Skolbanken Logo
Skolbanken

Projekt - jordens resurser

123191 Förskolan Timmermansgården, Stockholm Södermalm · Senast uppdaterad: 12 mars 2020

Projekt ht 19 - vt 20 Hur tar vi tillvara på jordens resurser, el vind och vatten?

Formulera er Projektbeskrivning med hjälp av materialet i stödtexten nedan. När ni är klara tar ni bort stödtexten och låter er beskrivning vara kvar.  

 Projektfråga:

Hur tar vi vara på jordens resurser el, vind och vatten?

 Vi vill ge barnen möjlighet till nytänkande och på vad vi alla kan göra för att ta tillvara på jordens resurser el, vind och vatten.  Utifrån barnens egna projektuppdratagsbilder som vi tittade på kunde vi se att gemensamt för dem var just vatten och att det fanns ett intresse i barngruppen kring livet i våra hav och sjöar, så vi började projektuppdraget med att arbeta kring vatten.

Tillsammans utforskar vi livet i våra sjöar och hav, barnen har haft flera frågor och funderingar som vi varje vecka lyfter och arbetar kring. Tillsammans byggde vi ett hav i vårt badrum där djur och växter fick representera livet i våra hav. Detta projektarbete har vidareutvecklats och landat i att barnen nu denna termin vt 2020 fått upp sin nyfikenhet  för fler av jordens energiresurser som el och vind.

I mindre grupper arbetar barnen med vatten, el och vind. Grupperna har fått göra ritningar kopplat till de olika energiresurserna och utifrån detta börja bygga upp en energistad där energiresurserna e,l vind och vatten finns med.  Vi började utforska vinden först, barnen uppmärksammade en storm ute, vi gick på spaning för att se vad vinden gjort med naturen. Vi har även byggt saker med olika skapandematerial som kan flyga. Kring vinden har frågor väckts som vad händer i naturen då det blir storm? varför blir det storm? I ateljeen har vi erbjudit sugrörsmålning, lekar som tex blåsa pappersrullar, vad är det som gör att rullen rör sig? 

 

  • Stämmer det tänkta innehållet överens med projektfrågan   Ja

 

VARFÖR? (Syfte)

Besvarar beskrivningen frågan om:

  • Varför – Vad är syftet? Hur kommer det sig att ni valt denna frågeställning? Vad är det ni är nyfikna på? Vad är det ni vill skaffa kunskap om? Vad vill ni att projektet ska ge/lära barnen? Varför?   Vi vill att projektet ska lära barnen om hur vi kan ta tillvara på jordens resurser el, vind och vatten. 
  • Vad säger styrdokumenten?

 

HUR? (Tillvägagångssätt)

Besvarar beskrivningen frågan om: 

  • Hur - Ska en dag-/veckostruktur för barnen organiseras? Vi arbetar med projektet varje vecka i både större och mindre grupper. 
  • Hur ska den pedagogiska miljön berika barnens arbete?.  
  • Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? Tänk både kollegor barn och vårdnadshavare. Barnen kan inspireras av varandra,  vi ställer i ordning lärmiljön med tex. olika skapande material som finns tillgängligt för dem att arbeta med. Vi dokumenterar tillsammans med barnen i både bild och text.
  • Vilka förkunskaper finns hos barnen?  Barnens egna tankar, vi tittar även på faktafilmer.

VEM?

Besvarar beskrivningen frågan om:

  • Vem – Vilka är det som ska delta? Vilka förkunskaper finns? Vem dokumenterar? Förkunskaper kan vara barnens egna tankar.   Barnen på Tromberna samt pedagoger deltar. Pedagoger och barn dokumenterar tillsammans med både bilder texter och skapande verk som finns inne i förskolans miljö.

 

När ni formulerar en projektfråga ta stöd av följande punkter:

  • På vilket sätt utgår projektfrågan från barnens tankar, teorier, fantasier och intressen?
  • Är frågan undersökningsbar?
  • Är frågan möjlig att följa upp och besvara vid projektet slut?
  • Vilka förkunskaper har barnen om ämnet/frågeställningen?
  • Hur behöver du som pedagog förbereda dig kring ämnet/frågeställningen?
  • Vilket förändrat kunnande/lärande tror ni att barnen kommer att erövra?
  • Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar?        

 

Så här dokumenterar vi: 

  • Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp.
  • Lärlogg för grupp publiceras veckovis och blir då synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
  • Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
  • Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
  • I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.

 

Mer stöd till dig som pedagog: 

Använd stödmaterialet för Södermalms pedagogiska år, kopplat till de fyra olika perioderna i det pedagogiska året. Stödmaterialet finns i OneNote: Arbetsbok PoB. I Stödmaterialet finns verktyg för observation, reflektion och analys.


Läroplanskopplingar

öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback