Favoritmatematik 2B

Under vårterminen i årskurs två fortsätter vi att arbeta utifrån arbetsmaterialet favoritmatematik. Vi repeterar grunderna i matematik och bygger sedan på med nya kunskaper inom klockan, de fyra räknesätten, talen 0-1000 och geometri.

Syfte - förmågor och kunskaper.

 Under vårterminen i årskurs 2 är det följande kunskaper och förmågor som ska utvecklas.

• Klockan. 
• Multiplikation 3 och 4:ans tabeller
• Talområdet 0-1000
• Geometri 
• Volym
• Addition och subtraktion med uppställning med och utan växling/minnessiffra. 
• Mätning
• Vikt och mått. 
• Talsorter och positionssystemet. 
• Formulera matematiska uttryck.
• Olika relevanta matematiska begrepp.
• Samtala och diskutera matematik.
• Lösa olika problemlösningsuppgifter och redovisa svar.

Undervisning och arbetsformer.

Hur vi kommer att arbeta för att nå och utveckla förmågor och nya kunskaper.

Vi arbetar med matematik på olika sätt. Vi har gemensamma genomgångar där vi samtalar och delger varandra våra egna tankar. Vi arbetar i matteboken enskilt och gemensamt. Vi spelar olika spel, diskuterar och leker. Vi färdighetstränar på olika sätt och löser matematiska problem tillsammans och enskilt. När tillfälle finns har vi även fokusgrupper och ute-matematik. 

Bedömning:

Du visar dina kunskaper och förmågor genom att delta aktivt i samtal, arbete med andra, ditt eget arbete i matteboken och genom olika diagnoser. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.