<h3>Inneh&aring;ll</h3>
&nbsp;
<h2>&nbsp;</h2>
<h3>Generativa fr&aring;ga: Vem bor i skogen?</h3>
V&aring;r ursprungliga generativa fr&aring;ga &rdquo;poppade&rdquo;inte hos v&aring;ra barn, d&auml;remot boken gruffalon som introducerades i tema-form, fr&auml;mst djuren i boken f&aring;ngade barnens intressse och vi pratade mycket om skogen, djur b&aring;de under v&aring;ra regelbundna skogsutflykter och i lekmij&ouml;n &rdquo; sagoskogen&rdquo; som vi byggt upp p&aring; avdelningen. Barnen &auml;r intresserade och nyfikna och vi ser att det ursprungliga syftet kan n&aring;s genom att arbeta med skogens djur som utg&aring;ngspunkt.
Syfte: Barnen ska utveckla en f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r att skogen &auml;r ett hem f&ouml;r m&aring;nga olika djur och insekter. De djur och insekter som lever i skogen lever i en symbios och &auml;r beroende av varandra f&ouml;r att &ouml;verleva, de lever med och av varandra.
Att barnen f&aring;r en kunskap om m&aring;nga olika arter av b&aring;de stora och sm&aring; djur och visar intresse och respekt f&ouml;r det som lever i skogen och hur vi v&auml;rnar dem &auml;r viktigt f&ouml;r m&auml;nniskan i v&auml;rlden d&aring; framtidens vuxna beh&ouml;ver kunskap och intresse f&ouml;r att v&auml;nda trenden med milj&ouml;f&ouml;rst&ouml;ring och utrotning av olika djur och v&auml;xtarter.?
M&aring;l ur Lpf&ouml; 18
F&ouml;rskolan ska ge varje barn f&ouml;ruts&auml;ttningar att utveckla&nbsp;
&bull; f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r samband i naturen och f&ouml;r naturens olika kretslopp samt f&ouml;r hur m&auml;nniskor, natur och samh&auml;lle p&aring;verkar varandra,
&bull; f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r naturvetenskap, kunskaper om v&auml;xter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
&nbsp;
<h3>BARNENS F&Ouml;RF&Ouml;RST&Aring;ELSE</h3>
Barnens intresssen, intiativ och behov
Barnen visar ett intresse f&ouml;r de djur som finns i boken gruffalon och pratar om de olika djuren i olika sammanhang. Barnen leker i v&aring;r &rdquo;skogsmilj&ouml;&rdquo; som vi skapat inne p&aring; avdelningen och tar med mjukdjuren r&auml;ven och ugglan i leken. Barnen lysssnar och &auml;r intresserade av sagor om djur, vill g&auml;rna hj&auml;lpa mamma ekorre att samla kottar till sitt barn i sagan &rdquo;ekorr&rsquo;n satt i granen&rdquo;.
&nbsp;
Speifika m&aring;l
<h4>&nbsp;</h4>
<h3>BARNENS F&Ouml;RST&Aring;ELSE</h3>
F&ouml;rst&aring;else:
Barnen kan ben&auml;mna n&aring;gra av de vanligaste djuren i skogen och vet att ekorren &auml;ter kottar.Dom har empati och visar hj&auml;lpsamhet genom att hj&auml;lpa sniglar att tr&auml;ffas och ekorren att f&aring; mat.De vet hur det k&auml;nns och luktar i skogen och att det finns sniglar,kottar och pinnar d&auml;r.. Barnen fr&aring;gar fortfarande efter bl&aring;b&auml;r i skogen d&aring; vi hittade bl&aring;b&auml;r p&aring; v&aring;ra skogsutflykter &auml;nda in i november.
&nbsp;
<h3>BARNENS F&Ouml;RM&Aring;GOR</h3>
F&ouml;rm&aring;gor
Skogens djur: Ekorre, Uggla, orm, r&auml;v ( utifr&aring;n boken gruffalon) Snigeln, spindel och myra ( utifr&aring;n egna uppt&auml;ckterna vid skogsutflykterna) Ekorren &auml;ter kottar. Vi sjunger s&aring;nger om ekorren, &auml;lgen, ugglan, spindeln. Barnen letar sm&aring;kryp och myror.
&nbsp;
BARNENS BEGREPP
Barnen ben&auml;mner olika djur.
K&auml;nner igen en del v&auml;xter och tr&auml;d.
Ser att en del tr&auml;d &auml;r j&auml;tte h&ouml;ga, det finns stora stenar och sm&aring; stenar.
&nbsp;
<h3>F&Ouml;RSKOLL&Auml;RARNAS OCH BARNSK&Ouml;TARNAS F&Ouml;RH&Aring;LLNINGSS&Auml;TT</h3>
Vilket f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt ska ni alla i arbetslaget ha under processen f&ouml;r att ge barnen optimala f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r utveckling och l&auml;rande? Vilken undervisningsmilj&ouml; vill ni erbjuda barnen? Vilka arbetss&auml;tt? Vilka samtalstyper? Vilka fr&aring;getyper? Hur ska alla barns r&ouml;ster bli h&ouml;rda? Hur fr&auml;mjar vi likv&auml;rdighet och j&auml;mst&auml;lldhet? Etc... H&auml;r blir det viktigt att beakta de utvecklingsomr&aring;den ni satt upp i det systematiska kvalitetsarbetet. 
Vilka teorier ligger till grund f&ouml;r det arbetss&auml;tt ni har valt? (L&auml;s mer sid 145 - 146 samt kap 1 - 8)
Arbetslagets f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt:
&bull; F&aring; var i den lilla gruppen bli sedd, bli lyssnad p&aring;.
&bull; Uppleva och l&auml;ra i sitt sammanhang l&auml;ra om djur, v&auml;xter i naturen.
&bull; Barn som k&auml;nner anknytning till naturen tenderar att agera mer mij&ouml;v&auml;nligt.
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
Vetenskaplig grund:
<h3>1h: F&Ouml;RSKOLL&Auml;RARNA OCH BARNSK&Ouml;TARNAS KUNSKAP OM &Auml;MNESOMR&Aring;DET</h3>
Finns det n&aring;gon ytterligare kunskap f&ouml;rskoll&auml;rare och barnsk&ouml;tare beh&ouml;ver till&auml;gna sig f&ouml;r att kunna bidra med stimulans och utmaningar?
Arbetslagets kunskapsbehov i &auml;mnesomr&aring;det:
<h2>2. UTV&Auml;RDERING</h2>
<h4>Hur vet vi att vi n&aring;tt v&aring;ra m&aring;l n&auml;r temat &auml;r avslutat?</h4>
<h3>2a: KRITERIER</h3>
P&aring; vilket s&auml;tt kommer ni efter temats genomf&ouml;rande kunna se att vart och ett av barnen utvecklas mot de f&ouml;rm&aring;gor, den f&ouml;rst&aring;else och de begrepp ni har satt upp som m&aring;l? Skriv kriterier f&ouml;r vart och ett av f&ouml;rm&aring;gorna, f&ouml;rst&aring;elsen och begreppen ni satt upp f&ouml;r er barngrupp under 1d, 1e och 1f. Arbetslaget ska i kriterierna kunna f&ouml;lja barngruppens progression under arbetet med temat. Anv&auml;nd g&auml;rna en matris f&ouml;r att skriva fram hur man kommer kunna se progressionen i stegen "p&aring;b&ouml;rjad utveckling", "en bit p&aring; v&auml;g" samt "m&aring;luppfyllelse". Ni kan skriva i den matris som finns l&auml;ngst ned p&aring; denna sida (anv&auml;nd en annan webbl&auml;sare &auml;n internet explorer d&aring; denne inte fungerar optimalt med verktyget), i dokumentmallen (Matris mall) som finns i Teams eller p&aring; ett papper.&nbsp;
Kriterier: (ev h&auml;nvisning till matris)
<h3>2b: UTV&Auml;RDERINGSS&Auml;TT</h3>
Hur ska ni g&ouml;ra f&ouml;r att utv&auml;rdera? N&auml;r ska ni utv&auml;rdera? Planera en rolig och meningsfull utv&auml;rderingsaktivitet att genomf&ouml;ra p&aring; slutet av temat och/eller en formativ utv&auml;rdering att genomf&ouml;ra under processens g&aring;ng. (L&auml;s mer sid 158 - 162)
Utv&auml;rderingss&auml;tt:
<h2>3. AKTIVITETSPLAN</h2>
<h4>Hur ska vi b&ouml;rja? ...och hur skulle vi kunna forts&auml;tta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?</h4>
<h3>3a: STARTAKTIVITET</h3>
Planera hur ni ska s&auml;tta ig&aring;ng temat/projektet f&ouml;r att v&auml;cka barnens intresse. Starta g&auml;rna med en aktivitet som s&auml;tter ig&aring;ng barnens tankar, fantasi och kreativitet, d&auml;r de f&aring;r anv&auml;nda flera sinnen och k&auml;nslor. Det kan vara en f&ouml;rdel om det &auml;r ett problem eller ett dilemma som barnen ska utforska tillsammans. Skriv &auml;ven ner tankar ni har om hur ni sen skulle kunna g&aring; vidare men l&auml;mna &ouml;ppningar s&aring; att barnens initiativ och fr&aring;gor f&aring;r m&ouml;jlighet att p&aring;verka er fortsatta planering. (L&auml;s mer sid 164 - 172)
Aktiviteter:
<h3>3b: FORMATIV UPPF&Ouml;LJNING (= uppf&ouml;ljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)</h3>
Hur ska ni kontinuerligt f&ouml;lja upp det som sker och f&aring;nga barnens l&auml;rprocesser, hypoteser, fr&aring;gor, tankar etc, s&aring; att de kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna. Ni planerar allts&aring; f&ouml;r hur och n&auml;r ni kan stoppa ner fler saker i er "planeringsryggs&auml;ck". (L&auml;s mer sid 172 - 173)
Formativ uppf&ouml;ljning:
<h3>3c: L&Auml;RMILJ&Ouml;</h3>
- Sammanhang (kontext) - Material och teknik - Samverka, samarbeta och saml&auml;rande
Vilken l&auml;rmilj&ouml; vill ni skapa f&ouml;r att bidra med s&aring; bra m&ouml;jligheter som m&ouml;jligt till barnens utforskande och l&auml;rande? Vilken &auml;r den optimala milj&ouml;n f&ouml;r det l&auml;rande ni avser? &Auml;r milj&ouml;n autentisk, verklighetsn&auml;ra? Skapar milj&ouml;n social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillf&ouml;r barnen sp&auml;nnande utmaningar utifr&aring;n m&aring;len? Hur skapar ni m&ouml;jlighet f&ouml;r barnen att utforska samma sak p&aring; m&aring;nga s&auml;tt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammans&auml;ttningar gynnar utforskandet och l&auml;randet? Hur beh&ouml;ver m&ouml;blering/placeringen vara f&ouml;r att l&auml;randet ska underl&auml;ttas? Hur bidrar milj&ouml;n till dialog, samverkan, samarbete och saml&auml;rande mellan barnen? (L&auml;s mer sid 173 - 179)
L&auml;rmilj&ouml;:

Vem bor i skogen?

Matriser i planeringen

Uppgifter