Vad är ett mönster?

Under höstterminen uppmärksammade vi att barnen ofta pratade och jämförde mönster och figurer på sina kläder. De började även att bygga mycket med det nya materialet vi fått i lilla bygghörnan (vår mönsterhörna) Vi kunde se att vissa av de yngre barnen däremot hade svårt när de ville beskriva sina konstruktioner och mönster eftersom de inte riktigt hade kunskapen om färg och form. Vi bestämde oss därför att starta ett projektarbete om mönster.

 

 

Projektfråga: Vad är ett mönster

Vad (innehåll):Vi ska undersöka barnens förståelse för vad ett mönster är?

 

Varför (syfte):Ett utav våra utvecklingsområden (efter vår WKI) är hur vi kan få in matematiken på ett naturligt och lekfullt sätt i utbildningen och undervisningen. Hur och med vilka material kan vi inspirera och göra barnen nyfikna och intresserade av den matematik som de möter i vardagen?

Matematik har sedan revideringen av förskolans läroplan varit ett framträdande innehåll i förskolan men målet för lärande och hur undervisningen iscensätts är fortfarande en öppen fråga. I förskolans läroplan från 2016 skrivs mönster fram som en del i ett centralt innehåll (utöver problemlösning, uttrycksformer och tals egenskaper) Att upptäcka ,undersöka och skapa mönster är ett betydelsefullt innehåll i förskolans matematikundervisning.

Mycket inom matematiken bygger på regelbundna mönster. Nyckeln till att lösa matematiska problem handlar ofta om att barnen har utvecklat sin förmåga att finna mönster, eftersom de med hjälp av dessa mönster sen kan förutsäga vad som ska ske i nästa steg. När barn lär sig att skapa mönster tränar de sin förmåga att se talmönster, vilket är en förutsättning för att få god taluppfattning.

Under hösten uppmärksammade vi att många av barnen intresserade sig för mönster. De diskuterade sina mönster på kläderna, de byggde olika mönsterbyggen i konstruktionsrummet med vårat nya material och de teckna olika mönster och färger i våra i rutpapper. Men inte alla hade kunskapen helt om vad randigt,rutigt och vågigt är, inte heller om form och färg. Vi bestämde oss därför att arbeta vidare med det matematiska ämnet mönster.

Att kunna se och uppfatta mönster och strukturer i verkliga objekt eller ute i naturen runt om oss är grundläggande för det matematiska tänkandet. Mönster finns överallt omkring oss och hjälper oss förstå hur vi kan använda matematiken för att lösa problem.

Hela vår omvärld består av mönster men frågan är hur mycket vi pedagoger arbetar och tar till vara på mönster i barnens omgivning? Vi bestämde oss därför att vi skulle börja med att arbeta med grunderna i mönsterskapande.

Hur (metod): Vi kommer att börja med att observera och dokumentera hur barnens förståelse för fenomenet mönster ser ut idag och sedan följa upp deras utveckling och lärande och se om vi kan förändra och förhoppningsvis förbättra barnens kunnande inom detta matematiska ämne.

Observationer, dokumentationer och reflektioner både tillsammans med barnen och i arbetslaget kommer att vara grundläggande för utvecklingen och lärandet samt skapa möjligheter att föra projektarbetet vidare, dvs.skapa nya utmaningar utifrån barnens tankar. Detta kommer också hjälpa oss i arbetslaget att framöver på ett bättre sätt kunna genomföra det systematiska kvalitetsarbetet.

Vi startade upp med att fundera över;

• Vilka kunskaper /erfarenheter har barnen om ämnet idag?
• Vad är intressant att lära?
• Hur får vi alla inkluderade?
• Vad är vårat mål för lärandet?
• Vilka baskunskaper behöver vi skaffa oss?
• Hur behöver miljön och materialet kompletteras?
• Hur får vi vårdnadshavarna delaktiga?                

När barnen har byggt med kaplastavar, matteknappar, lägger pärlplattor, målar eller jobbar vid ljudbordet har vi sett att de undersöker, sorterar, upptäcker och skapar mönster utan att de ens tänker på det. I barnens eget utforskande finns många idéer och tankar som blivit öppningar för oss att ta tillvara på för att utifrån det vidga barnens kunnande inom mönster. Om vi försöker fånga upp barnens egna frågor och funderingar kan vi få in arbetet med mönsterskapande i ett bredare sammanhang, läran om matematik.

För att underlätta och skapa en överblick av tillvaron, samt en tydlighet i vilka material som erbjuds krävs det att vi erbjuder barnen en organiserad och strukturerad miljö. Vi måste fundera över vad vi kan erbjuda barnen för material, leksaker och redskap för att skapa möjligheter till utforskande och lärande. Viktigt är också att vi har material som interagerar och samspelar med barnen i deras matematikspanande. Vi ska försöka utöka materialet med tex, knappar, stenar, snäckor, kottar, pinnar och liknande material som underlättar mönsterbyggen.

Genom att erbjuda en rolig, tillåtande och spännande miljö som är rik på variationer och sinnesupplevelser kan vi inbjuda barnen till delaktighet och möjlighet att utforska och undersöka med alla sinnen. Genom de visuella och estetiska språken kan vi skapas möjligheter för barnen att uppleva matematiken med alla sinnen i hela kroppen. Vi måste alltså arbeta medvetet och aktivt med att stimulera och träna barnen att använda sig av alla sina olika uttrycksätt, de språkliga och kroppsliga, i ord som i bilder. Ett viktigt del är att arbeta med barnens språk och kommunikativa utveckling eftersom det hänger ihop med deras identitetsskapande och också förståelsen för hur andra tänker och känner.

Eftersom barnens utveckling och undervisning är beroende både av både kommunikation och samspel med andra, kommer gruppen att vara en viktig del i lärandet.Genom att skapa många olika platser för dialog och möten mellan barnen, mellan barnen och materialet samt mellan barnen och pedagogerna kommer vi att kunna skapa möjligheter att berika varandra. Att utveckla nya tankestrukturer tillsammans, att få vara en tillgång och resurs, en kreatör och medskapare. Att få lära sig själv men även tillsammans med andra. Att använda sig av varandras kunskaper, olikheter och erfarenheter i sitt sökande efter att själv förstå nytt. Att upptäcka gruppens betydelse för det individuella lärandet.

Kombinationen av olika språk och ett kollektivt lärande kommer att främja barnens kreativitet och utveckling, samt skapa möjligheter för dem att se och vara delaktiga i sitt eget lärande.

För att underlätta och skapa förutsättningar för attsynliggöra alla barn, att alla får uttrycka sina tankar kommer vi att arbeta med projektet både i hel barngruppen men även uppdelade i mindre grupper då med varierande utmaningar och material. Vi kommer arbeta i våra olika stationer inne men även jobba med projektet ute på gården och i skogen. Förskolan kan skapa möjligheter för alla barn att  bygga en relationer till naturen. Vad kommer vi att hitta för mönster i utomhusmiljön? Samlingarna blir ett forum för diskussioner och reflektioner tillsammans med barnen, där dokumentationer visar på barnens görande och tänkande samt kommer att  användas som ett underlag för hur vi ska gå vidare i arbetet.

Vi måste tänka på att det är vi pedagoger som ska ansvara för att varje barn upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Vi måste vara nyfikna och lyhörda, ha fantasi och visioner samt var genuint intresserade och närvarande för att kunna utmana barnens utforskande och undersökande vidare. Vi vill att barnen ska känna glädje, lust och vilja att utforska, leka och lära. Vi vill att de bemöts med respekt och förståelse samt utvecklar sin subjektivitet och vågar lite till sin egen förmåga och upplever komplexitet i lärandet. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,