Högläsning med boksamtal

Eleverna ska kontinuerligt erbjudas högläsning och tränas i att reflektera kring texter för att förfina sin språkliga utveckling och kunskapsutveckling.

Rubrik: Högläsning med boksamtal

 

Tidsperiod: Vårterminen 2020

 

Vad ska vi lära oss? 

 

I tidig ålder behöver man föra in eleverna i litteraturens värld. Om läsandet blir en naturlig och självskriven del av elevernas vardag vidgas möjligheterna för att skapa livslång läslust. Vi vill skapa goda läsvanor för eleverna vilket bidrar till en positiv syn på böcker, läsning och samtal kring litteratur.

 

Språket har en nyckelställning i dagens skola och ligger till grunden för all inlärning. I dagens samhälle överlag innehar språket en central roll. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra. Lyssna, diskutera och argumentera är viktiga egenskaper för att vara en delaktig samhällsmedborgare. Läsning med efterföljande samtal tränar upp dessa förmågor.  Att arbeta med textsamtal kan även vara bra för att minska elevernas passivitet under högläsningen. Högläsningen blir en lärandesituation. Genom att eleverna deltar i samtal kring litteratur och via talet visar upp den kunskap som de besitter skapas även ett bra självförtroende hos de enskilda individerna. Boksamtalet behöver inte alltid vara av kontextualiserad art (frågor med givna rätt/fel-svar) utan ännu hellre dekontextualiserade  sådana (samtal utan givna rätt/fel-svar). Det centrala behöver inte alltid vara att tvunget lära sig något av berättelsen utan att träna på att fundera kring texter.

Förmågor och Centralt innehåll

 

• Se nedan!

Hur ska vi arbeta för att komma dit?

 

• I lämpliga lokaler skapar vi anpassade läsmiljöer som främjar lugn och ro så att läsningen kommer till sin rätt på bästa vis.
• En berättelse - ett lästillfälle, hela läsupplevelser.
• Mindre läsgrupper.
• Eleverna tillåts vara med och titta på böcker i biblioteket och bestämma vad som ska läsas. Pedagogerna behöver dock styra bokvalen något för att hitta böcker som lämpar sig för efterföljande textsamtal.
• Fokus på texter som öppnar upp för efterföljande boksamtal.
• Pedagogerna förbereder sig inför läsningen genom att läsa igenom berättelsen i förväg samt ha några följdfrågor kring texten i beredskap. En del elever uppskattar inte att läsningen avbryts av frågor utan vill vara kvar i berättelsen. Därför är det klokt att i så stor utsträckning som möjligt läsa hela berättelsen och sedan genomföra boksamtalet.

Exempel på frågor att ställa under boksamtalet:

Var det något speciellt du gillade i boken?

Var det något speciellt du inte gillade?

Var det något du inte förstod eller tyckte var svårt?

Lade du märke till några mönster i berättelsen?

Vems berättelse är det?

Vilken person blev du mest intresserad av?

Var utspelar sig berättelsen?

Vad tror du har hänt innan?

Vad händer efter tror du?

Hurdan är huvudpersonen?

Känner du igen någonting i historien från ditt eget liv?

Vad hade du gjort i huvudpersonens/huvudpersonernas situation?

Vilka val har hon/han?

Vad blir konsekvenserna?

Finns det några bifigurer, som spelar stor roll i berättelsen?

 Är det bilder i boken? Gillar du dem? Varför/varför inte ?

 Vad tyckte du om slutet på boken? 

Hur ser vi att vi når målet?

 

Med hjälp av kontinuerlig pedagogisk dokumentation blir det möjligt att få fatt i och gestalta elevernas pågående lärande. Detta sker genom reflektion i arbetslaget varje vecka under planeringsmöten så att vi får en bild av hur arbetet fortlöper och vad som behöver ändras, upprepas eller utvecklas.

 

Observationer, samtal med eleverna under läsningens gång.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Syfte

• kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften,

Centralt innehåll

• Samtala om olika typer av texter.
• Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.