vara en fördel om det är ett problem eller ett dilemma som barnen ska utforska tillsammans. Skriv även ner tankar ni har om hur ni sen skulle kunna gå vidare men lämna öppningar så att barnens initiativ och frågor får möjlighet att påverka er fortsatta planering. (Läs mer sid 164 - 172)

Aktiviteter:

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Hur ska ni kontinuerligt följa upp det som sker och fånga barnens lärprocesser, hypoteser, frågor, tankar etc, så att de kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna. Ni planerar alltså för hur och när ni kan stoppa ner fler saker i er "planeringsryggsäck". (Läs mer sid 172 - 173)

Formativ uppföljning:

3c: LÄRMILJÖ

- Sammanhang (kontext)
- Material och teknik
- Samverka, samarbeta och samlärande

Vilken lärmiljö vill ni skapa för att bidra med så bra möjligheter som möjligt till barnens utforskande och lärande? Vilken är den optimala miljön för det lärande ni avser? Är miljön autentisk, verklighetsnära? Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillför barnen spännande utmaningar utifrån målen? Hur skapar ni möjlighet för barnen att utforska samma sak på många sätt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammansättningar gynnar utforskandet och lärandet? Hur behöver möblering/placeringen vara för att lärandet ska underlättas? Hur bidrar miljön till dialog, samverkan, samarbete och samlärande mellan barnen? (Läs mer sid 173 - 179)

Lärmiljö: